OSCAR FREDRIKS KYRKA

MASTHUGGS FÖRSAMLING BILDAS
Masthuggs församling bildades 1883 och omfattade ursprungligen västra delen av Haga samt Olivedal, Masthugget och Stigberget. Gudstjänster hölls först i S:t Johanneskyrkan, men den ansågs med sina 770 fria bänkplatser alltför liten. År 1883 bodde 13 000 personer i den nya församlingen.

PLANLÄGGNING AV OSCAR FREDRIKS KYRKA
Förslag om en ny, större kyrka restes redan samma år som församlingen bildades. Efter undersökningar utsågs en lämplig tomt på det Dahlinska berget. År 1884 anlitades överintendenten Helgo Zettervall (1831-1907) i Stockholm som arkitekt för kyrkobygget. Zettervall var vid denna tid en av landets ledande kyrkoarkitekter. Byggnadsritningarna fastställdes 1887 och framställde en kyrka i nygotisk stil med 1685 "lösa och fasta" sittplatser, vilket skulle göra kyrkan till den största i Göteborg.

KYRKAN UPPFÖRS
Byggmästare F O Petersson anlitades som huvudentreprenör för kyrkobygget och i början av 1889 satte mark- och sprängningsarbetena igång. Byggstarten sammanföll med kung Oscar II:s 60-årsdag, varför kyrkostämman beslöt hedra kungen genom att anhålla om att få uppkalla den nya kyrkan Oscar Fredrik.

Den 18 juli 1889 lades kyrkans grundsten. Helgo Zettervall ledde byggnadsarbetet, huvudsakligen på distans från Stockholm. Kyrkans uppförande hade i mycket karaktär av experimentbygge där Zettervall knöt till sig den främsta expertisen i landet. I byggnaden kan man finna exempel på både det sena 1800-talets tekniska landvinningar och på helt nya metoder och material.

Efter fyra års byggnadstid stod kyrkan färdig och den invigdes på påskdagen 1893 av biskop E H Rodhe, assisterad av församlingens förste kyrkoherde Edvard K Osterman.

KYRKANS URSPRUNGLIGA UTSEENDE
Oscar Fredriks kyrka var på sin tid ett imponerande blickfång. Den utpräglat nygotiska utformningen var en nymodighet för Göteborg och den höjde sig högt över alla andra hus i området. Kyrkans interiör var ursprungligen ljus och färgrik med många ornamentala målningar. Korfönstren hade glasmålningar av konstnären Reinhold Callmander. Konstnären stod även för utformningen av kyrkorummets ursprungliga vägg- och valvdekorationer, såsom växtmotiv i mörkbrunt i kortaket. Inredningen var genomgående utformad i en nygotisk stil. Väggarna och valven var lätt gulfärgade. Väggar och dörrar var inramade med bruna och röda lister. Detta stod i kontrast till bänkarna och läktarna som var oljelaserade i en mörk ekimitation.

När kyrkan var nybyggd fanns fortfarande en bergknalle kvar nordväst om byggnaden. Efter några år sprängdes det "vanprydande" berget bort. Kyrkplatsen ställdes därefter i ordning med bl.a. planteringar och markbeläggning.

OSCAR FREDRIKS KYRKA UNDER 1900-TALET
Den ursprungliga värmeanläggningen måste delvis kasseras 1905. År 1909 upprättades förslag till ytterligare byte och ändringar av värmesystemet. Svårigheterna med att värma upp kyrkan gjorde att man efter några år tvingades montera in innerfönster i långhuset. Under åren 1908-09 installerades elektrisk belysning i kyrkan liksom elektrisk drift av klockringningen.

Vid församlingens bildande 1883 hade stadsdelen 13 000 invånare. När kyrkan invigdes tio år senare hade folkmängden vuxit till 24 000 personer och 1908 hade befolkningen nästan fördubblats igen. Den snabba tillväxten ledde till att man behövde genomföra en ny församlingsdelning. Den äldre delen fick namn efter kyrkan, Oscar Fredrik, och den nya delen fick behålla det tidigare församlingsnamnet. Den nya Masthuggsförsamlingen använde Oscar Fredriks kyrka till dess att Masthuggskyrkan kunde invigas år 1914.

Åren 1913-1915 utfördes en omfattande restaurering av kyrkobyggnaden. Kyrkan hade fått fukt- och vittringsskador på grund av bristfällig avvattning. Restaureringsförslaget arbetades fram av Stockholmsarkitekten Gustaf E Pettersson, utifrån ett utlåtande av Theodor Wåhlin, domkyrkoarkitekten i Lund. Arbetena leddes av arkitekten C F Ebeling. Reparationerna på tak och fasader innebar bl. a att skadade cementdetaljer togs ned. Fialer och skorstenar kortades av och listverk kläddes in med kopparplåt. Takavvattningen förbättrades. Invändigt målades hela kyrkan i en ljusare, gul färgton. Nya vägg- och takmålningar i kor och sidokapellen utfördes av göteborgskonstnären Albert Eldh. Allt sedan kyrkans invigning hade man haft problem med den dåliga akustiken. I samband med restaureringen flyttades därför predikstolen från korets södra sida längre fram i kyrkorummet till den nordvästra korsmittspelaren.

År 1922 sattes innanfönster upp i koret för att minska drag. Påföljande år installerades elektrisk uppvärmning med varmvattenssystem i kyrkan. 1924 utvidgades orgelläktaren, samtidigt som orgeln byggdes till. År 1931 blev det åter aktuellt att bygga om läktaren, efter förslag av arkitekt Axel Forssén.

Glasmålningarna i koret befanns vara i mycket dåligt skick vid 1930-talets början. De ersattes successivt med nya under trettiotalet. 1931 fick konstnären Albert Eldh i uppdrag att komma med ett förslag till ny utformning av de fem mittersta korfönstren. Glasmålningarna tillverkades sedan underhand, allt eftersom gåvomedel flöt in, och blev färdiga år 1938. Målningsarbetet utfördes sannolikt av firman N P Ringström.

1939-1940 planlades och genomfördes en invändig renovering efter förslag av Axel Forssén. Långhusets två längsgående sidoläktare togs ned för att förbättra akustiken, men också av estetiska skäl. Mittgången gjordes smalare och bänkkvarteren byggdes om. I rumskransen kring koret gjordes vissa ändringar. Kyrkans invändiga ytskikt förnyades fullständigt. All träinredning målades om. Väggar och valv, undantaget korvalvet, kalkades i en gråvit ton. Kyrkorummet fick nya fönster med antikglas i innerbågen. Nya armaturer anskaffades. El-, värme- och sanitetsanläggningarna förnyades.

I samband med restaureringen väcktes frågan om anskaffande av en ny altarprydnad. År 1945 stod altarskåpet färdigt, skuret i furuträ av skulptörerna Ivar och Lars Lindekrantz efter Göteborgskonstnären Erik Abrahamssons förlaga. Efter hand fick triptyken även bildframställningar på flyglarnas yttersidor.

1956 inreddes ett bisättningsrum i källarvåningen under sakristian. Två fönster med smidesjärnsgaller och en entrédörr av ek togs upp i fasaden mot Fjällgatan.
1966 anordnades ett sidokapell för mindre gudstjänster under läktaren i norra tvärskeppet, utformat av arkitekten Sven Brolid. Kyrkans ursprungliga altaruppsats placerades där, den befintliga bänkinredningen ändrades och orienteras i kyrkans längdriktning. Samma år lagades målningarna ovan entréerna och i förhallarnas valv av målerifirman Ivar Celander. Målningarna var då i mycket dåligt skick och nästan helt urblekta. Konserveringsarbetet utfördes av den tyske konstnären Roland Hörbart.

År 1969 uppfördes ett nytt orgelverk av orgelbyggaren Olof Hammarberg, Göteborg. Den ursprungliga orgelfasadens utseende bevarades i oförändrat skick. I läktarbarriärens mitt byggdes ett ryggpositiv, utformat av Hammarberg.

I anslutning till stadsförnyelsen av Masthugget - som genomgripande kom att förändra kyrkobyggnadens omgivning - revs år 1968 den s.k. Församlingshyddan från 1898 vid Fjällgatan. I dess ställe uppfördes 1970 det nuvarande församlingshemmet intill kyrkan efter förslag av arkitektkontoret Lund & Valentin, Göteborg.

I början av 1970-talet var kyrkan återigen i stort behov av en upprustning. Kyrkans var sliten, underhållet var eftersatt och den uppvisade sprickbildningar, vittrings- och fuktskador. Som restaureringsarkitekt anlitades Börje Blomé, Stockholm (1921-1998). De utvändiga arbetena genomfördes 1975-1977. Fasadreparationerna blev mycket omfattande, särskilt på den östra och södra sidan. Då svart tegel likt det befintliga inte gick att finna, var man tvungen att bränna svart lasyr på det röda teglet. Kopparplåten på tornspiran, sidoskeppen och koromgången ersattes i sin helhet. Skiffertaket över koret lades om, övriga ytor reparerades. Fuktskadade delar av takkonstruktionen byttes mot tryckimpregnerat virke. Fönstren i kapellkransen försågs med skyddsglas. 1977 påbörjades den invändiga restaureringen som både innebar återgång och nydaning. Ändringarna syftade till att skapa ett bättre fungerande och mer flexibelt kyrkorum. Mest slående blev förändringarna i koret. Ett nytt fristående altare placerades i mitten av koret närmare församlingen. Predikstolen flyttades tillbaka till sin ursprungliga plats på södra sidan. De främre bänkraderna ersattes av stolar. Bänkraderna längst bak i kyrkorummet samt samtliga rader under orgelläktaren och i norra sidoskeppet togs bort. Under orgelläktaren inreddes ett samlingsrum. Restaureringen innefattade också viss ombyggnad av bänkinredningen, entréer och handikappanpassning av kyrkan samt VVS- och elinstallationsarbeten. I kapellkransen utfördes också en del ändringar. Kyrkorummet fick en helt ny färgsättning. Dekoren på valvbågar och pelarkapitäl togs fram och retuscherades, liksom Albert Eldhs dekorationer på korets väggar. Takmålningarna rengjordes och konserverades. Konserveringsarbeten utfördes även på inredning och inventarier.

I början av 80-talet målades bänkinredningen om. Färgsättningen på bänkarnas utsida från 1940 års restaurering bibehölls, i likhet med den befintliga målningen på dörrar, läktarbarriär och predikstol.

I mitten av 1990-talet förstärktes och ommålades kyrkans portar. Då reparerades även tegelfasaden vid norra förhallen. Underhåll och översyn av kyrkans fasader har skett kontinuerligt under följande år. Även bättring av den invändiga målningen har varit nödvändig p.g.a. fuktgenomslag. Heltäckningsmattorna i kyrkorummet togs bort 1999. Samma år renoverades kyrkans orglar.

Kyrkorummet är öppet, ljust och luftigt med en anslående takhöjd. Det yttre systemet av strävpelare avlastar valvtrycket och möjliggör det höga mittpartiet. I det inre blir denna upplösning av muren ännu mer påfallande.

Oscar Fredriks kyrka räknas som en pseudobasilika; dvs. en blandning av en basilika (mittskeppet är högre än sidoskeppen med fönster och eget tak) och hallkyrka (sidoskeppen är lika höga som mittskeppet, båda under gemensamt tak). Oscar Fredriks kyrka har ett förhöjt mittskepp i likhet med en basilika, men saknar kleristoriefönster.

Planformen är originell; ett mellanting mellan rektangeln och det latinska korset. Tvärskeppen är mycket korta, varför själva kyrkorummet får närmast en rektangulär form. Koret ligger i öster och kyrkorummet har läktare i tvärskeppen samt åt väster, där orgeln är placerad. På grund av platsens topografi förlades tornet i nordost, i stället för som brukligt i väster.

Utmärkande för interiören är långhuset med sina höga spetsbågiga stjärnvalv och korpartiets målade glasfönster och dekormålningar, skapade av konstnären Albert Eldh under 1900-talets första hälft. Mycket av ursprunglig inredning finns bevarad. Åt norr och väster sitter stora rosettfönster

Interiörens nuvarande utseende är ett resultat av den senaste omfattande restaureringen under 1970-talet.
______________________________________________________________________________

GOLVEN i kyrkorummet, vindfången och entréhallarna täcks av mönsterlagda konststensplattor i beige, gult, rött och svart. Bänkkvarteren omges av dekorativa bårder. Detta bårdmönster är idag delvis skymt där bänkarna har förlängts. Cementmosaikgolvet levererades sannolikt från Skånska Cementgjuteriet i Limhamn. I bänkkvarteren ligger ett upphöjt grönmålat trägolv. Där kyrkbänkarna och altarringen tagits bort ligger sedan 1970-talet rödbruna cementplattor. Trapphusen har golvytor av granit. Orgelläktargolvet täcks av en heltäckningsmatta från 1970-talets restaurering medan tvärskeppsläktarnas brunmålade brädgolv fortfarande exponeras.

VÄGGARNA är inte speciellt påtagliga i kyrkorummet. Konstruktionen med höga valv och stora fönster lämnar inte mycket väggytor. Dekormåleriet i koret och kyrkans östra ände beskrivs nedan. Kyrkorummets övriga väggar är odekorerade och putsade med kalkputs. De är målade i gulvitt med en målad grön bröstning upp till fönsterhöjd och som omfattning kring dörröppningarna.

Kyrkans INNERTAK är välvt. Valven är uppmurade i tegel och putsade. Korsmitten täcks av ett väldigt stjärnvalv, övriga travéer av fyrkappiga ribbvalv. Valvkapporna återfick vid restaureringen på 1970-talet en gul bottenfärg i överensstämmelse med framtagna prov. Valvribborna accentueras av en mörkare gul nyans. De höga, spetsiga valvbågarna är rikt dekorerade med bladslingor i rött och gult från 1893, vilka frilades från övermålade färgskikt vid samma restaurering. Valven bärs upp av granitpelare i form av kolonnknippen med målade och förgyllda kapitäl, sannolikt av cement. Östra delen av kyrkorummet har den rikaste takutsmyckningen.

KORET är tiosidigt med sju väggar. Det domineras av sina fem blyinfattade glasmålningar utförda av konstnären Albert Eldh och tillkomna 1931-38. De framställer som genomgående motiv "uppenbarelseljusets framträngande i världen". De två väggarna närmast långhuset har fönster med ofärgat antikglaset från renoveringen på 1970-talet. Korets kupolvalv målades av Albert Eldh år 1915 och har en krans av stiliserade änglar med olika attribut, kors- och växtdekorationer mot en blå grund. I blindarkaden på korväggens nedre partier finns ornamentala dekorationer i brunt och grönt, vilka togs fram vid den senaste restaureringen.

Det nuvarande ALTARET anskaffades 1978 i samband med omdispositionen av koret. Altarbordet av bok är fristående och placerat i korets mitt med altarskåpet som fond. Det omgärdas av en tvådelad altarring i ljust trä och lösa stolar. Korets inredning är ritad av arkitekt Börje Blomé. ALTARTAVLAN, en triptyk från 1946 är ett verk av Göteborgskonstnären Erik Abrahamsson, tillverkat i furu av bildhuggarbröderna Ivar och Lars Lindecrantz. Mittdelen (corpus) är indelad i sex fält; flyglarna i vardera fyra. Fälten är försedda med snidade figurer i klara färger mot en förgylld bakgrund.

Koret omges till största delen av en KAPELLKRANS, bestående av sju små utrymmen som bl.a. inrymmer skrudkammare, sakristia och samtalsrum. Taken är välvda, golven täcks av ekparkett från 1940-talet och i inredningen märks ursprungliga inventarier såsom rikt snidade möbler. De två utrymmena längst åt väster är öppna och valven pryds av rika ornamentsmålningar av Albert Eldh från 1915. I det sydvästra står kyrkans URSPRUNGLIGA ALTARUPPSATS, ritad av Helgo Zettervall. Den rikt smyckade altarprydnaden i nygotisk stil har ett framskjutet mittparti i form av en spetsbågig nisch med en Kristusbild. Sidopartierna kröns av änglafigurer. Den är tillverkad i massiv ek av Jönköpings Mekaniska Snickerifabrik och skulpturerna av bildhuggerifirman Junghändel & Richter, Göteborg. Podiet byggdes 1966. På motstående sida står det ursprungliga skrudskåpet med äldre textilier.

Koret flankeras av två valv med vardera två slutna ytterväggar. Valven fungerade ursprungligen som sidokapell. Väggpartierna är dekorerade med MURALMÅLNINGAR i al seccoteknik, utförda av Albert Eldh år 1915. De framställer "De tre vise männen", "Jesu dop", "Korsfästelsen" och "Uppståndelsen".

Kyrkans sexkantiga PREDIKSTOL från 1893 ritades av Helgo Zettervall. Den har flyttats flera gånger men återfick vid restaureringen 1978 sin ursprungliga plats, delvis sammanbyggd med pelaren vid kortrappans södra sida. Predikstolen är rikt snidad i ek och målad i beigebruna nyanser med detaljer i guld. Korgens spetsbågiga nischer har skulpturer avbildande de fyra evangelisterna med sina attribut. Predikstolen är försedd med svängd trätrappa med utsirat smidesräcke samt ett underrede av kolonner i olika höjd. Den rikt utskurna sexkantiga baldakinen är delvis sammanbyggd med pelaren och får ytterligare stöd från smidesstänger fästa i valvet. Baldakinen har änglaskulpturer i hörnen och kröns av en genombruten tornprydnad. Predikstolen har sannolikt kvar sin färgställning från 1940. Den är tillverkad av Jönköpings Mekaniska Snickerifabrik och skulpturerna av bildhuggerifirman Junghändel & Richter, Göteborg.

Kyrkans DOPFUNT från 1893 står strax nedanför kortrappan. Funten tillverkades av gotländsk sandsten av skulptören Erik Kjellström, Stockholm. Den har en rund cuppa som övergår i åttakantig form upptill, fyrsidig fot och skaft i form av fyra kolonner i rödbrun marmor. Dopfatet är av hamrad mässing.

KYRKORUMMETS uttryck domineras av valvbågarna med granitpelare och av de stora fönsterpartierna. De höga, spetsbågiga FÖNSTREN är av flera olika storlekar och blom- och fyrpassdekoren i överdelen skiljer sig något i utförande. Ram- och spröjsverk (s.k. masverk) är utförda av formgjuten gråmålad cement. De delas av mittkolonnetter och horisontella järnspröjsar. Innerbågarna är av fur med patinerat antikglas i blyspröjs från 1940. Klarglaset i det övre masverket härrör från den senaste restaureringen på 1970-talet. De stora målade ROSETTFÖNSTREN i norra tvärskeppet och på västra gaveln är ursprungliga. Detsamma gäller sannolikt huvuddelen av fönstren i koromgången och trapphusen.

Kyrkans öppna BÄNKINREDNING i furu ritades, i likhet med kyrkans övriga snickerier, av Helgo Zettervall. Gavlar och bänkskärmar har snidad dekor i form av tre- och fyrpass, stjärnor samt växtformationer. De är färgsatta i två bruna nyanser, delvis i träimitation, med detaljer i rödbrunt och mörkrött. Sitsarna är något skålade, de raka ryggarna är dekorerade med speglar och inredningen är färgsatt i tre ganska klara gröna nyanser. Lösa stolar med grön klädsel har tillkommit i inredningen.

Av de ursprungliga LÄKTARNA återstår idag tvärskeppets läktare samt orgelläktaren, vilken sträcker sig över hela kyrkans bredd i väster. Läktarna utmed sidoskeppen revs 1940. Läktarfronterna är av snidad furu genombrutna med fyrpassformationer. Vid den senaste restaureringen av kyrkan försågs de med överliggare av mässing. Läktarnas undersidor är panelklädda och indelade i kassetter med dekorerade partier. Färgsättningen i gråbrunt härrör från 1940-talet. Träbjälklaget vilar på järnbalkar, som bärs upp av målade gjutjärnskolonner. Läktarskranken liksom kyrkbänkarna levererades av C D Elfvin & Co Möbelfabrik i Göteborg. Läktarna i korsarmarna drogs in ett stycke i samband med 1940 års restaurering. Orgelläktaren har däremot utökats vid ett flertal tillfällen, senast 1940. Orgelläktarskranket är idag brutet med framskjutande mittparti. På läktarna finns avsatsbyggd bänkinredning av samma slag som i långhuset, dock med annan färgsättning. På orgelläktaren återstår endast ett fåtal bänkar.

ORGELN är byggd av Olof Hammarbergs orgelbyggeri i Göteborg år 1969. Orgelverket har 45 stämmor fördelade på tre manualer och en pedal. I samband med installationen av den nya orgeln tillkom ett ljudande ryggpositiv (ritat av Hammarberg) i läktarbarriärens mitt. Den ursprungliga ORGELFASADEN bibehölls utan några förändringar. Den är niodelad med ett gråbrunt ramverk som pryds av olika gotiska formelement i rött och guld. Fasadpiporna, även de dekorerade, dominerar uttrycket. Härutöver finns tvärgående, rikt utsirade och genombrutna smidesband vid sidorna. Fasaden är lägst i mitten, så att det bakomliggande rosettfönstret inte skyms. Färgsättningen härrör troligtvis från 1940.

Kyrkans dörrsnickerier härrör huvudsakligen från kyrkans byggnadstid, och levererades från Jönköpings snickerifabrik. INNERDÖRRARNA i kyrkorummet är rikt utsirade fyllningsdörrar av fernissad brunlaserad ek med tätningslister av läder. De glasade vindfången vid sidoingångarna är från 1970-talet. År 1929 togs en dörröppning upp mellan kyrkans dåvarande arkivrum och norra sidokapellet. Dörröppningen från koromgången till södra kapellet tillkom 1940. På 1970-talet fick de nya dörrar av fernissad bok. Dörrsnickerierna mellan samtalsrummet och hallen i koromgången är också från denna restaurering.

ÖVRIGT
Två stora, rikt utsirade LJUSKRONOR från 1893 hänger i kyrkorummet. Mindre varianter finns också i kyrkan. De tillverkades i smidesjärn av smedmästaren Olof Olsson efter ritningar av byggnadskontrollanten och arkitekten J Emil Billing. Från början var de målade i svart och guld, men vissa är nu helt förgyllda. Ursprungliga NUMMERTAVLOR av två olika utföranden, med trästegar och små skåp för siffrorna, finns runt om i kyrkorummet. En s.k. KUNGASTOL i snidat trä står i koret.

I förråds- och biutrymmen i kyrkan förvaras ytterligare ursprungliga inventarier, såsom det URSPRUNGLIGA ALTARET och ALTARRINGEN och en tavla av B Beskow från 1896 som skildrar kyrkans tillkomsthistoria.

Bland annat vid orgelläktaren finns prov på kyrkorummets tidigare färgsättning från 1893, 1915 samt 1940.