SANKT SIGFRIDS KYRKA

S:t Sigfrids kyrka invigdes första gången år 1900, då under namnet Stefanskapellet och beläget i kv Baggen, hörnet av Frejgatan - Thulegatan, i det vid denna tid snabbt utbyggda och tätt befolkade "Sibirien". Den lilla träkyrkan uppfördes efter ritningar signerade av arkitekten E O Ulrich. Redan 1904 stod emellertid det nya Stefanskapellet i Vanadislunden klart varför det gamla inte längre behövdes. Sällskapet lät då flytta kyrkan, som också ursprungligen var avsedd att flyttas, till sin nuvarande plats i Aspudden, inte långt från Liljeholmen. Där hade det kring sekelskiftet vuxit upp ett större industrisamhälle med flera tusen invånare, som Sällskapet nu ville rikta in sig på. Den nya kyrkan fick namnet S:t Sigfrids kyrka och invigdes i september 1904. I sällskapet ingick bland annat Torsten Alm, direktör för det privata byggföretag Manhem, som planerade och byggde arbetarförstaden Aspudden.

I samband med flyttningen förlängdes kyrkan något men har bevarat sin ursprungliga oktogonala form. Exteriören är i huvudsak intakt. I interiören har bänkarna bytts ut och de panelklädda väggarna och taket har målats om. Vidare har en ny orgel placerats i kyrksalens bakre del. Kyrkorummet har trots detta bibehållit sin mycket speciella karaktär. Byggnaden präglas av en enkelhet såväl i material som i detaljer, ett resultat både av Sällskapets knappa resurser och det faktum att kyrkan var avsedd att flyttas.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Stockholms län, 1993-02-24, Dnr 221-1992-5667, http://www.sigfridskyrka.se/historia.html, 2007-06-18.

Monteringsfärdig träkyrka från 1900-talets början som 1904 flyttades till sin nuvarande plats i Aspuddens nordöstra utkant. Rektangulärt långhus med trekantigt kor i nordöst och en bredare sammanfogad trekantig byggnadskropp i sydväst, vilka bildar en oktagonal form. Vid kortets norra sida finns en fyrkantig tornbyggnad, mellan tornet och långhuset finns ett par rum infogade. I hörnet mellan korets sydöstra vägg och långhusets nordöstra vägg finns en fyrkantig farstu. På fasaden mot sydväst finns ett tillbyggt vindfång, ditt kapellets entré är förlagd.
SOCKEL- gjuten, gråmålad.
FASAD- Liggande fasspontpanel samt stående pärlspontpanel. Väggfälten är indelade med ett vitmålat listverk.Vita släta sockel- och takfotsbrädor.
ENTRÉ/DÖRRAR- Entré med ursprunglig pardörr med ramverk av trä och fyllningar av diagonalställd pärlspont och två rutor. Dörren är målad i en ockragul kulör. Gjuten trappa med träräcke. Samtliga trappräcken är utbytta. Utskjutande vestibul under brant sadeltak, tillkom på 1940-talet. Mot norr finns två utbytta trädörrar av gulmålad stående träpanel samt en trätrappa med utbytt träräcke.
FÖNSTER- Småspröjsade en- och treluftsfönster, lunettfönster vid takfot. Mot söder och norr finns stora spröjsade treluftsfönster. Fönster med färgat glas mot nordost. Ursprungliga gulmålade fönstersnickerier.
TAK- Tak med stor volym som bryts av fönsterkupor och frontespiser på långsidorna. Långhuset och fönsterkuporna täcks av branta sadeltak. Koret och den sydvästra byggnadskroppen har valmade tak. Tornet och takryttaren har spetsiga tornspiror med svängda nedre takfall, samt krönta av vita kors med klotformade baser. Takryttare mitt på taknocken med jalusiformade sidor. Vitt träkors och spiror på taknock. Taken täcks av takpapp lagd i sexkantiga fjäll. Tornet och takryttaren är klädda med svartmålad plåt.
Skorsten med förändrad utformning. Ursprungligen var skorstenarna fyrkantiga troligen helt klädda med plåt och krönta med profilerade utkragningar.
Tornet består av fyra delar, den undre delen där sakristian finns är ytmässigt större än de övre, mellandelen är smal och hög, mellan dessa delar finns ett flackt takparti, på mellandelen vilar det översta utkragade tornrummet på små konsoler, från denna del skjuter ljudluckorna upp genom tornspirans nedre utkragande del. Tornets ljudluckor var ursprungligen hela men har senare delats i två delar. Den övre luckan är öppningsbar. Panelen på tornets två nedre delar är utbytt.
Beskrivningen är kompletterad med uppgifter från S:t Sigfrids kyrka, Byggnadsinventering, Stockholms stadsmusem, 1992