GAMLA RIKSDAGSHUSET

Ursprungligen låg här Gråmunkeklostret, grundat 1270. Partier av detta finns ännu bevarade under den norra delen av dagens byggnad. Efter reformationen hade huset många olika funktioner. Bland annat var det helgeandshus, barnhus och tukthus. Här anlades också ett myntverk och Stockholms första fängelse. Tomten skänktes på 1620-talet till Stockholms stad, som där inrättade en skola. År 1666 förvandlades huset, genom omfattande om- och påbyggnad, till privatpalats för guvernören Bengt Horn. Därefter var huset i privat ägo fram till 1794 då Riksgäldskontoret övertog fastigheten. I början av 1700-talet påbyggdes huset med ytterligare en våning och en tvåvånig flygelbyggnad uppfördes mot sjösidan.

På 1820-talet väcktes frågan om en gemensam lokal för riksdagens tre ofrälse stånd (präster, borgare och bönder), adeln hade sedan tidigare ett eget hus. Valet föll på Riksgäldskontorets hus och 1834 kunde de tre stånden flytta in i sina första gemensamma lokaler. 1865 avskaffades ståndsriksdagen och tvåkammarriksdagen infördes. Ombyggnadsarbetet för den nya riksdagen innebar bland annat att ytterligare en våning byggdes för att huset skulle kunna rymma två kammare. Arkitekt var Johan Fredrik Åbom. Riksdagen köpte också det intilliggande Hebbeska huset som slogs samman med riksdagshuset.

1905 flyttade riksdagen till Helgeandsholmen. 1908-11 byggdes i stället huset om för statliga ämbetsverk efter ritningar av Aron Johansson. Den tornprydda byggnadskroppen mot söder tillkom då.

KÄLLOR: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X
Statens Fastighetsverk, http://www.sfv.se/