OSCARSKYRKAN

Oscarskyrkan är en treskeppig hallkyrka med två korta breda korsarmar i norr och söder samt rakavslutat kor i öster. Det åttio meter höga kyrktornet, som har en kvadratisk grundplan, är placerat i byggnadens sydvästra del. Fyra mindre torn, i vilka trappor är inrymda, kompletterar anläggningen. Huvudentrén ligger i väster, sakristian i en utbyggnad norr om koret och söder om detta är den s k Silverkammaren utbyggd. Stommen är av tegel.

Oscarskyrkans exteriör är utformad i nygotisk stil. Stommen är helt klädd med natursten; sockeln med rosa Vätögranit, murarna i övrigt med grårosa växlande rå- och släthuggen marmor från Kvinnerstatorp och Glanshammar i Närke, i vågräta skift av varierande höjd. På grund av materialbrist kom de övre delarna att kläs med marmor i mindre dimensioner, s k nubbsten. Listverk och fönsteromfattningar är av gråvit kalksten, också från Närke (Tångsäter). I fasaden förekommer en rad för gotiken och nygotiken typiska drag som strävpelare, fialer, höga spetsbågiga masverksfönster, vattenkastare i form av långhalsade odjur samt portaler med skulpterade tympanon. I västfasaden markeras huvudentrén med en hög portal med tympanonfält med de fyra evangelistsymbolerna i vit italiensk marmor, däröver ett stort rosettfönster. Portalerna och en del fönster flankeras av kolonnetter av polerad rödsvart granit från Vånevik i Småland. Portarna av lackad ek har stora dekorativa svarta smidesbeslag. Högt upp i det fyrkantiga tornet finns höga spetsbågeformade ljudöppningar och däröver stora transparenta urtavlor. Den åttkantiga, smäckra och spetsiga tornspiran är klädd med kopparplåt och kröns av en glob med ett smideskors och en förgylld tupp. Även de östliga trapptornen är klädda med koppar. De västra trapptornen och de branta taken i övrigt är klädda med skifferplattor. Samtliga småtorn kröns av förgyllda spiror.

Oscarskyrkan uppfördes 18971903 och invigdes i september 1903. Kyrkan är resultatet av en arkitekttävling som vanns av Gustaf Hermansson (18641931). Hermansson hade då redan ritat en kyrka i Sundsvall, Gustaf Adolfskyrkan, invigd 1889. Under 1890-talet kom han att arbeta i Sundsvall, bl a som stadsarkitekt, och stod för flera av de profana nybyggena i den stenstad som växte upp där efter den stora branden 1888. Han ritade också ett tiotal större kyrkor runt om i landet, bl a Gustaf Adolfskyrkan i Helsingborg (1895). I Stockholm har han utöver Oscarskyrkan ritat Sofia kyrka, uppförd 19021906, samt några bostadshus. Oscarskyrkan har under 1900-talet genomgått tre större renoveringar.

Oscarskyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

HISTORIK
Invånarantalet i Ladugårdslands församling, till vilken Oscarskyrkan hörde de allra första åren, ökade explosionsartat under 1800-talets sista decennier. Ökningen berodde på den snabba utbyggnad av det f d Ladugårdslandet, sedan 1885 stadsdelen Östermalm, som ägde rum vid denna tid. När församlingen delades 1906 och Oscars, Hedvig Eleonora och Engelbrekts församlingar tillkom, var den inte bara den till ytan största församlingen i Stockholm utan också landets folkrikaste med sina omkring 68 000 medlemmar.

Det var efter decenniers diskussioner om olika alternativa förslag till plats för en ny kyrka som församlingen 1895 hade köpt den blivande Oscarskyrkans tomt sedan en del av Fredrikshovs slottsanläggning rivits. Redan samma år utlystes en arkitekttävling om en ny kyrka. Bland de 18 tävlingsförslagen belönades arkitekten Gustaf Hermanssons med första pris och i januari 1897 påbörjades kyrkobygget. Det var kung Oscar II själv, efter vilken kyrkan är uppkallad, som lade den första grundstenen.

Byggnadsarbetena kom att dra ut på tiden p g a problem med grundläggning, uteblivna leveranser, strejker m m varför kyrkan invigdes först i september 1903. På församlingens begäran kom tornet att byggas något högre än i tävlingsförslaget. Den största förändringen var emellertid att den ursprungliga kombinationen tegel och natursten i fasaden ersattes med en fasadbeklädnad av enbart natursten. 1903 uppfördes det lilla gravkapellet i kyrkotomtens sydöstra hörn.

Under 1900-talet har Oscarskyrkan genomgått tre större renoveringar. Redan i samband med att Hermansson vann tävlingen och vid invigningen framfördes det kritik mot kyrkans stilarkitektur. I Socialdemokraten framfördes 1903 att byggnadsverket var blottat på varje spår till originalitet. 1918, således redan femton år efter invigningen, beslöt församlingen att genomföra vissa förändringar av interiören och arkitekten Lars Israel Wahlman (18701952)engagerades för uppdraget. Han betraktades vid denna tid som en av landets främsta kyrkoarkitekter efter att ha ritat Engelbrektskyrkan i Stockholm 190614. När renoveringen, som ägde rum 192123, stod klar var den Hermanssonska interiören
till stora delar utplånad.

Den förändring som kanske kom att påverka kyrkorummet mest var de nya glasmålningarna, utförda av Emanuel Vigeland (18751948). Nästa stora ombyggnad ägde rum195456, då med Otar Hökerberg (18821960) som arkitekt. Denna renovering var dock mindre omvälvande än Wahlmans. 1997 genomfördes de senaste stora förändringarna av kyrkorummet. Arkitekt var då Jerk Alton (f 1937).

Via ett sekundärt glasat vindfång nås den rektangulära förhallen där väggar och valv är putsade, avfärgade i brutet gulvitt med valvribborna illusionsmålade som tegel med grå fogar. Valven vilar på knippepelare med akantuskapitäl. Golvet är mönsterlagt av marmor. Tre glasade dörrar leder in i långhuset, under orgelläktaren. Mittskeppet är mycket brett med höga kryssvalv. De låga och smala sidoskeppen, som fungerar som gångar, övergår österut i två breda och ganska grunda korsarmar. Runt mittskeppet löper i norr, väster och söder, i liv med åtta kraftfulla arkadpelare av röd Våneviksgranit, breda läktare som bärs upp av stora segmentbågar. Väggar och valv är putsade, avfärgade i brutet gulvitt med valvribborna illusionsmålade som i förhallen. Golvet är belagt med grå polerad kalksten förutom i bänkkvarteren, där det är brädgolv. Den enkla bänkinredningen med gavlar försedda med träsniderier härrör från byggnadstiden men har sekundärt getts en grönaktig lasering. De ursprungligen två bänkkvarteren i mittskeppet är numera fyra. Genom att en bänkrad tagits bort på vardera sida av mittgången har det bildats en korsformad plats mitt i kyrkan.

De 33 stora glasmålningarna i djupa färgtoner med motiv från Gamla och Nya Testamentet utförda av den norske konstnären Emanuel Vigeland i samband med 1920-talets stora omdaning dominerar kyrkorummet. Predikstolen av gotländsk kalksten, också tillkommen vid denna ombyggnad, är placerad norr om koret. Den är huggen efter en modell utförd av skulptören Tore Strindberg (1882-1968) efter Wahlmans ritningar. Ljudtaket däremot härrör från byggnadstiden. Träreliefen med ängeln ovanför dörren till predikstolen är utförd av John Lundqvist. Dopfunten har sin ursprungliga placering på andra sidan koret. Den är av vit marmor, utformad efter Gustaf Hermanssons ritningar. I kyrkorummet finns ett flertal typer av armaturer. I mittskeppet hänger fyra stora nytillverkade mässingsljuskronor av äldre typ. En ljusring framför koret och lampetter av mässing tillkom vid 1997 års renovering medan läktarnas takarmaturer är från 1970-talet.

Kyrkans huvudorgel är placerad på läktaren i väster. Orgeln är byggd 1949 av den danska orgelfirman Marcussen & Son i Aabenraa och har 78 stämmor. Orgelfasaden av obehandlad ek med delvis förgyllda detaljer är utförd av arkitekten Bernhard Schill. Mellan orgeln och södra resp norra läktarna står höga delvis genombrutna träskärmar med masverk i gotisk stil, tillkomna vid Wahlmans renovering. Orgeln döljer delvis västfasadens stora rosettfönster, som är det enda återstående av de ursprungliga glasmålningarna utförda av glasmålarfirman Neumann & Vogel i Stockholm. På läktarna i norr och söder är både de ursprungliga brädgolven och bänkinredningen bevarad. Läktarnas barriärer med sina smala balustrar härrör från 1920-talets renovering. De bastanta arkadpelarnas kolonnskaft och stenskivorna över dessa var ursprungligen blankpolerade men fick vid samma tillfälle ett helt annat uttryck och kulör genom att de behöggs eller mattslipades.

I öster ligger, tre steg högre och något smalare och lägre än mittskeppet, det rakt avslutade koret. Dess väggar och valv är dekorerade med al seccomålningar utförda 1922 av dekorationsmålaren Filip Månsson (1864-1933). Ytorna är täckta av blommor av kurbitstyp, växtmotiv och olika kristna symboler, inplacerade i landskap. Det stora korfönstret av Vigeland gestaltar liknelsen om Den förlorade sonens återkomst. Altaruppsatsen är modellerad av skulptören John Lundqvist (1882-1972), gjuten i guldbrons. I högrelief och delvis fristående skulpturer skildras kring en Kristusgestalt, placerad inom en mandorla, Livet och Döden. Verket är placerat på ett postament av svart granit medan altarbordet är av slipad kalksten. Altarringen, som är från byggnadstiden, är utformad som en halvrund arkad med bågar av kalklaserad vit marmor. Från korvalvets slutsten hänger en ampel av aloeliknande blad i nysilver. I valvkapporna finns två ovala öppningar, vilka utgör mynningarna på den ljudkanal som går från orgelns fjärrverk över kyrkvinden. Korgolvet, liksom trappan upp till koret, är belagt med parkettgolv.

I den södra korsarmen finns Den gode herdens kapell, iordningställt 1979. Dess altare, altarring och ambo är av ek. Kapellets samtliga textilier går i blått. Här står kororgeln med fyra stämmor, byggd av den danska orgelfirman Bruno Christensen & Sönner 1979. I den norra korsarmen, som under en period har använts som dopkapell, förvaras lösa stolar, flygel m m. I båda korsarmarna finns sedan den senaste renoveringen förråd, som står mot västväggen.

Sakristian är belägen norr om koret och avslutas i norr med en liten absid med ett altare. Taket är välvt och liksom väggarna putsade och målade i brutet vitt, golvet är belagt med bräder. Fönstren är blyspröjsade med tonat rött och grönt glas. Söder om koret finns "silverkammaren" och i källaren under koret finns en textilkammare. Längst ned i torndelen har inrättats en toalett med skötrum.

Inventarier
Bland Oscarskyrkans många värdefulla inventarier kan nämnas det "Féronska" silvret, omfattande kalk, patén, oblatask och vinkanna, samt en dopskål i ädelstensbesatt och förgyllt silver. De utfördes redan 1893 efter formgivaren Hugo Hörlins ritningar men donerades till kyrkan 1903 av hovjuveleraren Carl Féron, därav namnet. Från byggnadstiden är även den sjuarmade kandelabern i mässing, ritad av G Hermansson. Altarkorsen, tillverkade efter L I Wahlmans ritningar på 1920-talet, är i silver och silverbeslagen ebenholtz med ädelstenar. De sex höga altarljusstakarna av silver tillkom också 1922 efter Wahlmans ritningar liksom korets läspulpet i laserad ek med gulddekor. Flera mässhakar och altartextilier är bevarade sedan 1903 men här finns även textilier av yngre datum som t ex mässhakar och altarbrun ritade av kända konstnärer som Oscar Brandtberg, Sofia Widén m fl. Bland övriga textilier kan nämnas korets flossamatta, vävd 1936 efter ritning av Märtha Gahn. I kyrkan står även de s k Profeterna, åtta polykroma skulpturer av trä och gips, utförda av skulptören Gunnar Torhamn under åren 1922-35. De hade sin ursprungliga placering på kapitälen till långhusets nedre kolonner. De två höga kandelabrarna i mässing, som nu flankerar mittgången i väster, stod ursprungligen i koret. Textilen över altaret i Den gode herdens kapell har komponerats av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse. Kyrkans tre större klockor, som bär Oscar II:s bild i relief , är gjutna 1902 av firman Johan A Beckman i Stockholm. Förutom två mindre klockor, s k kvartar, finns även sedan 2001 ett klockspel som består av 25 klockor, gjutna på Bergholtz´ gjuteri i Sigtuna.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.