| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1490 - 1499 |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Dalarna, Kommun: Falun, Landskap: Dalarna, Socken: Vika , Stift: Västerås stift, Församling: Vika-Hosjö församling |
| Titel <itemTitle> |
RANKHYTTANS KUNGSLADA |
| Historik <itemDescription> |
-
Rankhyttans Kungslada är en trösklada från 1400-talet och ingår i Rankhyttans gård. Den omnämndes första gången av rikshistoriegrafen Johannes Loccenius 1662, då den förknippas med Peder Swarts berättelse om Gustav Vasas äventyr i Rankhyttan i november 1520. I ett regeringsbeslut 1668 bestämdes att byggnaden skulle bevaras som ett rikets monument. Samtidigt anslogs ett stycke kronojord vars avkast...
Visa hela
Rankhyttans Kungslada är en trösklada från 1400-talet och ingår i Rankhyttans gård. Den omnämndes första gången av rikshistoriegrafen Johannes Loccenius 1662, då den förknippas med Peder Swarts berättelse om Gustav Vasas äventyr i Rankhyttan i november 1520. I ett regeringsbeslut 1668 bestämdes att byggnaden skulle bevaras som ett rikets monument. Samtidigt anslogs ett stycke kronojord vars avkastning skulle gå till underhåll av ladan. KÄLLA: Förteckning över byggnadsminnesmärken som tillhör staten eller står under statsmyndighets eller statsinstitutions omedelbara inseende. Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, 1976. ISBN: 91-38-02814-X, Bergsmansgården Rankhyttan hade redan under medeltiden en hytta för beredning av kopparmalm från Falu gruva. År 1520 ägdes Rankhyttan av bergsmannen Anders Persson, en studiekamrat till Gustav Vasa från tiden i Uppsala. Enligt traditionen besökte Gustav Vasa Rankhyttan på sin resa i Dalarna och ska förklädd till tröskkarl ha deltagit i arbetet på trösklogen. Till minnet av denna händelse höggs senare en entums djup fyrkant i tröskgolvet för att exakt visa platsen där Gustav Vasa hade stått. Trösklogen förvärvades av staten redan 1667 som ett av rikets monument och Karl XI:s förmyndarregering anslog avkastningen av ett stycke kronojord till dess underhåll. Källa: Ändring av skyddsbestämmelser för det statliga byggnadsminnet Rankhyttans kungslada, Rankhyttan 7:1, Falu kommun, Dalarnas län, 2019-12-02, D nr: RAÄ-2019-2035
Stäng
|
| Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Trösklogen är senmedeltida och uppförd på 1490-talet. Genom dendrokronologisk analys har man fastställt att timret är fällt vintern 1493-94. Den är en enkelloge och ovanligt stor, 7,5 x 12 meter i pla...
Visa hela
Trösklogen är senmedeltida och uppförd på 1490-talet. Genom dendrokronologisk analys har man fastställt att timret är fällt vintern 1493-94. Den är en enkelloge och ovanligt stor, 7,5 x 12 meter i plan och 17 stockvarv hög och är timrad i rundtimmer. Timret är halsat eller fasat på omkring en meters längd i ändarna och halsningen ger knutskallen en sexkantig form. Knuten är en av de tidigaste man känner till med bindtröskel. Syllen är huggen av en mycket grov stock och sidorna är sluttande. Logen är timrad på samma sätt som Ornäsloftet och kvaliteten på timmermansarbetet är mycket hög. En tröskloge är både förvaringsbyggnad och arbetsplats. Rankhyttans tröskloge är en enkelloge, den största bevarade från medeltiden i Sverige. Den är delat i två utrymmen, ladan och logen, åtskilda av den så kallade logbalken, en avbalkning på cirka en meters höjd. I ladudelen förvaras säden i väntan på tröskning och i logdelen tröskar man. Tröskgolvet ligger på andra stockvarvet och ladugolvet ligger ett stockvarv under. Det är viktigt att den nedre delen av en tröskloge är helt tät, både för att säden inte ska rinna ut och skadedjur inte ska kunna ta sig in. De nedersta timmervarven är därför mycket tätt timrade och golven hålls täta och dras ihop med hjälp av en så kallad logbjörn och träkilar. För att säden skulle fortsätta att torka när den tagits in är trösklogen timrad med springor mellan de övre stockvarven. Taket är ett nävertak på underlag av tätt liggande slanor i takfallets riktning och som täckved ligger idag halvklovor och plank. Ingångsdörren är placerad på ena långsidan mot gaveln och mitt emot är det en likadan öppning. Båda dörrarna sitter i fjärde stockvarvet över syllen. Dörrarna är sammansatta av två till tre plankor med enkel spåntning. Det finns en mängd inristningar inne i trösklogen. En del är gammalt, såväl skyddssymboler som inristningar av typen medan man väntar vid tröskning, annat är sentida klotter av typen Elsa och Kalle 1947. Det finns också spår efter tidigare förändringar i byggnaden, som inte är analyserade.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Vika-Hosjö församling, Vika, Falun, Dalarna, Dalarna.
-
Nybyggnad 1490-01-01 - 1499-12-31 .
-
Nybyggnad 1492-01-01 - 1492-12-31 .
-
Statligt byggnadsminne (SBM). Förordning (2013:558) 1935-01-25 .
|
| Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Trä - Ved, klovtak
|
| Stomme<itemMaterial> |
- Trä - Liggtimmer, rundvirke med utknut
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Loge
- Lada
|
| Klassifikation <itemClassName> |
|
| <itemSpecification> |
|
| Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|