BORGUNDA KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
BORGUNDA medeltida KYRKA brann 1765. 1766-67 uppfördes nuvarande kyrka, sannolikt återstår dock medeltida murverk i långhusets västra del. 1890 byggdes kyrkan kraftigt om- och till genom att sakristia och vapenhus på kyrkans syd- respektive nordsida gjordes om till tvärskepp, torn uppfördes i väster samt att kyrkan fick ny inredning, bl.a. i form av bänkar, altaruppsats och orgel. Sakristian inrymdes bakom altaret. Kyrkans yttertak var papptäckt.
1912 genomgick kyrkan en in- och utvändig restaurering och 1915 tillkom altaruppsatsens tre målningar av konstnärinnan Eva Bagge. 1928 fick delar av kyrkan elbelysning samtidigt som yttertakets tjärpapp ersattes med skifferplattor.
1936-37 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Axel Forssén. I och med detta flyttades sakristian från avskärmningen i absiden till den norra korsarmen som byggdes igen mot kyrkorummet. Under sakristian byggdes ett pannrum då kyrkan fick centralvärme. I sakristian murades i och med detta norrfönstret igen. Kyrkans innertak av pärlspånt täcktes över med masoniteplattor som målades med enkla fältindelningar. Innerfönstren fick nytt antikglas. Den äldre predikstolen, som sannolikt är från 1700-talet, återinsattes i kyrkan på en ny fot. Golvet belades med grå kalkstensplattor samt att den främre, eller de två främsta, bänkarna togs bort. Bänkarnas sidor kortades av så att sidogångar tillskapades. Vidare sattes bänkkvarteren på en sockel i form av ett trägolv. Altaret flyttades fram och orgeln renoverades. Hela kyrkans interiör och exteriör målades om. Interiört fick kyrkan en färgsättning i grått och gulvitt för att bli ljusare och kortakets stjärnhimmel målades över.
1968-69 renoverades kyrkan igen under ledning av arkitekt Åke Hagman. Vid denna renovering lades dagens korgolv in, läktaren underbyggdes till kapprum och hela kyrkans interiör målades. Stjärnhimlen i absidvalvet återuppfördes av målaren Alvar Johansson. 1977 renoverades orgelverket av Smedmans orgelbyggeri. 1994 renoverades tornet och omputsades exteriört.

BORGUNDA KYRKA har ett långhus med korsarmar och ett absidformat kor samt ett fyra våningar högt västtorn.
TAK - Långhuset och korsarmarna har branta sadeltak och det absidformade koret har ett halvrunt tak. Alla dessa takfall är belagda med skifferplattor. På taket till det norra tvärskeppet finns en skorsten av tegel. Tornet har ett spirformat tak belagt med kopparplåt i skivtäckning med förskjutna falsar. Torntaket är kröns av ett kors av kopparimiterande plåt och nedtill är taket invid tornets hörn neddraget i flikar så att det vid varje tornsida bildas en fronton. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.
FASADER - Hela kyrkans fasader är spritputsade och avfärgade vita, sannolikt med kalkputs och kalkfärg. Fönsteromfattningar, utskjutande portaler liksom korsarmarnas rundbågiga blinderingar i gavelfälten är slätputsade. En profilerad list markerar fönstrens rundning samt tornets olika våningar. Rakt österut i korets fasad finns i putsen en stenrelief framtagen som föreställer ett fyrfotadjur som vänder huvudet bakåt och nedåt mot ryggen. På långhuset, korsarmarna samt koret är putsen avhuggen rakt ca 50 cm ovanför marken så att stommen lämnas bar. I och med detta kan man se att långhuset har en stomme av betydligt större, och mer välhuggna sandstenskvadrar än tvärskeppen vilket eventuellt kan antyda olika byggnadsår. Tornet har delvis en utskjutande, slätputsad sockel. Utanför den norra korsarmens västra fasad finns en nedgång till det underliggande pannrummet. Den låga ingången av plåt, har ett pulpettak.
FÖNSTER - Kyrkans fönsteröppningar är rundbågiga och fönsterbågarna sitter relativt djupt indragna i fasaden. Nedtill i fönsternischerna finns solbänkar i kalksten. Fönsterbågarna, som sannolikt är från 1890, är tillverkade av gjutjärn och målade i en gråblå kulör. De är spröjsade i mindre rutor och tre rundlar som är placerade på rad i mitten av bågen. Långhuset har två fönster i södra fasaden och två i den norra. Den södra korsarmen har fönster åt väster och söder medan den norra korsarmen har fönster mot väster och ett igenmurat blindfönster åt norr. I koret finns fönster åt sydost och nordost.
Tornet har fönster åt söder och norr i första våningen. På andra våningen åt väster, norr och söder sitter rundbågiga, småspröjsade fönster. På tredje våningen finns ljudluckor åt alla väderstreck i form av två rundbågiga öppningar som skiljs åt av en trymå. I frontonerna på fjärde våningen finns tre rundbågiga fönsteröppningar åt varje väderstreck. Fönsterbågarna är spröjsade horisontellt.
PORTAR - Kyrkan har liknande portaler i tornet åt väster, till sakristian på den norra korsarmens östfasad och till sidokapellet på den södra korsarmens östfasad. De rundbågiga portalerna skjuter ut från fasaden och har kopparplåtstäckta sadeltak som kröns av ett litet kors på krönet. Dörrarna är i form av utåtgående pardörrar (sannolikt från ombyggnaden 1890) med rakt överstycke som är klädda med stående, pärlspåntad panel, målad i en ockragul kulör. Gångjärnen är av smide i historicerande stil.
Västportalen är fyrsprångig och gavelpartiet ovanför dörren fylls upp av en stenplatta med det förgyllda årtalet "1890". I portalens tympanon finns en blindering i form av ett trepass. Utanför porten, i liv med grusgången, ligger en kalkstensplatta. Korsarmarnas portaler är tvåsprångiga med endast ett slätputsat, rundbågigt parti ovan dörren. I tympanonfältet finns en rund blindering. Utanför dessa portaler finns trappor av granit.

BORGUNDA KYRKA är en salskyrka med korsarmar åt norr och söder, absidkor i öster och västtorn med vapenhus i första våningen.
LÅNGHUS med putsade, vitmålade väggar och golv av diagonalt lagda, kvadratiska kalkstenshällar. Tredingstak av trä med synlig takstol med dekorsågade detaljer. Mellan takstolsbjälkarna finns blågrönmålade masoniteplattor. Utmed långsidorna där tak och vägg möts finns en stor, utskjutande taklist. Taklisten är nedtill målad rosa. Dess profilerade konsoler är målade gråblå likt takksparrana. Långhusets östra del upptas huvudsakligen av stora kvadratiska öppningar mot vardera korsarmen. I öppningarnas övre hörn finns en kraftigt profilerad hörnlist som är målad likt väggen.
Södra korsarmen innehåller lillkyrka. Norra korsarmen, vars nedre del är igensatt med en putsad vägg med en dörröppning, inrymmer sakristian. Kyrkans västvägg upptas av en orgelläktare. Under läktaren har i sen tid gjorts kapprum genom att ta bort bänkar och avgränsa utrymmet med skärmväggar mot kyrkorummet. Skärmväggarna, som ej går ända upp till läktaren eller ut mot långsidorna, består av stående träpanel som laserats vit. Dörren till vapenhuset är en pardörr med rakt överstycke med tre fyllningar som är lasyrmålademi gröngrått och en mörkare fyllningslist. I långhusets nordöstra hörn är predikstolen placerad.
I kyrkans sydöstra hörn finns en äldre, relativt stor, brunmålad offerkista i trä med smidesbeslag och lås. På väggen ovanför finns en hängande psalmnummertavla, utformad och målad likt altaruppsatsen. Även på väggen mot sakristian finns en psalmnummertavla. I öppningen mot norra korsarmen finns ett mindre, relativt gammalt, piano. Utmed långhusets södra och norra sida finns två kvarter (13 bänkar/kvarter) med öppna bänkar som står på ett upphöjt golvdäck av smala, lackade furubrädor. Ovan mittgången hänger tre större ljuskronor i mässing. I nordvästfönstret finns ett votivskepp.
Framför norra bänkkvarteret finns en ljusbärare i smide. Invid nordfasaden finns en mycket liten tramporgel från 1870, tidigare även använd i folkskolan nära kyrkan. Längst åt väster, utmed norra och södra långhusväggarna, finns två stora gravstenar (år 1682 respektive år 1692) placerade.
FÖNSTER - Den västra delen av långhuset bryts upp av två rundbågiga fönstersmygar åt norr och söder. Dessa är putsade likt väggarna och har nedtill en fönsterbänk av kalksten. Innerbågen är indelad med spröjs till mindre rutor utmed fönsterbågens kant. De rutor som bildas är småpröjsade till små, kvadratiska rutor med färgat antikglas genom blyspröjs.
BÄNKKVARTER - Öppna bänkar insatta vid renoveringen 1890. Bänkarnas gavlar smalnar av uppåt och pryds av blinderingar, krönta av ett utsågat trepass där den översta cirkeln är större. Ryggstöd består av liggande, bred pärlspånt. Senare tillkomna bänkskärmar med enkla, kvadratiska utanpåliggande fyllningar. Gavlar och skärmfyllningar är målade i grågrönt och beige, samt sittbrädor och ryggstöd i rödbrunt. Åt väster är ca 4 bänkpar borttagna liksom golvdäcket.
ORGELLÄKTAREN utmed västväggen vilar på åtta enkla träpilastrar och tillkom sannolikt 1890. Läktarbröstningen, med ett brett, utskjutande mittparti, består av en kolonnad av rundbågiga valvöppningar utskurna i trä. Nedtill finns sparsamt profilerade listverk. Bröstningen är täckmålad i ljusgrått, mörkare grått, orange samt brutet vitt. Golvet består av breda trätiljor, målade gröngrå. På var sida av orgeln finns en gradäng. Bänkarna är ersatta med lösa stolar.
ORGELN från 1890 är relativt liten och har nygotisk inspirerad fasad, målad likt läktarbröstningen. Fasadens överdel är tredelad och har portalliknande mittdel med uppskjutande tympanon och två flankerande, runda "hörntorn". I tympanonfältet finns utskurna ornament och den centrerade "öppningen", som blottar piporna, är upptill prydd med förgylla ornament. Orgeln är ombyggd 1936 av Herman Nordfors, Lidköping och 1977 av Smedmans orgelbyggeri.
PREDIKSTOLEN i provinsiell barock är sannolikt tillverkad under 1700-talet. Tresidig korg med på varje sida en fyllning med tresidigt överstycke. Hörnen markeras av en marmorerad kolonn med korintiskt kapitäl. I varje fyllning finns en utskuren skulptur i halvrelief föreställande en evangelist. På korgens överdel finns lister med festoner och på underdelen kartuscher omgivna av akantusslingor. Under varje kolonett hänger en rödorange, utskuren pinjekotte.
Korgen vilar på enkel tresidig underbyggnad, tillverkad då predikstolen sattes upp igen 1936-37. Varje sida är markerad med en enkel, rektangulär fyllning. Utmed den norra och östra väggen leder en svängd trappa av trä som är målad i en kalkstensimiterande färg. Trappan, tillverkad 1936-37, leder ned till korgolvet. Utmed väggen finns en handledare i lackat furu. Ovanför predikstolen finns ett krucifix på väggen. På predikstolens brätte finns en ljusbärande putti, sannolikt tillverkad på 1700-talet.
KORET avskärmas från långhuset genom en bred, rundbågig triumfbåge.Golvet, av rektangulära kalkstensplattor, lades in 1968-69 och har åt väster en rundad avslutning som skjuter ut i kyrkorummet utanför triumfbågen. Korgolvet är upphöjt med två trappsteg. Absidens halvrunda tak är bemålat med en ljusblå himmel med 365 förgyllda stjärnor i olika storlekar. I den breda absiden finns ett fönster åt nordöst och ett åt sydöst, båda lika övriga fönster i form och storlek. Fönsterglaset i innerbågarna, insatt 1936-37, har en grå och "rökig" kulör. Vissa av de små, kvadratiska blyinfattade rutorna (slumpmässig placering) är påmålade med olika kristna symboler. Centrerad i öster är den stileklektiska altaruppsatsen med tillhörande altare och altarring. Runt altaret är kalkstensgolvet upphöjt ett steg.
ALTARUPPSATS från 1890, något utdragen från absidväggen. Den är utformad i eklektisk stil med en tredelad uppdelning där den tympanonliknande mittdelen skjuter upp något. De tre partierna avgränsas sinsemellan av fyra, brunmarmorerade kolonnetter med dekorerade tärningskapitäl. Överstycke med förgyllda akroterion och pinjenötter. Mittdelens rundbågiga fyllning innefattar en oljemålning föreställande Jesus på korset. Målningen skänktes till kyrkan 1915. Den är en kopia av en Peruginomålning och är utförd av konstnären Eva Bagge. Flankerande sidopartier har två mindre målningar av samma konstnär med ytterligare två bibliska motiv. Nederdelen av uppsatsen består av enkla, utanpåliggande fyllningar. Uppsatsen har samma kulörer som läktarbröstningen.
ALTARET är en del av altaruppsatsen. Mittdel laserad i gröngrått med målade symboler på fronten. Lätt utskjutande altarskiva av trä, nedan denna finns en utsågad rundbågefris.
ALTARRING från 1890, avkortad åt öster och ej ansluten till absidväggen. Barriär av rundbågiga valvöppningar vilande på kolonnetter med tärningskapitäl. Kolonetterna är enkelt marmorerade i grönt och vitt, i övrigt är altarringen färgsatt likt altaruppsatsen.
DOPFUNT från medeltiden med en nästan fyrkantig cuppa, något avsmalnande nedåt. Överdelens sidor har olika dekorfriser, i hörnen och nedtill finns repstavsornament. Var sida pryds av nästan liksidiga kors och slingrande växtornamentik. Recent outsmyckad fot av sandsten.
Södra korsarmen, som är öppen ut mot kyrkorummet, fungerar idag som LILLKYRKA för mindre gudstjänster. Golvet från långhuset fortsätter ut hit, väggarna är likt långhuset och det platta taket målade i gröngrått med en mörkare, profilerad taklist. I södra och västra väggen finns fönster. Tidigare fanns ett antal bänkar lika dem i övriga kyrkan; numera dock utbytta mot nya, lösa stolar. De är placerade på ett trädäck likt det som är i västra delen av korsarmen.
Stolsutrymmet avgränsas mot kyrkorummet av en bänkskärm ( likt övriga). Mot västväggen finns två ursprungliga bänkar bevarade, en på vardera sida om mittgången. I östväggen sitter en pardörr med tre fyllningar. Norr om denna finns ett utsmyckat träbord som vid gudstjänst kan användas som altare. På sydväggen hänger ett epitafium i kalksten från 16-1700-talet över prästerna Lars Afzelius och Ericus Unge med familjer.
SAKRISTIAN finns i norra korsarmen sedan 1936-37. Golvet är belagt med stenplattor lika dem i långhuset. Slätspåntat tak, målat ljusblått och försett med taklist. Nederdelen av fönstret i väster ger ljus åt sakristian. Överdelen ger ljus åt förvaringsutrymmena på korsarmens övervåning. Innanför ytterdörren i öster finns ett vindfång med kapprum och inbyggda förvaringsutrymmen åt norr och söder. Ytterdörren är beklädd med liggande pärlspånt. Innerdörrarna är från när sakristian byggdes. Vid nordväggen finns ett enkelt altare med krucifix.
VAPENHUSET har vitputsade väggar, golv belagt med stenplattor och ett tak av pärlspåntad panel som målats blågrå. Åt norr och söder finns fönster med gråblåmålade fönsterbågar. Utmed nordväggen löper trätrappan till tornets andra våning. Under trappan finns ett inbyggt förvaringsutrymme med fasad och dörr av vitmålad pärlspånt. I vapenhuset förvaras en liljesten, en del av en gravsten från 16-1700-talet samt en offerkifferkista med smidesbeslag.
TORNVÅNINGAR - Andra våningen har vitputsade väggar, äldre trägolv och bjälklagstak. Vid ena väggen står en äldre bänk. Ljuset kommer in från våningens tre fönster. Dörren till läktaren åt öster är en gråmålad trefyllnings pardörr, sannolikt från 1890. Övre fyllningar på varje dörrblad har numera brandskyddsglas. Utmed nordväggen går den vridna trätrappan upp till tredje våningen. Gråmålat trappräcke med utskurna valvbågar.
Tredje våningen har vitputsade väggar, bjälklagstak och obehandlat trägolv. Åt väster, söder och norr finns högsmala fönsteröppningar med spröjsade gjutjärnsbågar. Åt öster finns en järnlucka till kyrkvinden. Utmed norra väggen går en enkel, smal trätrappa till fjärde våningen där kyrkans två klockor hänger. Lillklockan är från medeltiden och saknar inskrift. Storklockan blev omgjuten 1766 av N. Billsten i Skara och fick då en inskription. Ljudluckorna är klädda med stående pärlspåntspanel som målats brun.