SANKT OLOFS KYRKA (FALKÖPINGS KYRKA)

S:T OLOFS medeltida kyrka i Falköping består av långhus med absidkor i öster, sakristia i norr och vapenhus i tornet åt väster.
LÅNGHUSET täcks av tre kryssvalv och koret av ett. Hela det höga, breda kyrkorummet är vitputsat, utan dekorativt måleri. De två östra kryssvalven har omålade valvribbor av sedimentär bergart. Mellan varje travé finns rundbågar där valvkapporna dras ned till sidopilastrar. Koret avskiljs från långhuset genom en bred triumfbåge med ett triumfkrucifix i trä. Orgelläktaren vid västväggen, som sträcker sig fram över det västra fönsterparet, är undertill klädd med panel mellan synliga bjälkar. Läktaren är underbyggd och den nya västväggen består av stående, grovt skålhuggen plank som är laserad i vitt och grått. Tresprångig port till vapenhus med omfattning av sedimentär bergart. Långhusväggarna åt söder och norr bryts upp av vardera tre rundbågiga fönstersmygar som är putsade likt övriga väggar. Intill södra långhusväggens västra travébåge finns en rundbågig sydportal, daterad till 1200-talets mitt. Två trappsteg leder upp till portalen. Den medeltida trädörren med rundbågigt överstycke hänger på gångjärn av smide samt har ett stocklås av ommålat trä. I mittgången består golvet, i hela sin sträckning, av äldre, nötta gravhällar medan golvet på sidorna och under långhusets bänkkvarter utgörs av nyare, rektangulära kalkstenshällar.
Kyrkan har åt norr ett slutet bänkkvarter med nitton bänkar och åt söder ett främre och ett bakre kvarter med tio respektive fem bänkar på ömse sidor om tvärgången till sydportalen. Framför det norra bänkkvarteret finns lösa stolar. Predikstolen är placerad i långhusets nordöstra hörn dikt an triumfbågen. I norrväggen, bakom predikstolen, finns en större, spetsbågig skåpsnisch och under denna en mindre, rektangulär nisch vilka sannolikt varit inredda med trä samt försedda med dörrar. Nedanför skåpen skall det, enligt uppgift, under katolsk tid funnits ett sidoaltare. Öster om det södra bänkkvarteret finns en kororgel. Invid den andra valvbågens sydpilaster står en ljusbärare i smide och på väggen ovan denna hänger en relativt nytillverkad, byzantinskt inspirerad ikonbild av S:t Birgitta och S:t Olof. Väster om denna väggpilaster är gravhällar uppställda på båda långsidorna. På långhusets sydöstra väggpilaster hänger en textilbonad från 1961, föreställande Noas ark och tillverkad av Anna-Lisa Odelqvist-Kruse. Väster om det norra mittfönstret finns ett huvudbanér i barockstil av sirligt utskuret trä tillhörande majoren Gabriel Dahlcrona 1688-1745, ägare till Vikens gård och begravd i kyrkan. Kyrkorummet lyses upp av två ljuskronor i mässing som hänger från kryssmitten på långhusets östliga travéer, en kristallkrona i korets valv samt av en mindre takkrona av mässing i absidbågen. Över bänkkvarteren och korbänkarna hänger enkla, moderna takarmaturer med skärmar av metall.
FÖNSTER - Fönsterbågarna som sattes in vid renoveringen 1959-61 är högsmala med segmentbågeformat överstycke och indelade i rektangulära lufter.
BÄNKINREDNING - Den slutna bänkinredningens färgsättning går i grågrönt och grått med brunmarmorerade fyllningar på bänkdörrarna. Gavelstyckena har en enkel grålaserad, utanpåliggande fyllning. Bänkarna, som ursprungligen sattes in runt 1850, byggdes om 1917-18 och glesades ut 1959-61. Troligen har bänkkvarteren haft ytterligare tre bänkpar åt öster.
KORORGELN har ett enkelt, men anpassat orgelhus som är målat för att harmoniera med predikstolens färgsättning. Kororgeln har fem stämmor och är byggd 1978 av Smedmans orgelbyggeri.
PREDIKSTOLEN är, ursprungligen, ett relativt enkelt träsnideriarbete i provinsiell barock från 1643. Korgen är femsidig där varje hörn markeras av en marmorerad kolonett som vilar på ett utskuret mansansikte. I varje fältindelning finns en rundbågig nisch med mindre figurer föreställande evangelisterna och Jesus. Korgen vilar på en smalare och enklel, recent träfot. Öster om predikstolen finns en portik med tympanonfält som bärs upp av utskurna barock "hermer" som idag står omålade. Dörren, som har två större rektangulära fyllningar, går in till en svängd trappa av lackat trä som leder upp till korgen. Predikstolens, med tillhörande portal, har en färgsättning som går i orange, grått och brunt med nyligen förgyllda detaljer. Portalen, dörren, trappan och foten byggdes upp, med återanvändande av äldre detaljer, vid restaureringen 1917-18 för att komplettera predikstolen som fick en ny placering vid renoveringen.
ORGELLÄKTARE - Läktaren, som vilar på två enkla smala träkolonner, har en läktarbröstning vars mittdel skjuter ut något i kyrkorummet. Bröstningen är dekorerad med liggande, rektangulära fyllningar och, mellan dem, mindre ovala fyllningar som är dekormålade med antikiserande motiv. Läktarens färgsättning går i grågrönt med förgyllda fyllningslister och gråblå marmorering i fyllningarna.
LÄKTARORGEL - Orgelns fasad är färgsatt i gråblått med förgyllda detaljer och präglas av en närmast eklektisk stilblandning med ett utskjutande mittparti. Fasaden tillhör en Setterquistorgel från 1866 medan orgelverket är tillverkat av Olof Hammarbergs orgelbyggeri 1981.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - I läktarunderbyggnadens norra del ryms ett kapprum och förrådsutrymmen medan det åt söder finns en svängd trappa upp till läktaren. Trappan är modern med steg, handledare och spjäldörr i lackat furu. Porten till vapenhuset är spetsbågig med en modern, uppglasad pardörr av trä. Läktarunderbyggnaderna tillkom 1959-60.
KOR - Koret avskiljs från långhuset genom triumfbågen samt att golvet är höjt två trappsteg. En reversibel golvskiva på söder sida används som handikappramp. I korets södra vägg finns en igensatt medeltida portal med rundbågigt överstycke. I den igenmurade delen finns en liten, rektangulär fönsterglugg som är glasad. Framför sydportalen står dopfunten. Fönsteröppningarna åt söder och norr liknar dem i långhuset men är av något mindre höjd. I absiden finns en ojämnt spetsbågig fönstersmyg med ett gotikiserande, spetsbågigt fönster som sattes in 1959-61 som en rekonstruktion av ett medeltida fönster. Bågen består av ett grovt hugget masverk, nedtill uppdelat till tre lansettbågar och med en rundel upptill. Lufterna är blyspröjsade. Absidens östra fönster, ett polykromt glasmosaikfönster benämnt "Fotatvagningen och den första nattvarden" är gjort av konstnären Gunnar Torhamn 1960 och sitter i en rundbågig nisch. På absidens norra vägg finns ett målat konsekrationskors omgivet av en förgylld strålgloria. En spetsbågig nisch i väggen nedanför hyser en piscina. Mittemot den igensatta portalen finns i nordväggen sakristians dörr som inramas av en klassicerande portal. Den utåtgående fyllningsdörren flankeras av sidostycken med barockinspirerade karyatider och upptill markeras dörren genom ett tympanonfält. Portalen är tillkommen 1917-18 med återanvända, äldre delar i form av karyatiderna. Färgsättningen liknar predikstolens ingång men är något dovare. Under korfönstren utmed norr och söderväggen står öppna, grågröna korbänkar av samma modell som bänkarna i långhuset. I korfönstrens smygar finns träskulpturer från 1600-talet, föreställande Matteus och Markus. Dessa, liksom de två skulpturerna av Lukas och Johannes som finns uppsatta på långhusets nuvarande västvägg under läktaren, har sannolikt tillhört en tidigare altaruppsats. Figurerna finns uppställda på utskurna volutkonsoler och är, liksom evangelisterna och portalens karyatider, idag omålade. På väggen invid valvbågen som markerar övergången till absiden finns två enkla psalmnummertavlor med förgylld ram.
DOPUNT av sandsten med cylindrisk cuppa, dekorerad med bibliska motiv i relief. Dopfunten skulpterades 1945 av konstnären Anders Jönsson. Dopfatet av mässing tillverkades 1961.
ALTARE murat av kalkstenskvadrar 1959-61 och vid renoveringen placerat på altarets tidigare placering mitt i absiden. Altarskivan av kalksten är bred och utskjutande. Framför altaret finns en avsats i två steg.
ALTARRINGEN, som ej ansluter till absidväggen, har en barriär av fyrkantiga balustrar vars sidor är dekorerade med ett stiliserat och förgyllt bladverk. Knäfall och armstöd är klätt med ett gult tyg. Sannolikt tillkom altarringen vid renoveringen 1959-61.
VAPENHUSETS golv är lagt med äldre gravhällar, väggarna är putsade och taket är tunnvälvt. Mot södra och norra väggen finns gravhällar från 1600-, och 1700-talet. På östväggen hänger ett enkelt krucifix och en modern "Series Pastorum"-tavla. Högt upp på söderväggen finns ett litet, rektangulärt fönster i en djup nisch. Västportalen omgärdas av ett vindfång. Ytterdörrararna är inåtgående pardörrar med liggande, brunlaserad träpanel och dragring i smide och tillverkade under sent 1900-tal. På vindfångets södra sida finns ett WC och på den norra ett förråd.
TORNVÅNINGAR - Ej besökta.
SAKRISTIAN från 1917-18 har rektangulär plan. Putsade väggar målade i en grågul kulör. Ett äldre trätak täcks av en plafondmålning, sannolikt 1700-tal, med en kvinnlig basunängel med ett språkband i ena handen, mot bakgrund av en molnbeströdd himmel. Målningen var förr undertak till övre västläktaren, riven 1959-61. Nordväggens rundbågiga fönsteröppning har en polymkrom fönstermålning, föreställande den segrande Kristus med korsfanan. Fönstret var korfönster från 1891 tills det flyttades 1960. Eventuellt är det ett arbete av glasmålaren Carl Reinhold Callmander. Nedan fönstret står ett skrivbord. I östväggens rundbågiga fönstersmyg finns ett korspostfönster med inner- och ytterbåge likt övriga fönster. Sydväggen, med öppning ut mot koret, upptas av gråblålaserade förvaringsskåp, sannolikt från 1959-61. Likadana skåp för hängande textilförvaring och annan förvaring finns utmed norra väggen. Åt väster leder en gråblå fyllningsdörr till ett mindre vindfång. I detta finns WC och en dörr till källartrappan. Källaren var förr pannrum. Den mörklackade ytterdörren, sannolikt från 1960, är utåtgående och har ett överljus.

S:T OLOFS KYRKA I FALKÖPING har ett rektangulärt, högt långhus, lägre och smalare kor samt absid åt öster, vidbyggd sakristia, invid långhuset, åt norr samt ett västtorn.
FASADER - Långhuset och absiden har oputsade väggar vilka blottar ett murverk som berättar om förändringar genom tiderna, bl.a. om mindre fönster, tidigare portar samt om hur kyrkan byggts till åt väster. Tornet, sakristian och koret, är spritputsade men ej avfärgade. Under torntaket sitter en kopparbeslagen gesims med kantiga profiler. Tornets huggna kantkedjor och den igensatta korportalen är ej överputsade. Under takfallet på sakristian finns en enkel gesims, putsad likt väggarna.
TAK - Långhus, kor har spåntäckta sadeltak. Absidens halvrunda tak är också täckt med spån. Tornets tak är helt täckt med kopparplåt. Den nedre delen är tälttaksliknande med fasade hörn och har frontoner med igensatta luckor. Tälttaket avslutas uppåt av en smalare, åttasidig lanterninliknande del med urtavlor åt fyra väderstreck. Den smala tornspiran kröns av ett kors och en vindflöjel, båda i smide. Hängrännor och stuprör är av koppar och vindskivorna är brunmålade. I öster, på långhusets taknock, finns en skorsten inklädd med kopparplåt.
FÖNSTER - Långhuset har tre fönsteröppningar åt söder och tre åt norr samt koret åt ömse håll. Fönstren är högsmala med segmentbågeformad överdel och sitter något indragna i fasaden. Fönsterbänkarna är av sedimentär bergart och täckta med fönsterbleck av kopparplåt. Fönstrens ytterbågar är indelade i tjugoen mindre lufter som i sin tur är blyspröjsade till fyra rutor. Alla fönsterbågar är målade i en ljust grå färg. På absidens sydsida finns ett gotikinspirerat fönster med masverket uthugget i sandsten och, åt öster, en rundbågig fönsteröppning där den yttre bågen är uppdelad i tre lufter. Sakristian har ett rundbågigt fönster åt norr och ett åt öster samt ett litet i marknivå. Strax söder om sakristiedörren finns ett mycket smalt ljusinsläpp in till WC:t. Tornets norra sida är helt blind men västfasadens norra del har fyra, mycket små, stående rektangulära fönster i lodlinje.
Strax ovan västportalen finns ytterligare ett litet fönster med båge i kalksten. Den östra tornfasaden har fönster i tre våningar; de nedersta med båge av sandsten medan de två övre fönstren sitter i bågar av trä som målats ljust grå. Dessutom sitter ett kvadratiskt fönster i långhusets östvägg ovan kordelens taknock.
PORTALER - Långhuset sydfasad har en spetsbågig, unggotisk sydportal med en medeltida dörr klädd med band av järnplåt. I sakristians västra fasad, under ett överljus, finns en dörr beklädd med stående träpanel. Nedanför finns en trappa med tre steg i natursten.
Västportalen från ca 1850 är rektangulär och markeras genom en enkel omfattning av huggen kalksten. Porten, som är från 1900-talet, består av dubbla dörrblad med stående brunbetsad träpanel och horisontella järnband samt en dragring i smide. Utanför portalen på marken ligger en kalkstensplatta. Ovanför portens överstycke finns en polerad sandstensplatta med citat ur Psalt. 100:4.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
FALKÖPINGS S:T OLOFS KYRKA - Den ursprungliga romanska kyrkan, d.v.s. koret, absiden och östra delen av långhuset, uppfördes under 1100-talet. Denna ursprungliga del hade västtorn och sakristia.
Under 1200-talets mitt eller senare hälft byggdes kyrkan till c:a 3 meter åt väster, västtornet revs och murarna höjdes c:a 1 meter. Vid denna tid fick kyrkan stenvalv istället för det tidigare trätaket och den unggotiska sydportalen tillkom. På norra sidan om kyrkan upptäcktes, vid utgrävningar 1950, grundmurar till ett kornhärbärge eller tiondelada samt två strävbågar. 1566 brann takstolen och spåren efter detta indikerar att nuvarande västtorn tillkommit innan denna händelse. En prästingång på korets södra sida murades igen efter reformationen.
1780 fick kyrkan sin första orgel som såldes då en ny införskaffades 1869. Vid en renovering c:a 1850 togs vapenhuset utanför sydportalen bort, nuvarande västportal togs upp, samt att äldre sakristia, strävbågar och sockenmagasin revs. En ny sakristia uppfördes på norra sidan, mellan långhuset och koret, tornspiran togs ned och tornet sänktes c:a 10 meter. Äldre skulpturer och bilder togs bort. Sannolikt tillkom fast inredning såsom bänkar, altarring m.m. vid denna renovering. 1881 byttes kyrkans ekspåntak mot ett plåttak.
1917-18 renoverades kyrkan under ledning av arkitekt Anders Roland. I och med att kyrkan fick nya takstolar höjdes fasaderna med påmurat tegel. Fasaderna vitputsades utvändigt. Yttertaket belades med lertegel och den tidigare förkortade tornspiran återställdes till ursprunglig höjd. Västingången fick ny putsomfattning och inskriptionstavla. Den gamla sakristian revs och en ny, med pannrum byggdes upp av tegel. De äldre bänkarna byggdes om; mellanrummen ökades och nya mellanstycken tillkom medan dörrarna återanvändes. Predikstolen flyttades och fick en ny trappa. Nya ytterdörrar och innerdörrar i ek tillverkades. Delar av renoveringen måste skjutas upp p.g.a. 1:a världskriget så vissa av ovan beskrivna åtgärder kan således ha utförts
1925. År 1925 dekormålades kyrkorummet invändigt av konstnären Filip Månsson.
1950 lades nästa förslag till en utvändig renovering som genomfördes under ledning av arkitekt Gunnar Hoving. När putsen togs bort kunde kyrkans om- och tillbyggnadsfaser studeras samtidigt som grävningar genomfördes. Kyrkan kom inte att putsas om igen. Plåttaket byttes vid denna renovering ut mot spån.
1959-61 företogs en genomgripande, invändig renovering under ledningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vid denna renovering tillkom läktarunderbyggnaderna, den övre läktaren togs bort och den nedre höjdes något. Delar av läktarens undertak återanvändes som tak i sakristian. Då nya värmeledningar installerades lades ett nytt kalkstensgolv bl.a. under bänkkvarteren och äldre gravhällar i mittgången och i koret. Bänkar i öster togs bort och bänkarnas avstånd ökades.
Vid renoveringen 1959-61 togs altarfönstret med glasmålning bort från korabsiden och placerades i sakristian. Altarfönstret ersattes med en glasmosaik av konstnären Gunnar Torhamn. Det södra absidfönstret rekonstruerades i Kinnekullekalksten. Ett nytt altare ritades av arkitekten och ställdes något längre till väster än det föregående på det som ansågs som originalplats. När kyrkorummet putslagades och målades om försvann de tidigare väggmålningarna. I vapenhuset inreddes toalett och förrådsutrymmen.
1964 omtäcktes torntaket med kopparplåt. 1978 fick kyrkan en ny kororgel och året efter målades hela kyrkan åter om invändigt.