JÄLA KYRKA

JÄLA KYRKA är en enskeppig salskyrka med ett tresidigt avslutat korparti åt öster och ett torn åt väster med vapenhus i första våningen.
LÅNGHUS - Kyrkorummet är långsmalt med putsade och vitmålade, ej kalkade, väggar och ett platt trätak. Taket ansluter till väggen genom ett takparti som har formen av en hålkärlslist. Taket och dess lister, sannolikt från 1924-27, är målade i två olika nyanser av turkos. I taket ovanför mittgången finns tre "rundlar" som markerats med lister. Från mitten av varje rundel hänger en takkrona. Två i mässing och en, över koret, i kristall.
Den södra och den norra långhusväggen har vardera tre fönstersmygar som är putsade likt väggarna. Fönsterbågarna, målade i ljust grått, består av inner- och ytterbåge och har korspost som indelar bågen i fem lufter. Innerbågarna tillverkades nya 1927. Upptill avslutas fönstren med en luft med rundbågigt överstycke. Ytterbågarnas lufter är blyspröjsade till sex mindre rutor.
Utmed södra och norra väggen finns slutna bänkkvarter om vardera femton bänkar. Den främsta bänken i vart kvarter står på korgolvet och är något kortare än övriga bänkar. De tre bakre bänkarna är borttagna. Kyrkans västparti består av en långt utskjutande orgelläktare som vilar på fyra enkla träkolonner som målats bruna. Bänkkvarteren når ända bak till den främsta kolonnen. Där bänkarna slutar satte man 1976 upp avskärmningsväggar i vitmålat trä vilka ej når ända upp till taket. Varje vägg har tre fyllningsspeglar. I utrymmet bakom avskärmningen har man på norra sidan ett kassaskåp och ett skrivbord och på den södra kappupphängning. Taket under läktaren består av vitmålad pärlspånt.
BÄNBKINREDNING - Hur gammal bänkinredningen ursprungligen är, är svårt att uttala sig om: Dörrarna tillkom 1863-64 sedan byggdes hela kvarteren om för större bekvämlighet vid renoveringen 1924-27. Bänkdörrarna, och fronterna, har fyllningar laserade ljust brunorange, fyllningslisterna är engelskt röda och ramverket på hela bänkkvarteret är laserat brunt. Inuti är bänkarna laserade i samma färg som fyllningarna. Undertill finns bänkvärmare och på sittbänkarna finns orangebruna dynor. Bänkkvarteren har lackat golv i nivå med mittgångens golv av kalkstenshällar. Bänkarna ansluter inte till väggen utan står fritt med en ihopkopplande list och gavlar.
LÄKTARE - Läktarbröstet, sannolikt från 1924-27, är rakt avslutat och består av ett ramverk, som är målat ljust grått, och har tio rektangulära fyllningar. Fyllningarna är målade vita och dekorerade med var sin bladrosett som är förgylld liksom fyllningslisten. Upptill finns ett gråmålat säkerhetsräcke i metall. Orgelläktarens golv, av lackat trä, består av tre gradänger. På varje gradäng står en fristående, äldre bänk. De bakersta fönstren, vars övre del sticker upp invid läktaren, är skyddade med träspjälor. På ömse sidor av orgeln finns en modern ljusarmatur i taket. Västväggen är inbyggd med förvaringsutrymmen. Dörrarna är moderna men avser att efterlikna de äldre.
ORGELN, som är byggd 1985 av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping, har en liten front med pipor i mitten och utsågade, dekorativa sidostycken. Orgelfronten är, nästintill, en kopia av den tidigare orgeln som tillverkats 1893 av A P Kullman i Broddetorp och som idag förvaras i tornets andra våning.
KOR - Korpartiet avskiljs från långhuset genom en förhöjd golvnivå där man lagt en ljusblå heltäckningsmatta över det äldre trägolvet. På norra sidan i koret finns en predikstol. Längst in mot östväggen i det tresidiga koret finns altaret med altaruppsats från samma tid. Två enkla, nyklassicistiska psalmnummertavor i trä hänger på ömse sidor om altaret och kröns av var sin uppgående sol och nedtill av en feston. Båda dekorationerna är förgyllda. Altarringen står på ett förhöjt golvparti, belagt med en likadan heltäckningsmatta, som i övriga koret och som fyller ut altarringen. Framme på korets södra sida finns en dopfunt i sandsten från 1100-talet. Ovanför dopfunten hänger en vit, snidad duva i trä.
PREDIKSTOL - Predikstolen i enkel nyklassicism är uppsatt 1863-64. Korgen, som är fritt hängande med en avsmalnande "knopp" nedtill, är rund med fyra fyllningsspeglar. Varje fyllning är prydd med ett förgyllt blomsterornament. Ljudtaket, som är äldre än predikstolen, har blomsterprydda festoner som hänger ned. En brant trappa, som har räckverk med fyllningar lika korgens, leder ned åt öster. Ljudtaket och predikstolen är målade vita med förgyllda ornament och lister.
ALTARE, ALTARUPPSATS OCH ALTARRING - Det väggfasta altaret i trä är från 1924-27. Altarfronten har tre fyllningsspeglar där den mittersta pryds med två korslagda och förgyllda palmblad i relief. Ovanpå altaret finns altaruppsatsen, ritad av Ragnar Hjort, som är från samma tid som altaret. Uppsatsen består av två kolonner med kannelyrer och kompositaekapitäl. Mellan kapitälen finns ett gudsöga i en strålkrans. Mellan kolonnerna, finns en altartavla som målats av konstnären Edward Berggren 1926. Tavlan är målad med olja på duk, föreställer Jesus och sitter i en rund bågig, förgylld ram.
Altarringen, som är avkortad och inte ansluter till väggen, består av en rad svarvade balusterdockor som målats vita med förgyllda profillister. Knäfallet och armstödet är klädda i röd sammet med frans nedtill.
DOPFUNTEN från 1100-talet har en rund cuppa som pryds av åtta arkadfält med bibliska scener. Foten är rund och profilerar och hela dopfunten vilar på en cementförstärkt sandstensplatta som återfanns 1924 på den plats där den forna västingången tidigare var belägen.
VAPENHUS - Från långhuset leder dubbla pardörrar, nytillverkade 1976 efter äldre förebild, med ett vindfång emellan, in till vapenhuset i västtornets första våning. Vapenhusets golv består av kalkstensklinkers, väggarna är vitkalkade och taket består av breda, obehandlade träplank. Utmed den norra väggen finns två gravstenshällar från1600-talet och en liljesten från1200-talet.
Västporten är en rundbågig, inåtgående beklädnadsdörr. Invid den södra vägger löper en enkel trätrappa målad i grågrönt. Underdelen av trappan är inbyggd till förvaringsskåp och väggen är putsad.
TORNVÅNINGAR - Tornets andra våning har lackat trägolv, väggar lika vapenhusets och tak med synliga takbjälkar. Utmed den norra väggen står en äldre, liten orgel samt andra äldre inventarier. Åt öster leder en mycket djup dörrnisch, med äldre fyllningsdörr, in till läktaren. Åt väster finns ett fönster likt det i sakristian. Trappan leder uppåt längs den södra väggen. Tredje våningen har grovt trägolv och fungerar mest som upplag för äldre inventarier, bl.a. den äldsta orgeln samt äldre bänkar. Åt öster finns en lucka in till vinden. Utmed östra väggen leder trappan upp till fjärde våningen där klockorna, en storklocka ursprungligen från 1545 och lillklockan
från 1917, hänger.
SAKRISTIA - Sakristiedörren består av klinklagt järn med dragring och härrör enligt uppgift från 1300-talet. Sakristian har lackat trägolv, vitputsade väggar och ett tak likt det i långhuset. Åt norr finns ett fönster indelat till tre lufter med mittpost och tvärpost. Den översta luften har rundat överstycke. Utmed den östra väggen finns ett inbyggt, relativt nytt textilskåp. I nischen mellan skåpet och söderväggen finns en träskiva uppsatt och fungerar som altare. På väggen ovanför finns ett litet krucifix. I mitten på den västra väggen finns dubbla dörrar ut. Dörrbladen är relativt moderna och har falska spegelindelningar med lister.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
JÄLA KYRKA - Den ursprungliga kyrkan var en romansk kyrka från 1100-talet eller 1200-talets första hälft. Stora delar av den äldre kyrkans murar kvarstår i den västra delen av långhuset. Vid restaureringen av kyrkan 1924 påträffades murrester efter ett smalare, rakslutet kor. Detta kor raserades 1787 då kyrkan byggdes om- och till och kyrkan fick ett tresidigt kor som var jämnbrett med den medeltida kyrkans långhus. 1791 byggdes den nuvarande sakristian och 1824 uppfördes västtornet som ersatte en tidigare klockstapel på kyrkogården. Vid en inventering 1828-29 har kyrkan vid denna tid tre fönster åt söder, två åt norr och ett åt öster. I kyrkorummet, vars färgsättning var blå med kopparfärg och marmoreringar, fanns 22 bänkar åt söder och 20 åt norr. Vidare anger man att västläktaren vid denna tid var " nästan helt och hållet nybygd" och hade 6 bänkar per sida. Utvändigt var taket täckt med rött lertegel och kyrkan hade en järnbeslagen port. 1863-64 nyinreddes kyrkan med ny predikstol, bänkkvarterens dörrar tillkom, läktaren förstorades och fick en utskjutande mittdel, golvet höjdes och invändigt vitlimmades kyrkan.
1924-27 renoverades kyrkan enligt förslag av arkitekt Axel Forssén vars ambition var att framhäva kyrkans 1700-tals karaktär. Kyrkans interiör ommålades därför i vitt och guld, kyrkans bänkar byggdes om genom att dörrar och mellanstycken återanvändes då bänkavstånden blev större och de främsta bänkarna kortades av. Korets storlek ökades genom att de främsta bänkarna togs bort och korgolvet förstorades. I koret sattes 1927 en ny altaruppsats in, ritad av arkitekt Ragnar Hjort. Detta ledde till att östfönstret murades igen. Vidare förkortades altarringen, ett nytt altarbord i trä ersatte ett tidigare murat altare samt nya psalmnummertavlor sattes upp. Nytt trägolv lades in i kyrkan, ny takpanel sattes in, nya innanfönster tillkom och orgelläktarens utskjutande läktarbröstning ersattes av en rak då en ny orgel och orgelfasad sattes in. Gravstenar ställdes i vapenhuset och i sakristian togs en, under 1800-talet igenmurad, öppning upp. 1925-26 fick kyrkan elektriskt ljus och elvärme drogs in 1947.
1934 renoverades kyrkan utvändigt och lanterninen fick koppartak. Läktarunderbyggnaden uppfördes enligt ritningar 1976 och i samband med detta togs tre bänkpar bort åt väster och sakristian och vapenhuset fick nya dörrar mot kyrkorummet. 1983-84 renoverades tornet utvändigt och torntaket målades med kallasfalt. Året efter sattes en ny orgel och en ny orgelfasad, tillverkad av Smedmans orgelbyggeri, in. Denna ersatte en orgel tillverkad av Hammarbergs orgelbyggeri 1924 som i sin tur ersatte en sen 1800-tals orgel som bar A P Kullbergs signatur. I samband med detta byggdes läktaren om så att utrymme skapades för bl.a. textilskåp.

JÄLA KYRKA har ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor åt öster, vidbyggd sakristia åt öster och västtorn med vapenhus.
TAK - Långhuset och sakristian har sadeltak, valmade åt öster respektive norr, som är täckta med tvåkupigt lertegel. Torntaket är belagt med järnplåt vars svarta färg är mycket flagnad och plåten är rostig åt söder. Den höga lanterninen är av trä med stående locklistpanel. Åt varje väderstreck har den ett högt fönster med två lufter. Varje luft är krysspröjsad till mindre rutor.
Lanternintaket kröns av ett förgyllt kors på en kula.
FASADER -Kyrkans fasader är putsade med spritputs, sannolikt kc- eller cementputs, som är nyare på tornet. Runt dörrar och fönsternischer finns slätputsade omfattningar. Hängrännorna och stuprören av plåt är målade vita.
FÖNSTER - Alla fönster sitter i slätputsade, rundbågiga fönsternischer med solbänkar i kalksten. Fönstren har ytter- och innerbågar (för beskrivning se interiör), rundbågiga överstycken och är målade i ljusgrått. Långhuset har tre fönster åt norr respektive söder. I korets östvägg finns en igenmurad fönsternisch. Sakristian har ett mindre fönster åt norr. I tornets andra våningen finns ett fönster med tre lufter. I tornets översta våning finns ljudluckor med dubbla dörrblad med panel lagd i fiskbensmönster.
PORTAR - I tornets första våning åt väster finns en rundbågig portal. Pardörren, som är äldre, är inåtgående och dörrbladen är beklädda med profilerad, svart panel lagd i fiskbensmönster. Ovanför porten finns en sandstenstavla med en inskription som berättar att tornet restes 1824 under Carl XIV Johans regeringstid. Sakristian har en dörrnisch åt norr. I denna sitter ett beklätt dörrblad med svartmålad fiskbenspanel åt väster.