ESARPS KYRKA

Kyrkans långhus är täckt av ett putsat trätunnvalv. Kor och sakristia avskiljs från långhuset genom ett högt valv. En hög altarskärmvägg, från 1896, skiljer koret från sakristian. Långhusets och korets väggar har kvadermålning från 1896 i en rosa ton. Bänkarna är uppdelad i två slutna kvarter och åtskilda av mittgången. Kyrkans golv täcks av mönsterlagda cementplattor, viktoriaplattor, i vitt och svart. I bänkkvarteren är lackat trägolv. Vapenhuset har kalkstensgolv. Koret är upphöjt med ett trappsteg i kalksten över långhuset. I väster finns läktare och orgel. Läktaren bärs upp av fyra pelare och har läktarbarriär med spegelfyllningar, marmoreringsmålade i grått.

Kyrkans fasta inredning och inventarier
Altaret , från 1896, är i ljust gråvitt trä med spegelfyllningar. Altarskiva av trä.
Altaruppsatsen, från 1896 är utformad i en klassicerande och nyrenässanspräglad stil. Den är uppbyggd som en triumfbåge med en målning i centrum. Motivet är Den gode herden och tavlan är utförd av konstnär Fredrik Krebs på 1910-talet efter förlaga av konstnär Carl Bloch. Uppsatsen är rikt dekorerad med bl.a. listverk, änglar, urnor och halvkolonner. Den är målad i ljust gråvitt med rosa partier och förgyllda detaljer.
Altarundeln från 1896 är halvcirkelformad och har svarvade balustrar, målade i grått med förgyllning.
Altarskärmväggen, från 1896, är samkomponerad med altaruppsatsen och försedd med två dörrar, som kröns av gavelfält med änglahuvuden.
Dopfunt ,från 1983, är utförd i komstadkalksten. Den har modern utformning med rund cuppa, åttkantig underdel och fyrkantig fot med fasade hörn. Dofunten är placerad i långhusets sydöstra del. Vid väggen finns en samtida piscina, som i material och utförande överensstämmer med dopfunten. Dopängel utformad i keramiskt material efter förlaga av danske konstnären B Thorvaldsen. Den är märkt CHARLOTTENBURG/E MARCH SÖHNE/BEI BERLIN. Troligen tillkom den i samband med 1860-års om- och tillbyggnad. Idag uppställd i vapenhuset.
Predikstolen delvis från 1600-talet och restaurerad vid flera tillfällen. Korgen har rundbågiga fält med skulpturer föreställande de fyra evangelisterna. Den nuvarande färgsättningen är i ljust grått, rosa och blågrått. Predikstolen är uppställd i långhusets nordöstra del.
Bänkinredningen, från 1860-års ombyggnad är sluten och målad i en grå kulör. Bänkluckorna är marmoreringsmålade i blått och grått. Nuvarande färgsättning från 1983. I norra kvarteret finns i bakre raden en kyrktagningsbänk, som är utskjutbar.
Orgeln är uppställd på orgelläktaren, som tillkom 1928-1929 då tornet byggdes. Den nås via en trappa i vapenhuset. Orgelfasad, från 1929, är av triumfbågstyp är utformad i nyklassicism med rundbågiga mitt- och sidofält. Fasaden har dekor i form av halvkolonner, ymnighetshorn och festonger. Piporna är uppdelade i tre fält. Fasaden är målad i ljust grått med förgyllda detaljer. Orgelverket är byggt av Olof Hammarberg, Göteborg 1929. Spelbordet är fristående.

Esarps kyrka är till sina äldsta delar en romansk kyrka, uppförd under sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal. Den hade ett långhus och rakt avslutat kor. En utbyggnad av långhuset mot väster gjordes 1826. Den nuvarande kyrkan har sin grund i den omfattande om- och tillbyggnad som gjordes 1860. Den medeltida kyrkan gjordes bredare såväl vad gäller långhus som kor och tillbyggdes med den femsidiga sakristian i öster. Delar av murverket i den södra delen behölls. Vapenhus och valv togs ned. För ritningarna svarade troligen arkitekt Johan Fredrik Åbom. År 1928 byggdes tornet, som har trappgavlar och blinderingar, efter ritningar av arkitekt Carl Andrén.

Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Esarps kyrka 2006-04-20, Restaurator, Malmö
Fernlund, Siegrun: Ett herranom värdigt tempel. Kyrkorivningar och kyrkobyggen i Skåne 1812-1912, 1982
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Projektrapport under utgivning, Skåne. Landskapets kyrkor. (red. M Dahlberg)