BASKEMÖLLA KAPEL (SANKT TOMAS KAPELL)

null, I samband med att kungliga byggnadsstyrelsen godkände ritningarna till kyrkogården skall de även ha lyft frågan om det inte vore lämpligt med ett kapell på platsen. Om den folkliga opinionen redan väckt frågan är oklart. Ett skäl till att få en kyrkogård på orten var att slippa de tidvis besvärliga transporterna till Gladsax. Det sägs dock att innan kapellet kom till stånd vägrade prästen i Gladsax att åka till fiskeläget för att förrätta begravningar vilket ledde till bildandet av Baskemölla arbetsförening år 1924. Syftet var att samla in medel för att finansiera kapellbygget utan moderförsamlingens hjälp. Så småningom ändrades namnet till Baskemölla kapellförening. Insamlingar skedde genom årsavgifter från medlemmarna och auktioner av tillverkade och skänkta föremål m.m. När föreningen samlat 2000 kr fick man tillstånd från kyrkostämman i Gladsax att uppföra kapellet. Kyrkostämman beslöt även att stötta bygget med 1000 kr. Med detta som grundplåt kunde kapellföreningen ta ett lån för att täcka den kvarstående summan. Lånet var avbetalat 1935.

Ritningar till kapellet upprättades av dåvarande läns arkitekt en i Malmöhus och Kristianstad län Nils August Ewe och byggdes under ledning av byggmästare Alfred A Nilsson i Tomelilla under sommaren 1927. Sluträkningen uppgick till 5904 kr. Kapellet, som även kallas S:t Tomas kapell invigdes den 20 oktober 1927 av Edvard Rodhe som vid den tiden var biskop i Lunds stift. Inledningsvis användes kapellet enbart som begravningskapell men så småningom kom även andra kyrkliga förrättningar att hållas där. Stiftelsen har under åren fortsatt att finansiera behov i anslutning till begravningsplats och kapell som exempelvis helgmålsringning, blommor, gravskötsel, textilier och inredning. 1933 ska kapellet ha fått elektrisk belysning och 1943 finansierades en vattenledning till kyrkogården.

Utökad användning av kapellet ledde till att kapellet år 1951 utvidgades norrut med ett kor enligt ritningar av arkitekt Arne Lindström. Vid detta tillfälle inreddes även delar av källaren och elvärme installerades i kapellet. Kapellet har genomgått utvändiga renoveringar 1985 och år 2000.

Kapellet består av ett rektangulärt långhus och ett lägre, smalare kor. Kapellet är orienterat i nord-sydlig riktning. Sockeln består av grovt huggna granitblock. Fogarna är konvexa och ofärgade. Sockeln är på det senare tillbyggda koret gjuten i betong och klädd med sten för att efterlikna sockeln på långhuset. Även väggarna till källarplanet och trapploppet i norr är gjutna i betong. Ovan sockeln finns en gjuten droppnäsa innan de murade väggarna av tegel tar vid. Murverkets struktur och partiella mönstermurning lyser igenom den tunna, vita färgen på ett effektfullt sätt. Väggarna är murade i munkförband med oregelbundet förskjutna koppar. Längs med gavelröstena är teglet murat i så kallat strömskift, med snedställt tegel. Den södra gaveln kröns av ett järnkors med klot i korsändarna. På den norra gaveln sitter ett järnkors monterat på väggen. Kring dörrar, fönster, och ljudöppning är de rundbågiga muröppningarna murade med språng. Ovan muröppningarna är teglet ställt på högkant, undantaget öppningen vid klockbocken där det rundbågade valvet är murat enbart med koppsidorna. Samtliga fönsteröppningar har solbänkar av granitskivor. Längs med kapellets långsidor avslutas murverket upptill av ett listverk med tre utkragande tegelskift på långhuset, två på koret. Kapellet täcks av ett sadeltak med svagt utböjt takslut över tegelmurens listverk. Taket är täckt med enkupigt tegel som ligger dikt an gavlarna utan vindbrädor. Längs nocken och gavlarna är pannorna lagda i bruk. Byggnaden har hängrännor och stuprör av kopparplåt, med skarpa vinklar.

Kapellets huvudentré finns på södra gaveln. Den har dubbla dörrblad klädda med snedställd träpanel i brun kulör. En centrerad och symmetriskt uppbyggd trappa i granit leder till entrén. Trappan flankeras av två gavlar med likadant murverk som kapellets sockel. De kröns vardera av en granitskiva med grovt huggna sidor. Ovan vardera stenskivan vilar grovt tillhuggna stenklot av granit. På kapellets norra sida leder en trappa med steg av granit och väggar av gjuten betong ner till källarentrén. Här finns tre plåtdörrar till källarutrymmena. Trapploppet markeras i marknivå av ett lågt, svartmålat smidesstaket.

Fönstren är rundbågade och kopplade. På långhuset har fönstren två lufter som är öppningsbara från en mittpost. Karm och bågar är målade i mörkt brun kulör. I ytterbågarna sitter en ruta med klarglas. I innerbågarna är rutorna blyspröjsade i tio små rutor med svagt gröntonat glas. I koret sitter ett fönster på var långsida. Fönstren har en luft vardera, i övrigt utformade likt de på långhuset. I murverket på södra gaveln, ovan huvudentrén finns en ljudöppning där klockstol och kyrkklocka är placerade. På klockan är skrivet År 1927 under Gustav V:s tjugonde regeringsår göts denna klocka av M. & O. Ohlsson i Ystad och skänktes till kapellet av inbyggare i Baskemölla samt Må sorg, som följer båren hit, få himmelsek tröst erfara, och tårat öga lyftas dit, där ingen gråt skall vara.

Interiör
Interiören är uppbyggd som ett traditionellt kyrkorum. Huvudentréns dubbla portar leder rätt in i det kvadratiska långhuset. I öster övergår kyrkorummet i det något smalare koret där golvnivån är högre än i långhuset. Kyrkorummet har en enkel möblering med flyttbara träbänkar ordnade i två kvarter om sex bänkrader vardera. Stolar i samma utformning finns också på olika platser i kyrkorummet. En blå matta täcker mittgången. I det nordöstra hörnet är en predikstol och på motsvarande sida om triumfbågen är en stor plexiglasmonter med ett votivskepp placerad. I koret utgörs möbleringen av altare, knäfall och dopbord. Kormattan och altarklädet är samspelta i jordnära kulörer. Golvet är lagt i mönster med rött tegel, med en låg sockel längs väggarna. Väggarna är putsade och vitmålade. Det i mörkbrun kulör laserade innertaket är ett tredningstak där de nedre delarna av takstolarna är synliga. Mellan takstolarna är taket klätt med lockpanel. Fönsterkarmar och bågar är laserade i en mörkt brun kulör. I taket innanför entrédörren finns en vindslucka för inspektion av långhusvinden.

Inredning och inventarier
Altare
Mot korets norra vägg finns ett altare av vitlaserad furu. Altaret tillsammans med dopbord, knäfall och predikstol är tillverkade efter ritningar av arkitekt Aina Berggren 1966. Det vävda altarklädet föreställer ett stiliserat skepp omgivet av bårder med fisknätsmönster. Klädet är skapat av textilkonstnären Hillevi Nilsson-Kjellhard. Kormattan är skapad av samma konstnär och har en öppen port som motiv.

Altaruppsats
I en nisch över altaret hänger en altartavla i form av ett krucifix med en målning av Jesus på korset. Tavlan är målad på trä med oljefärg efter ett italienskt, medeltida original. I korsarmarna porträtteras aposteln Johannes respektive Jungfru Maria. I krucifixets nedre del syns en gestalt som samlar upp Kristi blod. Målningen är utförd och skänkt av konstnären Edvin Ollers.

Altarring
Ett flyttbart knäfall i vitlaserad furu med skinnklädd dyna hör till korets inredning. På var sida om dynan är breda furugavlar och ovanpå dessa finns en överliggare av massiv furu. Knäfallet är tillverkat efter ritningar av arkitekt Aina Berggren 1966.

Predikstol
Predikstolen är placerad i långhusets nordvästra hörn på en låg tegelavsats i samma nivå som korets golv. Predikstolen är tillverkad i samma vitlaserade furu som korets inredning efter ritningar av arkitekt Aina Berggren. Predikstolens front pryds av ett predikstolskläde som avbildar en fyr, ritat av textilkonstnären Kerstin Olsrud och vävt av föreningsmedlemmen Ann Marie Olsson.

Dopfunt
I koret finns ett flyttbart bord i samma vitlaserade furu som korets övriga inredning. Detta används som dopbord vid förrättningar då en dopskål av silver placeras på bordet. Dopskålen är skapad av silversmed Wiwen Nilsson och bär inskriptionen Till Baskemölla kapell av Emma Andersson Långaryd 1955.

Bänkinredning
Kapellet har flyttbara bänkar och stolar av mörkt betsad furu i rustik utformning. Bänkar och stolar har ljusblå dynor. Det är osäkert om bänkarna är ursprungliga för kapellet. Historiska bilder vittnar om att de funnits på plats sedan åtminstone 1950-tal.

Orgel
Längs bak i kyrkorummets sydvästra hörn står en elektrisk orgel. Orgeln har inte inventerats i Lunds stifts orgelprojekt, därav inga ytterligare uppgifter.

Klockor
I en ljudöppning högst upp i långhusets södra gavel hänger kyrkklockan. Klockringningen elektrifierades 1959.

Övrigt
I kapellet finns två votivskepp. Berättelsen lyder att votivskeppet skänktes 1913 till Gladsax kyrka av en sjökapten från Helsingborg, Anders Viksten. Han var son till en skeppare i Baskemölla och ville på detta vis tacka för de många högtidstunder jag haft i det gamla templet, dels såsom en erinran om de många av församlingens medlemmar som haft sitt yrke på havet. När kapellet i Baskemölla stod klart beslöt kyrkorådet att skänka skeppet hit. Fartyget bär namnet S:t Tomas och enligt uppgift från byggnadens underhållsplan har kapellet blivit uppkallat efter detta votivskepp. I kapellet finns också en kopia av ovan nämnda skepp som tillverkats av församlingsbon Eddy Jönsson 1981 och skänkts till kapellet 1994. Skeppet förvaras i en monter av plexiglas i långhuset. I kapellet finns också en ljuskrona som tillverkats utifrån ett ankare av samma församlingsbo.

Längs väggarna i kapellet sitter väggfasta lampetter som skänktes hit 1933 av föräldrarna till en flicka som gick bort som tioåring. Lampetterna bär inskriptionen Till minne av Leila *1923 1933 respektive Skänkt av Sjökapten Lars Anderson och Fru Hanna Andersson Baskemölla. 1933.

I koret finns en ljusbärare i svartmålat smidesjärn med fyrdelad fot som tillverkats av en församlingsmedlem.

I underhållsplanen för kapellet nämns även en äldre, grönmålad ambo, fyra stycken träljusstakar samt ett sandkar av svartmålad plåt som sannolikt tillhör kapellets tidigaste inredning. Dessa uppges förvaras i källaren.

Ett textilskåp av furu finns i långhusets bakre, sydöstra, del.