BRUNSKOGS KYRKA

Komplettering vid inventering 2003: I äldre handlingar framgår att Brunskogs förste kyrkoherde tillträdde 1621 och att det då uppförts en träkyrka. På 1690-talet ansågs denna kyrka alltför liten och bristfällig, varför man 1704-07 uppförde den andra kyrkan på platsen. Denna kyrka var murad av sten, kalkad och på taket låg spån. Predikstolen, som var färdigställd 1722, var enligt uppgift tillverkad av I Schullström?. Ett torn uppfördes 1749, och år 1754 försågs kyrkan med läktare. Ett trävalv slogs 1757. Detta innertak, liksom läktarens bröstning, försågs 1766 med målningar av mäster Eric Jonaeus från Karlstad. Altartavlan kompletterades 1769 med en underdel tillverkad av bildhuggare Eric Grund. Motivet på denna var en nattvardsframställning. Ett nytt altare tillkom 1787. Kring 1800 försågs kyrkan med ett nytt torn. En ninnestavla av trä med inskriptionen: Under kyrkioherdens Joh. Bomhard ungeri ämbetstid är kyrkans hwalf och läktan mållade år 1766 av Er Joneus des altaretafla med predikstol uphögde och förbättrade samt nummerhållare ånyio upsate år 1769 av Bh Eric Grund". År 1801 togs sakristian på norrväggen bort och istället inreddes ett åttkantigt gravkor från 1700-talet som sakristia. I mitten av 1800-talet var kyrkan för liten, och i för dåligt skick att bygga till. Det beslutades då om ett nytt kyrkobygge, på en kulle sydväst om den gamla.

Den tredje kyrkan på platsen uppfördes mellan 1875-78 efter ritningar av arkitekten J Larsson. Kyrkan invigdes av biskop Rundgren 1880. År 1929 genomfördes en invändig ombyggnad efter ritning av arkitekten Bror Almqvist vilket innebar att orgeln sänktes från orgelläktaren, som revs, till en därunder belägen läktare efter ritning av Almqvist. Fönster och dörr till korpartiet igensattes, sakristia och förrådsrum tillkom. Altartavla och predikstol från den gamla kyrkan flyttades i kyrkan. Invändig omputsning och ommålning genomfördes efter färgsättning av konstnären Tor Hörlin. Framskarpning av ursprunglig färgsättning av altartavla och predikstol, av T Hörlin. Elvärme installerades.

Ny orgel tillverkad av Waldemar Åhlén installerades i början av 1950-talet. År 1959 genomfördes invändiga renoveringar efter ritningar av arkitekten KE Hjalmarsson vilket innebar åtgärder i sakristian och att fönster ändrades. 1971 genomfördes utvändiga arbeten vilket innebar putslagningar av fasaden samt omputsning av tornets övre delar samt avfärgning av fasaden. Takets svartplåt ersattes av kopparplåt. All plåtbeslagning i form av fönsterbleck, stuprör mm byttes från plåt till koppar:

Den 29 juni 1972 brann Brunskogs kyrka till följd av ett blixtnedslag. Vid branden förstördes all inredning och endast bärande väggar återstod. Efter en utredning av den brandskadade kyrkan, beslutade RAÄ år 1973 att inget beslut behövdes för att återuppbygga kyrkan efter branden. Orsaken var att exteriören skulle bli som innan branden och att inget finns kvar av interiören. Kyrkan återuppbyggdes mellan åren 1973-75 efter ritningar av arkitekt Jerk Alton, Örebro. Återinvigning av biskop Gert Borgenstierna.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det stora rektangulära kyrkorummet är indelat i mittskepp och sidoskepp avdelat med pelare. Rummets mittdel täcks av ett tredingstak, sidoskeppen har plana innertak klädda med slätpanel målat i gråblått. De vita murarna bryts upp av fönster i två våningar. Framför den femsidigt brutna absiden finns ett förhöjt kor med fristående altare. Bakom detta en stor svängd altartavla. Öppna bänkar fördelade i två kvarter, kompletterade dels med kortare snedställda bänkar mot yttervägg mot koret, dels med med lösa stolar i koret. Stor orgelläktare i väster. Under denna finns förhall, kapprum, väntrum, sakristia, WC och förrådsutrymmen.
Bakom koret finns en polygonalt formad ABSID med tre spetsbågiga fönster och tak av gråblå slätpanel försett med grått listverk. I KORET finns ett fristående ALTARE, som står tre trappsteg ovanför golvnivån. Altaret är murat av tegel,vitmålat och försett med skiva av Bohusmarmor. Framför altaret ligger en blå KORMATTA av ull, i röllakans teknik. Den är komponerad av Ethel Halvarsson och Kerstin Gustafsson, Karlstad. ALTARTAVLA av Ingemar Lööf, Kristinehamn. Altarkonstverket som står på en stensockel, består av en bågformad trävägg sammanfogad av ca 900 löpmeter fura 4 m hög och 7 m bred, ca 40 cm tjock, med en skulpterad Kristusfigur. Den korsfäste Kristus är huggen i själva korset och arbetad med konvexa och konkava ytor. Den förgyllda kroppen har ett naturalistiskt skuret huvud som speglar den komplexa bilden: mannen, rebellen, romarnas fiende och judarnas vän och försvarare. Runt honom finns cirklar i varmt röda och blå toner. Cirkeln symboliserar den samlande kraften och den förgyllda kroppen det rena ljuset i centrum från vilken värmen och ljuskraften utgår. Bakom altaruppsatsen finns förvaringsutrymme. ALTARRINGEN har glest ställda svarvade pinnar, är målad i ljusblått och dekorerad med lite förgyllning. Den har klätt knäfall i blått tyg och överliggare av trä. Den är delbar i sektioner och mobil. KORORGEL vid södra långhusväggen är målad i blått och grått. Den har 7 stämmor och insattes januari 1975. PREDIKSTOL av trä med åttkantig korg klädd med rödmålad slätpanel och gröna ståndare som bär upp den. En rak trappa med grönt smidesräcke. Predikstolen som försågs med hjul 1999 kan placeras på olika ställen i koret. I korets södra del finns en dopplats med DOPFUNT utformad i samråd mellan Ingemar Lööf och Jerk Alton. Den är tillverkad av Lööf av sammanfogade träbitar och målad i gröna och röda toner och dekorerad med förgyllning. DOPLJUSSTAKE 1988 tillverkad och skänkt av Ingemar Lööf. På östra långhusväggen hänger två nytillverkade PSALMNUMMERTAVLOR i nygotisk stil. På
Öppna BÄNKAR med skrank av fackverkstyp mot koret. Sits och ryggens insida är målade i rött medan baksidan är grönlaserad. De nästan rektangulära gavlarna är laserade i grått och försedda med gröna lodräta ränder fram och bak. Lösa rödbruna dynor. 10 bänkar i respektive kvarter samt 7 snedställda bänkar på respektive sida.
LÄKTAREN har ett utskjutande mittparti med orgelns ryggpositiv i läktarskranket. På läktaren finns gradänger med lösa stolar. Golvet är lagt dels med skivmaterial, dels med heltäckningsmatta. ORGEL med 36 stämmor tillverkad av A Mårtenssons orgelfabrik AB maj 1976. ORGELFASADEN har kromfärgade pipor och trädelarna är målade i grönt och rödorange. LÄKTARBARRIÄR av "fackverkstyp" med ståndare och liggande slät panel, målat i rött och orange, överliggare i grönt. Raka trappor från norra respektive södra sidorna i kyrkorummet leder upp till läktaren, svartmålade smidesräcken längs ytterväggarna. LÄKTARUNDERBYGGNAD har mot kyrkorummet gulmålad slätpanel och grönmålad bröstning. Mot söder finns bland annat sakristia och mot norr finns kapprum, toaletter och brudkammare. Mitt under läktaren finns en öppen yta med plats för bokbord, ljusbärare med mera. Läktarunderbyggnaden lyfts upp av grönmålade fyrkantiga pelare. Här finns gamla bänkar från äldre kyrkan, liksom den gamla kyrktuppen. Över bänkkvarteren hänger MÄSSINGSARMATURER av två typer, efter modell av Jerk Alton. På väggar finns mässingslampetter. Golvet i mittgång och i sidogångar är lagda med ljusa kalkstensplattor, golvsocklar saknas. I bänkkvarteren ligger lackad fura. I mittgången ligger en gråmelerad matta av heltäckningstyp.
VAPENHUS i väster har golv av kalksten, grönmålad golvlist, kvastade väggar avfärgade i vitt och blått, grönmålad taklist och vitlaserat trätak. Dubbeldörrar mot kyrkorummet är, liksom ytterporten, försedda med tre speglar och överljus. Mot norr och söder finns lägre trädörrar med tre speglar. Dörrarna är lacerade med grågrönt listverk och ljusare gråblått.
DIVERSE ÖVRIGA INVENTARIER Under läktaren, vid ljusbäraren hänger en textil "Till ljuset", tillverkad och skänkt av Stina Hjortzberg-Blomberg 1987.