Vindfånget från entrén in till vapenhuset sker genom en smal lång passage. Ett lunettfönster ovan ingången ger ljus åt utrymmet. Ytterporten är panelad och målad i en grå kulör. Samtliga dörrar i vapenhuset är från restaureringen 1933. Vindfånget har ett skiffergolv som lades in 1933. Golvlisten utgörs av en hög masonitskiva som målats grå. Taket utgörs av ett tunnvalv med smala ramsågade brädor. På väggarna sitter samma typ av brädor men något bredare. Väggar och tak är vitmålade. Ovan entrén in till vapenhuset, hänger en skulpterad vitmålad fackla, troligen ett äldre föremål. Dörren in till vapenhuset är en kraftig panelad pardörr lika ytterporten med kraftiga handtag.
I vapenhuset återkommer skiffergolvet. Den höga golvsockeln är av trä utom i väster där den är av masonit. Väggen mot väster är inklädd med brädor lika de i vindfånget och laserad vit. Resten av väggarna är putsade vita. Vapenhuset är ljust och det är högt i tak. Två höga fönster, en i norr och en i söder sitter i djupa nischer med en fönsterbänk klädd med en hel skiva av Offerdalsskiffer. I innerbågen sitter antikglas och blyspröjs. På var sida av entrédörren är två pilastrar av trä infogade i brädväggen vilka ansluter till takbjälkar i långhusets längdriktning. På norra väggen sitter ett elskåp infällt i väggen med luckor av samma brädor som på västväggen. Innanför brädväggen i sydväst döljer sig ett toalettutrymme. 1957 installerades toalett i vapenhuset och i samband med detta ersattes trapporna i vapenhuset, som byggdes 1932, med en ny trappa. Trätrappan finns i nordvästra hörnet. Under trappan finns ett mindre städutrymme. 1980 gjordes toaletten om till en handikapptoalett. I vapenhuset leder en handikappramp till det inre vindfånget mot kyrkorummet över tre trappsteg, som 1957 belades med skiffer. I vapenhuset finns två ljuskronor i hamrad plåt för stearinljus med en glödlampa. Vapenhuset är spartanskt möblerat. I norr finns en fast bänk. Under fönstren sitter moderna elelement.
På östra väggen, på var sida om entrén till det inre vindfånget, är en slätputsad yta där två fönster igensattes när tornet byggdes 1813-1814. I sydöst sitter en stenplatta med inskription med guldskrift från 1767 som berättar om när kyrkan byggdes. Vindfånget in till kyrkorummet går genom det tjocka murverket som tidigare var kyrkans västvägg och det är lågt i tak. Vindfånget har pardörrar med tre speglar i en grå färgsättning. Dörrarna omges av en profilerad dörrkarm och mot vapenhuset finn ett målat överstycke på pannå i en putsad nisch. Vindfånget har grunda nischer, tillkomna 1933, åt söder och norr. Det putsade taket har en markerad profilerad taklist och i taket sitter en inbyggd lampa.
Träbron över vapenhuset golv har modernare golvbrädor, troligen oljade då de har en mörk ton. Ett modernare brädtak vilar på limträbjälkar som går från norr till söder. De vilar på äldre massiva stolpar, fästa i murverket med järnbultar. Ovan den tunnelliknande ingången till läktaren sitter äldre snidad dekor vilken är förgylld. En modern trappa leder vidare upp till tornet och under den installerades en toalett är 1957. Golvet är bytt senare efter en vattenläcka. Trappan går upp till ett museirum vilket innehåller fragment från bänkar, läktarbarriär och föremål som hittats under kyrkorummets golv.
Kyrkorummet är ljust och luftigt och täcks av ett högt spegelvalv med valmade karnischsvängda sidor. Det plana takpartiet med plafonder är spänt med duk bemålat i ljusblå svampteknik. Den vackert inramade mittplafonden är målad i samma teknik men något mörkare. I mittplafonden är en mindre oval plafond infälld, även inramad av en vacker ram, och målad även den i samma teknik men i en än mörkare kulör. Målningen av taket utfördes av Paul Jonze 1933. Från den ovala plafonden hänger en ljuskrona från en takrosett i form av en stjärna omgiven av två ljuskronor i mittplafonden. Ljuskronorna är kompletterade med modernare lampor på kedjorna. En fjärde takrosett är placerad ovanför altarringen dock utan armatur. Takrosetterna är vackra med en kotte i mitten och från dem utgår vackert skulpterade blad. Takets valmade sidor är även de målade i samma teknik som det plana takpartiet men i en gammelrosa kulör. Takets början markeras av den blågrå marmorerade taklisten, enkelt profilerad. En högtalare är fäst precis vid mittplafondens östra sida och hänger ned över kyrkorummet. Spotlights är fästa på taklisten och riktade mot altaret, tre på norra sidan och fem på södra sidan, och ger ett mycket skarpt ljus.
Kyrkorummets väggar är vitputsade och ger genom sin något ojämna yta väggarna liv. På norra långsidan sitter tre fönster och på södra fyra samt två fönster i öster på var sida om altaret, samtliga med innanfönster målade i en vit kulör. Fönstren sattes in 1904. Fönstren sitter i djupa fönsternischer med en sluttande fönsterbänk täckt med en skifferplatta. Skifferplattan tillkom 1986-1990. Under varje fönster sitter ett element. I norr finns ingången till sakristian, strax bredvid trappan upp till predikstolen. I den bakre delen av kyrkan sitter lampetter lika de under läktaren.
Läktaren sträcker sig över västra delen av kyrkorummet. Den är stor och luftig och har ett utskjutande mittparti. Fönstren går upp över läktargolvet. Läktaren bärs upp av ett stort antal pelare på var sida om mittgången. Mot västväggen är de infogade i muren. Pelarna är vackert utformade med svällning i mitten, marmorerade och med förgylld dekor. På väggen mot söder finns fragment av medeltida måleri vilket också är synligt ovanför läktaren. I det södra fönstret är ett kors förankrat i fönsterbänken och framför samma fönster hänger en ljuskrona för stearinljus vilken är fäst i läktargolvet. Utrymmet under läktaren är sparsamt möblerat. Fyra bänkrader går in under läktaren. Mot norra väggen står ett bord med informationsmaterial och i övrigt finns ett skåp, en ljusglob på en snedställd skifferplatta, tamburmajorer och stolar. I väggen i väster, mot norr, sitter en gravhäll inmurad och västra väggen åt söder sitter en äldre dörr med profilerade lister och dekor i plattskärningsteknik. I övrigt sitter på väggarna lampetter med två armar för glödlampor, och med en reflektor utformad som ett snäckskal. Taket består av brädor i varierande storlek målade i en grå kulör. I taket hänger i fyra rader två taklampor.
Läktarens trägolv i gradänger är obehandlat och täcks delvis av en röd heltäckningsmatta. På gradängerna står på södra sidan fyra bänkrader och på norra sidan sex bänkar, samtliga öppna äldre bänkar. Centralt placerad på läktaren står en orgel med en symmetriskt uppbyggd fasad med spelbord mot orgeln. Orgelfasaden, från 1882 av Setterquist & Son Orgelbyggeri, är färgsatt i vitt och guld med fem inramade fält med synliga orgelpipor, varav de tre i mitten har en rundbågig avslutning och de två yttersta en raksidig avslutning. Orgelfasadens mittparti är något högre än resten av fasaden och kröns av en harpa som flankeras av två skulpterade putti. På sidorna längst, ut kröns fasaden av en fackla. Orgelfasaden är en tidtypisk sent 1800-tal. Orgelverket byttes ut 1952-53 då den gamla orgelns stämmor bevarades. Arbetet utfördes av orgelbyggare Olof Hammarberg. 1933 målades orgelfasaden om för att anpassas till den övriga inredningen i kyrkorummet.
Läktarbarriären följer läktarens utformning med ett utskjutande parti i mitten med raka sidor, något snedställda på sidorna. Resterande partierna av barriären är raksidig. Barriären är indelad i rektangulära marmorerade infällda speglar, varav den mittersta har en kvadratisk utformning med konvexa hörn. Därfinns en motivmålning. Under varje spegel sitter en mindre spegel med blågråröd marmorering med guldram. Överliggaren har en mörkgrå färgsättning med grått skyddsräcke i stål. Läktarbarriären är invändigt gråmåla med ett rakt ramverk med spegelfyllningar. På barriären sitter hyllor på träkonsoler.
1904 skedde en omfattande restaurering och ombyggnad av kyrkan. Ett nytt trägolv lades in i hela kyrkan och de slutna bänkkvarteren byttes ut mot nya öppna bänkar. Den södra ingången höjdes i jämnhöjd med kyrkgolvet och den gamla kyrkporten från kyrkherde Abraham L Burmans tid på 1760-talet byttes ut och placerades på väggen under läktaren. Det inre altarskranket med dess bönepall togs bort och orgeln reparerades. Kyrkan kalkströks och målades ut- och invändigt. 1933 installeras elvärme och elbelysning och kaminerna avlägsnas. 1957 skedde vissa förändringar i sakristians inredning och en ny ytterdörr togs upp mot norr. Ombyggnads- och restaureringsförslaget upprättades av arkitekten Tore Virke, Stockholm. 1990-1991 restaurerades kyrkan invändigt, väggar och valv samt bänkinredning rengjordes och ommålades och ett nytt trägolv lades in. Detta angreps av röta och därför lades ett nytt golv in 1993.
På södra väggen finns en ingång med vindfång vilken troligen tillkom 1904. Dörren är utbytt 1933. Väggarna är putsade liksom taket. Taklisten är profilerad och målad i en grå kulör. I trägolvet sitter en lucka ned till ett kryputrymme under golvet. Över södra ingången hänger ett epitafium. På var sida om epitafiet sitter tavlor med vackert utsnidad träram med svart botten på vilken står Offerdals kända kyrkoherdar från 1500-1819.
De idag befintliga öppna bänkarna tillkom 1904 och ritades av arkitekt Axel Lindegren. De ger ett luftigt intryck och det är gott om utrymme mellan bänkarna. Ryggstöden är utförda av utsågade och platta spjälor med en bred överliggare. Gavlarna är utformade som en figur tagen från Överhogdalsbonaden och krönt med ett förgyllt kors samt marmorerade i blått och grått. Fronten längst fram har en förgylld ramindelning, resten av fronten är gråmålad. Mot koret avslutas bänkarna med en högsnodd smal pelare av trä med en ljusstake för stearinljus. Bänkarna målades om 1986-1990 och fick en ny färgsättning. De var tidigare målade i en beige kulör.
Koret markeras inte genom nivåskillnad i golvet. I södra delen finns fyra rader av körbänkar som är uppbyggda i tre nivåer. Här står också två mindre bänkar från 1904, varav den ena är klädd med ljusblått tyg som nitats fast på övre ryggstödet och sittbänken. Den andra har en ljusblå dyna lika övriga bänkar i kyrkan har. Samtliga bänkar är målade i en blå kulör, lika de i kyrkorummet. På norra sidan står i trä skulpterad dopängel placerad på en marmorerad sockel. Den är till skillnad från andra dopänglar i länet målad. Bredvid den står en ambon som är marmorerad i grått och dekorerad med ett gråmålat kors.
Predikstolen upptar utrymmet mellan fönstret närmast koret och ingången till sakristian på norra väggen. Den utfördes 1784-1793 av Jonas Wagenius och Johan Edler d.ä. Predikstolen är förlängd med en mindre balkong framför ingången. Predikstolens korg, förankrad i väggen med stockar, är fyrsidig med en utsvängd nedre del och med en kraftigt profilerad överliggare, ljust marmorerad. Korgens sidor är rikt dekorerade med förgyllda och snidade ornament, putti och keruber. Den nedre delen av korgen är dekorerad med korgimitation och avslutas med en förgylld rundel av trä. Invändigt är den målad i en grå kulör. Överliggaren och det nedre listverket är förlängda och ansluter till balkongen. Balkongen är raksidig med två marmorerade speglar. Balkongen är dekorerad med genombrutna ornament samt förgylld list med en krönande kerub. På överliggaren står ett timglas med fyra glas förankrat med ett äldre beslag. Ljudtaket har samma form som predikstolen med et högt tak, byggt i nivåer, vilken kröns av ett förgyllt lamm vilandes på en bok. Taket är dekorerat med genombrutna ornament och har en vackert och genomskuren kant. Innertaket är målat vitt med en skulpterad strålsol.
Predikstolen och balkongen inramas av en blå draperimålning med skenarkitektur målad runt ingången till sakristian. Draperingen fortsätter även in över fönstersmygen. Målningen är utförd direkt på putsen och målades 1784-1793 av Jonas Wagenius och Johan Edler den äldre.
Altaruppsatsen är en fristående träkonstruktion vilken är förankrad i den bakomliggande väggen med två järnhakar. Altartavlan, målad på duk av Pehr Sundin d.ä. 1801, ramas in av kopplade kolonner vilka bär upp ett entablement dekorerad med skulpterade och dekorativ växtornamentik. På var sida om kolonnerna står förgyllda och skulpterade profilörer. Altaruppsatsen kröns av skulpterad molnformation med förgyllda strålar. Altaruppsatsen omges av en målad drapering i blått med skenarkitektur som fortsätter upp över taket. Under altartavlan sitter en predellamålning, även den målad av Pehr Sundin d.ä. 1801. Altaret är något upphöjt. Framför altarbordet står ett knäfall klädd med blått tyg lika altarringen. Altarbordet är både murat och av trä med putsade sidor med en målad marmorering. Fronten täcks av en grönmålad spånskiva vilken döljs bakom antependier.
Den runda altarringen på en gråmålad sockel är öppen med svarvade balusterdockor med ingång i norr. Balusterdockorna är marmorerade med förgylld dekor. Den profilerade överliggaren är stoppad och klädd, liksom knäfallet, med ett blått vävt tyg.
Nummertavlorna står på var sida om altaruppsatsen och är förankrade i en pelaren marmorerad i grått och ljusrött. Det är en rektangulär svart tavla med dekorativt utsmyckad och förgylld ram. På sidorna av pelaren hänger siffrorna. Bakom varje pelare är en trappstege monterad. På norra sidan av altaruppsatsen står ett processionskors i trä med mässingsdetaljer. I hörnet nordöst står ett litet bord och två golvljusstakar.
Det är möjligt att komma bakom altaruppsatsen. Här man läsa om restaureringen 1933 på en tavla av masonit. Arkitekt var Anders Ekman, färgsättning och dekor Paul Jonze, yrkesmålare var K. Linde och Söner från Ede samt G. Häggman från Offerdal. Byggmästare var O. Mattson och J.P. Blomqvist. Den elektriska anläggningen var från ASEA. Elektrisk installation O. Gilljam i Alsen. De höll på september till december. Bakom altaruppsatsen syns en murstock som används som ventilationskanal, målad i en brun kulör med ventilationsgaller högt upp.
Sakristians ingång ligger i norr och ovan ingången till sakristian sitter ett band i silver med ordet "helig" skriven tre gånger. Öppningen har en något utplanad rundbågig avrundning med en profilerad vit dörrkarm. Dörren är förankrad med gångjärn i murverket och har samma rundbågiga form som öppningen. Ramverket är målat i en grå kulör med en hög spegel med en inre spetsformad spegel. Speglarna är marmorerade med rödbrun list. När man går in genom dörren passerar man genom den tjocka muren, det blir som en mindre passage. På insidan mot sakristian har dörren en hel spegel målad i brunt med blågrått ramverk. Dörren som typ återfinns i ett flertal kyrkor i länet, till exempel i Hallens kyrka.
Sakristian har högt i tak med dagsljus från fönstret öster. Rummet präglas av en blandning av olika tidsepoker som står i kontrast till varandra men med en dominans av restaureringen 1957. Taket av bred panel målad i en blå kulör, troligen av Jonze, har en profilerad taklist i samma kulör med en mörk dekorlist. I taket sitter en infälld spegel målad i en blåröd kulör från vilken en elektrisk ljuskrona hänger. I sakristian ligger ett modernare golv med en lucka i sydöstra hörnet för vinförvaring. Under luckan finns de äldre stentrapporna bevarade. Golvsockeln är hög och målade i en beigebrun kulör lika trappan upp till predikstolen. Väggarna är putsade i vitt. Den norra väggen är delvis inbyggd, vilket utfördes 1957, och döljer klädskåp, toalett och utgång mot norr. Utgången togs upp vid ett tidigare igensatt fönster. 1862-1878 murades en öppen spis mot sakristians norra vägg vilket revs 1957 då ingången i norr upptogs. Fönstret har en innerbåge med antikglas. I fönsternischen, klädd med skiffer, står en skeppsljusstake. Under fönstret sitter ett element.
På västra sidan går den breda trappan upp till en läktare och utgången till predikstolen. Under trappan finns ett inbyggt städutrymme bakom en vägg av träpanel. Trappräcket har s-formade spjälor samt gråmålade trappsteg. Läktaren tillkom 1957. Läktarens barriär består av gamla pannåer från en läktarbarriär med små pilastrar emellan varje pannå. På de tio pannåerna är de tolv apostlarna målade, i två fält två apostlar. Pilastrarna är marmorerade i rött och kapitälen är enkla och målade mörkt bruna. Överliggare och den nedre platta listen är målade i en mörkt rödrosa nyans, nyare liksom själva läktarens underrede och pelaren. Barriärens bärande bjälke är dekorerad med skulpterade bladverk vilka är förgyllda och målade. Golvet är gråmålat. I väggen åt söder finns en inbyggd öppen nisch där textilier förvarar samt ovan nischen skåp med glasluckor samt en bredvid inbyggd garderob. Från den mindre avsatsen når man genom en rundbågig öppning med en äldre dörr ut till predikstolen.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
