Arjeplogs kyrka (Sofia Magdalena kyrka)

Kyrkorummet är helt öppet men erbjuder ändå, genom växlande rumshöjder,
fönstersättning och pelare, små rum i det stora. Korshörnens små utbyggnader har en
skala och fönstersättning som minner om burspråk. Efter ombyggnaden 1899, då
korsarmarnas väggar skars av för de små utbyggnaderna, bärs korsmittens valv upp av
fyra kraftiga runda pelare. Över korsmitt och vardera korsarmen spänner blåmålade
kupolvalv som är neddragna i hörnen. Kvartsvalven över hörnens utbyggnader kantas
av textband. Koret i västra korsarmen ligger ett steg över långhuset och hela kyrkan har
ett fernissat trägolv medan tak och väggar är klädda med liggande panel av pärlspontade
bräder. Fönstren är infattade i kraftiga, utsirade ramverk som även innesluter
bröstningen, där panelen lagts i rombiskt mönster.
Korets väggar har en rikare utsmyckning med rombiska fält, arkadfriser och målade
akantusfriser.
Vid en restaurering kring 1970 fick kyrkorummet och inredningen sin nuvarande
färgsättning och sakristian byggdes till. Kyrkans stora malmkronor kompletterades med
de för arkitekten, Bertil Franklin, karaktäristiska låga mässingsarmaturerna.
Altartavlan som föreställer nattvarden har nyklassicistisk aedicula och kartusch i
rokoko. Den femkantiga altarrundeln har genombrutet arkadmotiv och direkt
framför altarrundeln ligger tre gravhällar av fjällskiffer, daterade 1647-1651, till
minne av prästens och gruvfogdens barn.
Den ståliga predikstolen som står mot korsmittens pelare, är en kopia av Pite
stads predikstol, skuren av Jonas Blank när kyrkan byggdes på1760-talet.
Dopfunten i trä från samma tid byggdes om vid sekelskiftets omgestaltning av
kyrkan, och har stor cuppa på svängd fot.
Det gamla korskrankets genombrutna krön av akantusslingor har monterats på
bänkskärmarna närmast koret. Kyrkbänkarna är öppna s.k. bönhusbänkar,
målade i brunrött med utsirade, gröna gavlar.
Kyrkan har läktare i norra och östra korsarmarna, läktarbarriärerna tar upp
samma arkadmotiv som följer korets taklist och som syns i altarringen. En
psalmtavla är infattad i den norra läktarbarriären.
Orgeln har en helt modern, återhållen fasad. Rummet har väl anpassade, sentida
tillägg i form av ambo samt bokhyllor och sittgrupp vid kyrktorget.

Kyrkan byggdes på 1760-talet som en timrad korskyrka med huvudingång från sjösidan
i söder. Den fick sin nuvarande, nationalromantiska gestalt vid en radikal ombyggnad
under 1800-talets sista år, då tornet restes i öster och låga, små utbyggnader lades i
korsarmarnas innerhörn. Vapenhuset inrymdes i tornets breda bottenvåning. Kyrkan
kläddes med en heltäckande spåndräkt som ger väggarnas hörn en rundad form. De
många takpartierna är valmade och täckta med kopparplåt, men var från början
spåntäckta. Över takets korsmitt rider en utsirad takryttare och ur tornets höga sadeltak
skjuter en hög lanternin med toppigt tak
De mestadels små, spröjsade fönstren med stickbågiga valv är inordnade i grupper om
två, tre eller fem. Fönstergrupperna accentueras i fasad av ornerade kolonner mellan
fönstren.

Kyrkan byggdes på 1760-talet som en timrad korskyrka med huvudingång från sjösidan
i söder. Den fick sin nuvarande, nationalromantiska gestalt vid en radikal ombyggnad
under 1800-talets sista år, då tornet restes i öster och låga, små utbyggnader lades i
korsarmarnas innerhörn.