MIKAELIKYRKAN

Kyrkobyggnaden som uppfördes 1965-66 omfattar tre skepp, har fasader av råhuggen kalksandsten och fogar i samma färg.

Höga fönster finns på korets södra sida och bakerst i sidoskeppen. Påfallande är annars att stora fasadpartier saknar fönster. Taket består av tre flacka, längsgående fall, i mitten starkt stigande mot öster och på sidorna svagare stigande mot väster, täckta med gummimassa. Utmed takfoten löper gesimsrännor av koppar.

Inträde sker på kyrkans norra sida, genom ett glasat dörrparti.

Västerås västra ytterstadsdelar byggdes ut på marker tillhörande Lundby socken, långt ifrån den historiska sockenkyrkan. Behovet av en närmare samlingspunkt än denna gav sig snart tillkänna. Efter många år i hyrda lokaler beslutade församlingen att uppföra en stadsdelskyrka. För ändamålet avstyckades en tomt på en trädbevuxen kulle, nära stadsdelsgränsen mellan Jakobsberg och Vetterstorp. Västeråsarkitekterna Gösta Ekroth och Bertil Tideström gavs i uppdrag att utarbeta ritningar. Till en början presenterades en närmast kvadratisk kyrkobyggnad, med plats för ca 200 personer. Byggnaden som förverkligades blev avsevärt större, med en oregelbundet långsmal form och rundade hörn på bägge sidor om ett utskjutande kor i öster. 400 personer rymdes i kyrkorummet som invigdes den 26 mars 1966.

På en grundplatta av betong hade murar av råhuggen kalksandsten uppförts, samt bärande, inre bågar av betong. En särpräglad indelning i tre skepp åstadkoms genom att vinkla mitt- och sidoskeppens takfall åt olika håll i längdriktningen. Såväl i fasaderna som i kyrkorummets väggar fogades kalksandstenen med infärgat bruk för att få en sammanhängande vit yta. På kyrkans norra sida, nära ingången, restes klockstapeln med betongpelare, ljudluckor av koppar och längst upp ett kors med cirkelbågar av aluminium. De senare vållade diskussion, som avstannade sedan byggnadskommitténs ordförande Axel Bergenfalk utrett frågan närmare och inte funnit hinder från teologisk synpunkt.
I det föga smyckade kyrkorummet fick materialen en desto mer framträdande roll: väggarnas råhuggna kalksandsten, betongpelarnas plankstämplade ytor och snickerierna av kvistfritt, ljust betsat furuvirke. Som dekorativa accenter tjänade lampetterna och ljuskronorna.

Kyrkans utseende har knappast förändrats sedan invigningen, men 1986 blev ett stort församlingshem tillbyggt på kyrktomtens östra sida. Därigenom upplevs kyrkobyggnaden inte längre som en solitär.

Se även bifogad PDF

Källor och litteratur

Otryckta källor
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar 1985-99

Litteratur
Bergenfalk, Axel: Mikaelikyrkan/Västerås stiftsbok 1967, s 180-186/
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, del 1 Svealand - Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport RAÄ 1990: 2
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson Förlag Svenska orglar, Tostared 1990

Övriga tryckta källor
Artikel i Västmanlands läns tidning (VLT) 1967-08-25