ANEBODA KYRKA

Aneboda kyrka ligger vackert belägen vid sjön stråkens strand. Den är uppförd av trä och består av ett rektangulärt långhus med utbyggda sidoportar, korabsid och ett högt torn. Kyrkan är orienterad tvärt emot de flesta, med tornet i öster och koret i väster.

Tornet är mycket smalt och relativt högt, med ett spetsigt torntak. Det är utifrån sett indelat i tre plan, där det nedersta är något bredare. Övergången till nästa smalare plan sker med en svag indragning av fasaden strax över vapenhusets våning. En utkragande gesims i trä markerar i höjd med långhusets taknock gränsen mellan tornets andra och tredje plan.
Huvudingången till kyrkan sker genom tornets östport som består av två moderna ekdörrar. En trappa om fyra steg i släthuggen granit, försedd med räcken i svartmålat järn, leder upp till dem. Ovanför entrén sitter ett högrest verandaliknande sadeltak och under detta en lykta i plåt och glas. Vapenhuset har på den norra och södra sidan ett litet rektangulärt fönster i liggande format.
Det andra planet utgör egentligen två våningsplan på insidan. Därför har det både på öst-, norr- och sydsidan två fönster över varandra. Dessa är mycket små och av stående rektangulärt format.
På det översta planet, mellan tornets gesims och takfot, sitter ljudöppningarna. Åt varje väderstreck sitter dubbla rektangulära luckor som målats i grönt. Egentlig gesims vid takfoten saknas.
Torntaket är mycket högt och spetsigt och kröns av ett hjulkors.

Långhuset är rektangulärt till formen och präglas i utformningen av sitt högresta tak, samt de spetsiga sadeltaken över sidoportarnas utbyggnader. Det är också förhållandevis symmetriskt.
Byggnadskroppen har fyra stora rektangulära fönster på var långsida. De är grupperade två och två och mellan dem sitter sidoportarna. Dessa är ordentligt utbyggda vinkelrätt från långhusets sidor och försedda med spetsiga högresta sadeltak. Porten består av dubbla ekdörrar av modern typ. På den södra sidan leder en trappa om tre steg i släthuggen granit upp till dörrarna och på den norra en ramp av cementplattor. Över båda ingångar sitter ett litet och lågt rektangulärt fönster och vid den norra även en lykta i plåt och gulfärgat glas.
På den västra gaveln, precis under taknocken, sitter ett litet rektangulärt fönster.

Korutbyggnaden är något lägre och smalare än långhusets gavel, samt mycket grund. Till formen är den smalt rektangulär. På dess västra sida finns i bottenvåningen ett liggande rektangulärt fönster och strax ovanför det ett högt fönster i spetsbågeform.
På den södra kortsidan finns sakristians ytterdörr av ek i modern utformning. En trappa i betong med tre steg i släthuggen granit leder upp till den. Trappan är försedd med räcken i svart smidesjärn och över dörren sitter en liten lykta av frostat glas i blyspröjs och plåt.

Tornets, sakristians, långhusets och sidoportarnas tak är utförda av kopparplåt med fotrännor.

Hela kyrkans fasad är klädd med tjärat spån. Knutbrädorna är också tjärade, liksom de stående reglar som delar in ytterväggarna i regelbundna sektioner.
Byggnaden står på en utkragande sockel av grovhuggna stenblock. Denna har små gallerförsedda ventilöppningar och avtäcks med en smal kopparplåt.

Samtliga fönster har småspröjsade ytterbågar i trä, vilka målats i grön färg.

Den gamla kyrkan sägs ha varit byggd som kapell år 1346. Den revs 1899, samma år som den nya togs i bruk, och såldes på auktion för 725 kronor till en missionsförening i Vislanda. Aneboda nya kyrka uppfördes 1896-99 i en nationalromantisk stil med drag av medeltida träkyrkoarkitektur, ritad av Kungliga Byggnadsstyrelsens chef Fredrik Lilljekvist. Den rymde då femhundra personer och invigdes av biskop N J O H Lindström den 26 november 1899.
Exteriöra förändringar

Kyrkans underhåll var länge eftersatt, tills en större restaurering verkställdes 1953 under ledning av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen, Växjö. Då revs den rödmålade panelen på väggarna ner och kyrkan kläddes med impregnerade furuspån. Alla ytterdörrar byttes också mot moderna ekdörrar.
1977 lades kopparplåt på långhusets tak. Tidigare var det täckt med galvaniserad plåt. Tornet hade då redan förut blivit omtäckt.

Interiöra förändringar

Vid restaureringen 1953, under ledning av arkitekt Bent Jörgen Jörgensen, skedde en rejäl omdaning av kyrkorummet. Både väggar och tak kläddes då med släta plattor över panelen, och koröppningen sattes igen. Korfönstret sattes också igen. Väggarna målades vita med mörkbruna pelarrader och mörkröda bänkar. Taket målades blått. Koret utvidgades och nya golv lades i vapenhuset, koret, sakristian och på läktaren. Läktaren sänktes och förlängdes i framkanten, samt försågs med en ny vinkeltrappa.
Kyrkan fick elektrisk belysning och värme. Nya svängbara psalmnummertavlor placerades i koret.
Smålandsposten skrev den 5 nov 1953: Färgsättningen, som arkitekt Jörgensen svarat för, har resulterat i ett färgernas samspel, som ingen kan undgå att fångas av. Taket i kyrkorummet, som t. v. försetts med halvhårda plattor, har målats i en dunkelblå färgton. Väggarna, som beklätts med porösa plattor med beredd väv, äro hållna i en klar vit färgnyans. Mot dessa stora vita ytor kontrasterar de båda pelarraderna och takkonstruktionen, som målats i en brunaktig nyans. Bänkinredningen har fått en cyklamenröd färgton. --- Kyrkans inre har som märkes fått en värdig och stämningsfull prägel, som inger stark känsla av andakt och stilla ro.

Vid restaureringen 1988 minskades antalet sittplatser från 270 till cirka 160, när nytillverkade bänkar fick ersätta de gamla. Läktarinbyggnader och breddade sidogångar bidrog också till det minskade antalet platser. En varmluftsanläggning installerades. Korväggen öppnades delvis och det gamla korfönstret togs upp igen. Innertaket målades i ljusblått.