HÖGBY KYRKA

Den första kyrkan som byggdes under tidigt 1100-tal hade ett smalt långhus, ett ännu smalare kor och troligen en liten absid. Senare under 1100-talet byggdes det västtorn som än idag utgör kyrkans torn. Tornet har tjocka murar och valv. Man tror att tornet ursprungligen varit lägre och krönts av en träöverbyggnad med klockstapel och skyttevärn. Trapporna till tornet byggdes inne i murarna. I samband med renoveringen 1939 påträffade man ett 4 m djupt fallschakt som kunde användas för att hålla inkräktare borta.

Under medeltiden genomgick kyrkan flera om och tillbyggnader. Århundradena efter medeltiden drabbades Öland vid flera tillfällen av plundring i samband med de krig som stormaktsväldet Sverige var inblandat i. De öländska församlingarna kunde under denna tid inte underhålla sina kyrkor på bästa sätt. De medel som fanns användes för att återanskaffa de föremål stulits ur kyrkorna t ex klockor och silver. Mot slutet av 1700-talet var därför flera av kyrkorna i mycket dåligt skick. Under 1800-talet revs flera av öns kyrkor helt eller delvis. De små mörka medeltidskyrkorna hade också blivit omoderna. Den nya tidens ideal var ett stort ljust kyrkorum med höga fönster som släppte in dagsljus. Befolkningen på ön, liksom i resten av Sverige, hade också ökat kraftigt och det var trångt i de små medeltidskyrkorna. I Högby dröjde det till 1870 innan ombyggnaden påbörjades. Man valde då att behålla det medeltida tornet och bygga ett nytt, större långhus. Efter ombyggnaden är Högby kyrka en av Ölands största kyrkor.

Högby kyrka började byggas i mitten av 1100-talet. Då uppfördes långhuset, ett litet kor och en absid. Tornet i väster tillkom under andra halvan av 1100-talet. Omkring år 1200 välvdes långhuset så att det blev två skeppigt med sex kryssvalv. Under 1200-talets första hälft utvidgades koret. Det blev nu rektangulärt till formen och hade två våningar. Samtidigt byggdes ytterligare en våning till tornet, en s.k. klockvåning. Med det lägre långhuset, koret med två våningar och tornet med trevåningar fick byggnaden formen av en klövsadelkyrka. I början av 1200-talet byggdes också vapenhuset vid den södra ingången. Ytterligare en tillbyggnad gjordes i söder, öster om vapenhuset, under 1200-talets andra hälft. Det var en kapellbyggnad helgad åt den helige Otto. Kapellet kom under senmedeltid att användas som gravkor av familjen Bielke. I slutet av 1200-talet byggdes också sakristian i norr. Under århundradena därefter gjordes mindre förändringar. Mot slutet av 1700-talet genomfördes flera större förändringar p.g.a. av sprickbildning. Valven i vapenhuset och långhuset togs bort och ersattes av trätunnvalv. År 1797 revs den helige Ottos kapell. År 1825-26 byggdes klockvåningen i tornet om till sitt nuvarande utseende krönt med en klockformad huv. När befolkningen växte under 1800-talet blev kyrkan trång. Det ledde till att hela den medeltida kyrkan, utom tornet, revs och ersattes av det nuvarande långhuset. Ritningarna gjordes av F. R. Ekberg och arbetet leddes av byggmästare P. Petersson, Madesjö. Under 1900-talet har två större renoveringar genomförts. Den första gjordes 1939 och leddes av arkitekten Paul Boberg och konstnären Torsten Hjelm medan den andra utfördes 1975-76 och leddes av arkitekten Ture Jangvik.

De nedan redovisade uppgifterna utgör en sammanfattning av redovisad litteratur och genom-gångna arkiv och ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia.

1100-talet
Tornet byggdes. Under medeltiden och århundradena därefter byggdes kyrkan ut och förändrades vid flera tillfällen. Här redogörs dock endast för de delar av kyrkan som finns bevarade än idag d v s det medeltida tornet.

1787
Ingången till torntrappan på tornets södra sida togs upp. Man byggde också om så att man på nytt kunde hänga klockorna i tornet. Arbetet leddes av I S Wellin. Någon gång i slutet av 1700-talet togs troligen ingången i väster upp men när är inte känt.

1814
Ett av tornrummen inreddes till sockenmagasin. Denna funktion hade det till mitten av 1800-talet.

1825-26
Tornets övre del byggdes om. Den medeltida klockvåningen ersattes med den nuvarande. Tornet fick ett krön i form av en huv efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt. Han anses ha haft äldre ritningar som underlag. En stor ombyggnad av tornet hade varit planerad under 1700-talets andra hälft men skjutits upp. Lanterninen belades med järnplåt och tornhuven med tjärade furuspån.

1853-54
Tornets spånbeklädnad byttes mot plåt. Plåten såväl på tornet som lanterninen målades.

1870
Hela den medeltida kyrkan utom tornet revs. En ny större kyrka byggdes. Ritningarna gjordes av arkitekt F R Ekberg och byggmästare var Peter Pettersson, Madesjö. Valven i tornets bottenvåning ersattes av träbjälklag och övriga valv bröts igenom för trätrappor. Torningången i söder murades igen liksom den dörröppning som finns mellan vapenhuset och torntrappan.

1879
Ny orgel tillverkades av Lundahls.

Början av 1900-talet
Kyrkan målades om interiört och fick en ny färgsättning i ekimitation, vitt och guld

1911
Tornet belades med ny plåt av smeden C Wahlström, Löttorp.

1918
Orgeln renoverades.

Omkring 1921
Nya mattor inköptes.

1924
En murad spis byggdes i sakristian.

1928
Torntaket belades med plåt.

1934
De båda medeltida altarskåpen konserverades av konservator Sven Wahlgren. Skåpen cyanväteröktes mot mask. Färg fästes. Påmålningar, omförgyllningar och fernissa togs bort. I ett av skåpen hittade man följande text: År 1871 målades oh renoverades däsa bilder oh skåp af mig S,J,E, Törnqvist boende i Glömminge församling.

1939
Renovering exteriört och interiört under ledning av arkitekt Paul Boberg och konstnären Torsten Hjelm. Byggmästare var Oscar Ståhl, Bäckebo. Konservering av triumfkrucifixet utfördes av konservator Sven Wahlgren, Jönköping. Måleriarbetena gjordes av målarmästare Svanberg. Värmeinstallationerna utfördes av Värmefirma Oscar Nilsson&Son, Kalmar. I samband med arbetena i tornet påträffades en fallucka som troligen är från tornets äldsta tid. Den dokumenterades av Manne Hofrén.
Taken på långhuset och korabsiden belades med kopparplåt. Även lanterninen belades med kopparplåt (tidigare järnplåt). Nya tätlister mot tornmuren, gavelskivor och listavtäckningar i kopparplåt. Takstolarna impregnerades med cuprinol. Nya hängrännor och stuprör av koppar. Ljudluckorna reparerades. Fasaderna lagades och avfärgades. Kyrkans spritputsade fasad hade efter renoveringen en grågul nyans med vita, slätputsade omfattningar. Omförgyllning av korset och kulan.
Förändringarna i tornvåningarnas valv återställdes till stor del. Hålet i valvet över första våningen lagades och bjälklaget, som lagts in 1871, togs bort. Nytt värmesystem med lågtrycksånga installerades vilket krävde ett nytt pannrum under koret och en skorsten. De båda värmekaminerna i kyrkorummet togs bort. Nytt kalkstensgolv i koret och i sakristian. Reparation av kalkstensgolvet i vapenhuset. Nya golvlister av kalksten. Vindfång ordnades vid långhusets sidoingångar. Fönstren försågs med nya innerbågar och ytterbågarna justerades. Korfönstren försågs med blyinfattat, patinerat glas från Stockholms Glasmåleri, Neuman &Vogel. Innertaket trossfylldes och omputsades. De putsade väggarna rengjordes och lagades. Dekormåleriet i absiden målades över. Kyrkan fick en ny färgsättning i vitt, grågult och grönt. Församlingen och riksantikvarieämbetet diskuterade hur man skulle göra med läktarna. Ett förslag var att ta bort sidoläktarna och att bygga ut orgelläktaren. Riksantikvarieämbetet ansåg att man inte borde ta bort sidoläktarna. Slutet på diskussionen förefaller ha blivit att inga förändringar gjordes frånsett att läktarbröstningen kläddes in med skivor.

1951-52
Program för installation av elektrisk belysning upprättades av E Lander, Löttorp.

1955
Exteriör renovering. Fasadputsen lagades. Solbänkarna lagades. All plåt kallgalvaniserades. Dörrar och fönster målades. Korset förgylldes liksom inskriptionerna vid ingångarna. Dörrportalerna och stenkorsen över ingångarna sandblästrades.

1958
Ombyggnad av orgeln efter förslag av Fredriksborg orgelbyggeri.

1960
Den vedeldade lågtycksångvärmepannan ersattes av en oljeeldad panna

1965-66
Konservering av altarskåpen utfördes av konservator Sven Wahlgren, Jönköping.

Början av 1970-talet
Förslag och tillstånd att installera en kororgel tillverkad av Troels Kroen. Det förefaller dock som att detta inte gjordes.

1975
Renovering och ombyggnad exteriört och interiört. Arbetet utfördes efter ritningar av ingenjör Ture Jangvik. Byggmästare var Gunnar Johansson och målarmästare Lennart Davidsson, båda från Värnamo.
Exteriört lagades kyrkans fasader. All puts på tornet knackades ner eftersom den visade sig vara mycket dålig. Det medeltida tornets murar undersöktes. Ytorna visade sig ha både konvexa och konkava buktningar av varierande storlek. En del av dessa buktningar hade fyllts ut med kalkstensskivor. Detta gjordes troligen 1871. Den nya putsen på tornet skulle utföras med grundning och utstockning av hydrauliskt kalkbruk berett med Tomurex D och ballastmaterial med ytpåslag av kalkbruk. I samband med att putsen var nedknackad kunde man se två dragband inlagda i tornet. Om de har eller någonsin har haft någon verklig funktion ansågs dock vara tveksamt. När de inlagts i tornet är inte känt. På långhuset lagades putsen. Plåttaket på tornet och lanterninen målades. Ljudluckorna målades liksom fönster, dörrar och andra snickeridetaljer.

Interiört byggdes en läktarunderbyggnad under orgelläktaren i väster med väntrum, toaletter, kapprum och textilförråd. Det krävde att fyra bänkrader längst ner i kyrkan togs bort. Där bänkarna tagits bort lades kalkstensgolv istället för trägolv. Skivorna som klädde in läktarbröstningen togs bort. På läktarbröstningen sattes ett skyddsräcke. Översyn av väggarnas puts samt fönster och dörrar. Bjälklaget över långhus och sakristia isolerades med 8 cm mineralullsfilt och 5 cm mineralullsmatta. Alla utrymmen målades om. Till väggarna användes kalkfärg i bruten vit nyans. Innan väggarna avfärgades togs plastfärgen på väggarna under sidoläktarna bort. Fönster och dörrar målades med oljefärg i pärlvitgrå ton. Bänkinredning, altarring, altartavlans ram, pelare, bärlinor av trä samt läktarbröstning målades i oljefärg. Bänkinredningen i grönt, altaruppsatsen i grå-grönt och pelare och bärlinor vita med förgyllda detaljer. Väggarna av furupanel i de nya utrymmena målades med halvtransparent temperafärg. Förgyllda detaljer på predikstolen omförgylldes. Äldre inventarier sågs över av konservator. Äldre armaturer sågs över och nya armaturer hängdes över sidoläktarna.

1979-80
Konservering av altartavlan, delar av den gamla predikstolen och de båda altarskåpen utfördes av konservator Lars Göthberg. Predikstolen tillsammans med några medeltida arkitektur fragment placerade i nordöstra hörnet av den norra läktaren.

1985
Konservering av två bemålade träskulpturer, S:t Paulus och S:t Johannes, som tillhör altaruppsatsen utfördes av konservator Ola Westerudd, Jönköpings läns museum.

1985
Kyrkan vandaliseras av en okänd gärningsman. En brandsläckare hade tömts på golvet i vapenhuset. Predikstolens mikrofon och en 1700-talsbibel som låg på predikstolen skadades. Flera psalmböcker förstördes. Den moraklocka som stod i kyrkorummet vältes omkull och slogs sönder. Dopfunten fylldes med vatten och i vattnet låg ett kassettband.

1986
En ljusbärare tillverkad av I Nilsson, Stigtomta, placerades i kyrkan.

1988
Läktarbarriären höjdes med ett nytt järnräcke. Ritat av arkitekt Bengt Folenius och utfört av smeden Tomas Nilsson, Gudesjö.

1988
Konservering av de båda altarskåpen, altaruppsats, predikstol och triumfkrucifixet utfördes av Horst Sagner, Jönköpings läns museum.

1992
Byte av plåt på tornhuven och lanternin. Även tornhuven belades nu med kopparplåt, tidigare svartmålad järnplåt. Fuktskadad spant och träpanel byttes. Målning av lanterninens snickerier. Droppbleck och ståndskivor kläddes med ny kopparplåt. Arbetet utfördes av BPA plåt AB, Kalmar.

1997-98
Åtgärdsprogram upprättat av Ivar Pettersson, Byggkonsult BA Bengtsson, Kalmar. Färgsättningen togs fram av Arkitektkontoret Eriksson&Westerlund, Borgholm.
Fönstren renoverades exteriört. Bågarna hängdes på gångjärn så att de kan öppnas på utsidan. De målades i grönt. Ny värmeanläggning i form av kombipanna. Nya elledningar, radiatorer, elektriska bänkvärmare, elseviceledning och delvis nya el-centraler. Kalkstensgolven sågs över. Sockeln av kalksten kompletterad i sakristian. Interiört sågs takets och väggarnas puts över och avfärgades i bruten vit nyans. Väggar klädda med träpanel målades i bruten vit nyans. Pelarna målades i ljus ockra, läktarskranket i bruten vit nyans med grå överliggare. Dörrarna till kyrkorummet målades som tidigare grå. Bänkinredningen målades i grönt, beigevitt och grått med enkel marmorering i speglarna. Bänkdynorna fick ny klädsel i rött tyg. Altaruppsatsen målades i ljust grönt, gråvitt, ljust ockra och guld med marmorerade fundament till kolonnerna. Altaret målades i gråvitt med förgyllda detaljer.
Altarringens ramverk målades i grönt och blågrönt med gråvita speglar samt förgyllda tvärgående lister. Överliggare och knäfall kläddes med skinn. Altarringen gjordes öppen genom att dörrarna närmast väggarna togs bort. Predikstolen målades i bruten vit nyans och grått samt polymentförgyllda lister. Orgeln målades i ljust grått med förgyllda listpartier. Konservering av de medeltida altarskåpen samt de basun blåsande änglarna som tillhör den gamla predikstolen. Ljuskronorna rengjordes. Ny högtalaranläggning och ljudbord. Ny vev- och hissanordning till triumfkrucifixet.
En lillkyrka inreddes i korets södra del. Korbänkarna vändes mot öster istället för mot norr och utökades med delar från bänkar som tidigare plockats bort i kyrkan. Ett nytt altarbord av trä till lillkyrkan tillverkades av Sven-Bertil Svensson, Mörbylånga och försågs med en utdragbar kalkstensskiva av Fride Nilsson, Sandvik. Lillkyrkan försåg med strålningsvärme. Ny textilförvaring ordnades i sakristian.
Den gamla skåpsinredningen samt prästaltaret togs bort (från 1939). Sakristians möbler ommålades. Spotlights placerades i koret samt takplafonder i lillkyrkan. Två lampetter installerades på läktarorgeln samt ljusramp över spelbordet. Skrudkammaren under läktaren byggdes om så att man fick disk-, städ- och förrådsrum. Plastmattan i dessa utrymmen ersattes med linoleum. Ny matta i vapenhuset samt nya golvmattor i samtalsrum, förråd och på läktaren. Nytt elskåp ordnades inom läktarunderbyggnaden. Den gamla predikstolen placerades på norra läktaren tillsammans med ljudtaket samt ytterligare delar.

2001
Omläggning av långhusets södra takfall. Ny kopparplåt och nya hängrännor. Gavelgesimsen i sydväst putslagades.

Interiört är kyrkorummet en treskeppig basilika. Lösningen med de långsträckta sidoläktarna är ett av arkitekten Ekbergs främsta signum. Flera av de sju kyrkor han ritade har försetts med sidoläktare. Förutom planformen som är ett nygotiskt drag präglas kyrkorummet av den nyklassicistiska stilen. Rummet är ljust med stora rundbågiga fönster. Flera av inventarierna har en klassicistisk utformning med uppbyggnad, dekor och färgsättning typisk för denna stil.

I nyklassicismens anda är kyrkorummet ljust och luftigt. Mittskeppet har ett putsat tunnvalv medan sidoskeppen har plana putsade tak. Hela taket är avfärgat i bruten vit nyans. Även väggarna är avfärgade i samma nyans. Koret är belagt med kalkstensgolv som är höjt ett steg över långhusets golv. Långhuset har kalkstensgolv i gångarna och brädgolv i bänkkvarteren. I gången mellan den norra och södra ingången är flera ålderdomliga gravhällar inlagda. Sidoläktarna bärs upp av pelare som går från golv till tak. Såväl vid läktarvåningen som vid taket är dessa förstärkta med dekorerade konsoler. Läktarbröstningen är öppen med en utsågad dekor av kors. Orgelläktaren har samma utformning som sidoläktarna men pelarna slutar här vid läktarvåningen. Framför spelbordet finns ett utbyggt, slutet parti med en målning i gult med lyra och trumpeter. I övrigt är bröstning och pelare målade i beigt med gråa överliggare och golvlister samt förgyllda detaljer. Sidoläktarna har lackade trägolv. I söder finns fem sektioner med bänkar och i norr fyra, vilka är målade i grått. På den norra läktaren, i det nordöstra hörnet, är en samling med äldre inventarier utställda bl a den gamla predikstolen från 1596. Orgelläktarens golv är belagt med en beige plastmatta och i söder finns lösa stolar. Orgelfasaden är troligen ritad av Ekberg. Den har ett tredelat motiv och är målad i vitt med ljusgröna och förgyllda detaljer.

Långhuset har en klassicistisk bänkinredning indelad i fyra kvarter. Bänkarna är målade i beigt. Gavlarna är målade i ljuts grönt och dekorerade med beiga, marmorerade speglar. Överliggarna är täckmålade i beigt och laserade i grått. Även skärmarna är målade i ljust grönt men här är speglarna vita.

Altaruppsatsen har två förgyllda pelare som bär upp ett bågformat fält med en förgylld Jehovasol. Över det bågformade fältet sitter två keruber som håller ett textband emellan sig. Uppsatsens olika delar är målade i vitt, ljust grönt och beigt. Den skurna altartavlan i mitten har motivet Kristi dop och inramas av en kraftig, förgylld ram. På var sida om altaret står en träskulptur föreställande S:t Laurentius och S: t Johannes. Altarbordet av trä är målat i vitt med detaljer i grönt och guld. Altarringen är öppen mot korets väggar och bågformad. Den är målad i beigt och ljust grönt med överliggare och knäfall i rött skinn. På var sida om altaruppsatsen finns fönster som idag blyinfattat antikglas. De var ursprungligen försedda med färgat glas och absiden vägg hade ett dekormåleri.

I korets norra del finns predikstolen stående mot en av sidoläktarens pelare. Den är målad i vitt och guld. Här finns också en korbänk målad likt bänkinredningen och på den östra väggen hänger Petrusskåpet från 1460-talet. I den södra delen av koret har en lillkyrka iordningställts. Korbänkarna har vänts mot öster och på den östra väggen hänger Madonnaskåpet från 1300-talet. Här finns också ett nytillverkat altarbord. I söder står även dopfunten. Mitt för altaret, mellan koret och långhuset, hänger ett triumfkrucifix från omkring år 1500.

Sakristian är inrymd i absiden bakom altaret och nås från kyrkorummet via två ingångar, en på var sida om altaret. Inredningen består av skrivbord samt ett stort skåp med plats för liggande och hängande förvaring av textilier.

Tornets bottenvåning utgör vapenhuset. Rummet har högt i tak och har troligen ursprungligen varit avdelat i två rum. På den södra väggen finns en dörröppning bevarad och i norr en fönsteröppning. Taket är välvt, putsat och avfärgat i vitt liksom väggarna. Golvet är belagt med kalksten. I vapenhuset hänger series pastorum, tavlor som berättar om kyrkans historia, ett epitafium i kalksten samt bevarade kistplåtar. Upp till tornrummen leder den medeltida stentrappan från långhusets västgavel, utmed tornets södra vägg. Trappan fortsätter upp genom en stor del av tornet men från andra tornrummet, ovanför vapenhuset, används en trätrappa. För att kunna bygga denna har man brutit igenom de medeltida stenvalven. Den tredje våningen är klockvåningen med kyrkans två klockor.

Den största förändringen i kyrkorummet är tillkomsten av en läktarunderbyggnad i samband med renoveringen 1975. Färgsättningen har förändrats men dagens ljusa färgsättning förefaller ligga nära den ursprungliga färgsättningen i kyrkan. Undantaget är bänkinredningen som ursprungligen var målad i ekimitation. Högby kyrka får därmed sägas var ett mycket välbevarat kyrkorum med ett, i synnerhet för Öland, ovanligt inslag i form av sidoläktarna. Även interiört måste det bevarade medeltida västtornet särskilt lyftas fram som viktig då det gäller kyrkans byggnadshistoria och som exempel på medeltida byggnadsteknik.

Inventarier
I Högby kyrka blandas äldre inventarier med de inventarier och delar av inredningen som tillkom då långhusets byggdes om på 1870-talet. Från medeltiden är de båda altarskåpen, triumfkrucifixet och träskulpturerna vid altaret. Dopfunten och flera gravhällar är från 1600-talet medan altaruppsatsen och altartavlan är från 1700-talet. Vid ombyggnaden av kyrkan på 1870-talet tillkom orgelfasaden, läktarbröstningen, bänkinredningen och predikstolen.

Det nya långhuset byggdes på samma plats som det tidigare. Ritningarna gjordes av arkitekt F R Ekberg. Han var verksam vid Överintendentsämbetet från 1865 och granskade flera kyrkoärenden. Överintendentsämbetet var den myndighet som mellan 1810 och 1918 hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och som också granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans byggnader. Efter 1918 omvandlades Överintendentsämbetet till Kungliga byggnadsstyrelsen. Ekberg stod nära den kände arkitekten J F Åbom och inspirerades av denne. Tre av de sju kyrkor han ritade uppfördes i trä. En av dessa är Stensele kyrka i Lycksele kommun. Denna kyrka är Sveriges största träkyrka och kallas ibland för Lappmarkens katedral. Ekbergs kyrkor är främst byggda i nyklassicistisk stil och det gäller även Högby kyrka. Förebilden var antikens arkitektur och konst. Det typiska nyklassicistiska kyrkorummet har stora fönster och ett högt takvalv som ger ljus och rymd. Den symetriska strukturen är viktig såväl i planformen som i utförandet av olika inventarier. Färgsättningen är ljus och i dekoren finns antika symboler som t ex urnan tillsammans med typiska kristna symboler. Arbetet med Högby kyrka leddes av byggmästaren Peter Pettersson, Madesjö.

Högby kyrka är orienterad i öst-västlig riktning med kor och absidformad sakristia i öster samt tornet i väster. Långhusets sadeltak och absidens tak är belagda med kopparplåt. Tornet kröns av en hexagonal vitmålad öppen trälanternin belagd med kopparplåt och krönt av förgyllt kors och kula. Tornets klockformade huv är belagd med kopparplåt. Fasaderna är spritputsade och avfärgade i gult. Omfattningar kring samtliga fönster och tornets hörn samt takgesimsen är slätputsade och avfärgade i vitt medan omfattningarna kring långhusets hörn samt ingångarna i norr och söder är rusticerade. Tornets sockel är av kalksten medan långhuset och sakristian har en sockel av granit.

Ingångar finns i väster, norr och söder samt separat ingång till sakristian i öster. Den västra ingången samt sakristians ingång har enkla rundbågiga utformningar, dörrar av trä målade i mörkt grönt och lunettfönster. Mellan dörrarna och lunettfönstret sitter tavlor av kalksten med förgylld inskription. I norr och söder är ingångarna markerade med rusticerade partier och ur långhustaket utskjutande tympanonfält. Över dörrarna sitter rundbågiga fönster med träbågar målade i mörkt grönt. Tympanonfälten, dörrfodren samt de kors som kröner ingångspartierna är alla av kalksten. Tympanonfälten har förgyllda inskriptioner. Vid samtliga ingångar finns trappor av kalksten. På tornets södra sida finns också en mindre ingång med svartmålad dörr och en trappa av trä. Dörren leder till torntrappan.

Långhuset och absiden har höga rundbågiga fönster med bågar och spröjs av trä. De är målade i mörkt grönt. På långhusets gavlar finns slätputsade, vita blinderingsfönster. I tornet finns flera små gluggar av vilka några bör vara ursprungliga. Tornet har också fyra rundbågiga ljudluckor, en i varje väderstreck. Ljudluckorna är målade i svart med slätputsade vita omfattningar.

Tornet har exteriört genomgått en del förändringar sedan det byggdes på 1100-talet. Ragnhild Boström har undersökt tornet och redogör i sin bok Högby kyrkor ingående för dess konstruktion och de förändringar som gjorts. Här kommer därför bara större förändringar att behandlas. Tornet hade ursprungligen ingen ingång utifrån. I slutet av 1700-talet togs såväl ingången till torntrappan i söder upp som ingången i väster. Sitt nuvarande utseende fick tornet 1825 då den nuvarande klockvåningen, tornhuven och lanterninen byggdes. Tornhuven var ursprungligen täckt med spån som 1854 byttes mot plåt. Idag är tornhuven klädd med kopparplåt. Ingången i väster fick sitt nuvarande utseende i samband med ombyggnaden av långhuset 1871.

Trots att tornet genomgått en del ombyggnader har det ett högt kulturhistoriskt värde. Genom dess utformning och de förändringar som kan avläsas kan vi idag få värdefull information om byggnadens konstruktion och funktion i äldre tider. Långhuset och absiden utgör ett välbevarat exempel på det sena 1800-talets nyklassicism. Takmaterialet har bytts ut men i övrigt har endast åtgärder av underhålls karaktär företagits.