Hälleberga kyrka

Den nuvarande kyrkan uppfördes 1978 på platsen för en äldre brunnen kyrka, Hälleberga socken är en skogsbygd i västra delen av Nybro kommun. Socknen tillhör Uppvidinge härad och var fram till 1971 en del av Kronobergs län. Inom Hälleberga socken ligger och har legat flera glasbruk och sågverk. Hälleberga församling ingår idag i samfällighet med Madesjö, Örsjö och Oskars församlingar.

En träkyrka, troligen från 1300-talet, ersattes 1819 av en ny kyrka av trä. Denna kyrka var uppförd i liggtimmer och hade en grekisk korsplan. År 1976 förstördes denna kyrka i en brand. På platsen återuppbyggdes en mindre kyrka vars plan knyter an till den nedbrunna kyrkans grekiska korsplan.

Sockennamnet Hälleberga är känt sedan mitten av 1300-talet. En sockenbildning brukar också vara indikation på att det finns en kyrka på platsen. Därför tror man att det redan under 1300-talet fanns en kyrka på den plats där kyrkan ligger idag. Denna kyrka var av trä. I slutet av 1700-talet hade folkökningen gjort att träkyrkan blivit för liten och därför började man planera för att bygga en ny kyrka. Det kom dock att dröja fram till 1819 innan en ny kyrka stod klar. Ritningarna togs fram lokalt men av vem är inte känt. De justerades något och godkändes av Erik Wilhelm Palmroth vid Överintendentsämbetet, vilket var den myndighet som mellan 1810-1918 (då det omvandlades till byggnadsstyrelsen) hade ansvar för det offentliga byggnadsväsendet i Sverige och granskade och godkände alla ritningar till Svenska kyrkans kyrkobyggnader. Arkitekt Palmroth hade även varit involverad i arbetet med Fliseryds kyrka som stod klar 1818. Liksom Hälleberga kyrka uppfördes Fliseryds kyrka i liggtimmer och med en grekisk korsplan. Till skillnad från Fliseryd försågs dock kyrkan i Hällerberga med ett torn i väster. Båda kyrkorna hade sakristia i en kvadratisk utbyggnad bakom koret. I Hälleberga låg koret i öster medan det i Fliseryd låg i söder.

Den grekiska korsplanen användes under 1800-talet sporadiskt som planlösning för kyrkobyggnader. I Hällebergas närområde finns också Hovmantorps kyrka från 1847. En kyrka byggd efter den grekiska korsplanen har lika långa korsarmar. Ännu ovanligare i Småland är den latinska korsplanen där en av korsarmarna är längre. I Kalmar län är Dalhems kyrka och Domkyrkan i Kalmar byggd efter denna plan.

Bygget av Hälleberga kyrka leddes av murmästare Höglander, Älghult, och byggmästare Carl Palmgren, Lenhovda. De timrade väggarna var reveterade och kalkstrukna. Taket var belagt med spån.

Denna kyrka kom att genom gå flera restaureringar. Exteriören fick i stort sett behålla sin utformning men takmaterialet byttes från spån till kopparplåt 1933. Interiört målades kyrkan om vid flera tillfällen. De största förändringarna gjordes vid restaureringen 1943 då bl a altaruppsatsen förändrades och en ny altartavla av Simon Gate kom på plats. Planeringen för en ny stor restaurering var påbörjad 1975 men arbetet hann inte påbörjas. Den 18 oktober 1976 totalförstördes kyrkan i en brand.

Den nya kyrkan i Hälleberga som byggdes upp efter branden placerades på samma plats som den gamla. Eftersom inget av den gamla kyrkans timrade fasader gick att återanvända var man dock fri att tänka i nya banor. Arkitekt för den nya kyrkan blev Jerk Alton som också arbetat med återuppbyggnaden av Örsjö kyrka som stod klar 1976. Byggfirma var OG Ohlssons byggnads AB, Nybro och alla måleriarbeten utfördes av Nybro Måleri AB. Den grekiska korsplanen behölls men sidoarmarna i öster och väster fick lägre takhöjd och interiört var de inte fullt ut en del av långhuset. Man valde också att vrida riktningen i kyrkan så att koret placerades i norr och kyrkans huvudingång i söder. Detta gjorde att kyrkan hamnade i linje med kyrkogårdens huvudingång. Den nya kyrkan blev mindre än den gamla.

Kyrkan är uppförd i natursten, spritputsad och avfärgad i vitt. Långhuset har ett valmat tak klätt med svartmålad plåt medan sidoarmarna har pulpettak i samma material. Lanterninen är placerad vid den södra nocken på långhusets valmade tak. Den är byggd i trä och målad i vitt. Ljudluckorna är rundbågiga och svartmålade. Det tältformade taket är liksom övriga tak belagt med svartmålad plåt. Lanterninen kröns av förgylld tupp och kula.

Ingången i söder har rakavslutade dörrar som är klädda med rektangulära kopparplåtar lagda i förband på ett sätt som gör att skarvarna bildar ett dekorativt mönster. I mitten av varje dörr finns tre glasrutor. Över dörren fortsätter kopparbeklädnaden ett stycke för att avslutas med ett lunettfönster. Ingången är i markplan men framför dörren ligger en skiva av granit som höjer sig någon centimeter över gångens asfaltbeläggning. Ytterligare tre ingångar finns till sakristian i öster samt väntrummet och bisättningsrummet i väster. Även dessa har kopparbeklädnad med samma utformning som kyrkans ingång. Över dörrarna till sakristian och väntrummet som är vända mot söder finns överljus.

Långhuset har fem rundbågiga fönster. Ett av dessa är korfönstret i norr. De fyra andra är placerade på korsarmen i öst-västlig riktning, nära korsarmarnas vinklar. Fönsterbågarna är målade i en rödbrun nyans. Långhuset får också in dagsljus genom en rad små kvadratiska fönster som sitter utmed takfoten i öster och väster. Dessa har vitmålade omfattningar och fönsterbleck i svartmålad plåt. Såväl sakristian som väntrummet har rektangulära fönster med bågar i rödbrun ton mot öster och väster.

Exteriören är väl sammanhållen och har inte genomgått några förändringar sedan kyrkan byggdes. Hälleberga kyrka tar upp den gamla kyrkans form och planlösning men byggnaden har anpassats till 1970-talets behov med ett mindre kyrkorum och fler biutrymmen. Kyrkan har också ett tidstypiskt formspråk.