RAMKVILLA KYRKA

Nuvarande kyrka är uppförd på platsen för en stavkyrka, av vilken
åtminstone en ekplanka är bevarad. Även tre ekbrädor med drakslingor
kan stamma från denna. Sannolikt omkring 1300 uppfördes
en stenkyrka som tycks ha haft ett fullbrett, rakslutet kor, kännetecknande
för landskyrkorna under gotisk tid. Kyrkan hade ett plant
innertak med målningar som utförts av en mästare av samma skola
som verkat i Dädesjö och Björsäters kyrkor under 1300-talet. 15
bräder finns bevarade från detta tak.
1669 omnämns uppförandet av en ny läktare i norr för kvinnorna,
medan en befintlig i väster var för männen. 1691 tillverkades en
predikstol som uppsattes på södra sidan. Under 1600-talet tillkom
även den slutna bänkinredningen. 1707-08 tillbyggdes kyrkan åt
öster och fick då nuvarande kor. Bänkinredningen utökades. 1710
uppfördes en sakristia norr om detta. 1717 förfärdigade bildhuggaren
Sven Segerwall, Växjö, en altaruppsats. 1765 byggdes ett
vapenhus av trä i väster. Man hade sannolikt redan då murat igen
sydporten. Vid grävarbetena påträffades över 200 bracteati av
silver. 1785 finns en uppgift om spåntäckning av kyrkan. 1787 dekorerades
taket med en rokokoslinga av mäster Wadsten, Vetlanda.
Platsbrist föranledde 1791 ett utökande av läktaren i väster och
bygget av en ny läktare över denna. För detta arbete stod byggmästare
Wiberg. 1793 förfärdigades ny altaruppsats och predikstol av
fabrikör Nicklas Falckengren, Jönköping, efter ritningar av arkitekt
Thure G Wennberg, Överintendentsämbetet. 1795 ersattes vapen-
huset av ett nytt i sten. Någon gång innan 1829 års inventering revs
nordläktaren. Nämnda inventering omnämner att brädvalvet var
vitmålat, läktare och bänkar blåmålade medan altare, altaruppsats
och predikstol var pärlgrå.
Eftersom klockstapeln länge hade varit i ett dåligt skick beslutades
1832 att istället uppföra ett torn. Arkitekt Axel Almfelt, Överintendentsämbetet,
utarbetade en ritning för arbetet, vilket verkställdes
1832-34 under ledning av byggmästare Jonas Berglund, Järeda.
Samtidigt förstorades fönstren och kyrkan fi ck en empiremässig
exteriör. 1883 övermålades innertakets rokokodekor. Sannolikt vid
detta tillfälle vitmålades bänkinredningen samt altaruppsats och
predikstol. 1889 beslutades att installera uppvärmning med kamin
i kyrkan. 1913 ersattes altartavlan och altarkorset med en ny duk
i ramen, en kopia av Kvinnorna vid graven, utförd av den lokale
konstnären Anton Isaksson. 1921 samlades medel för att omtäcka
taken med tegel, vilket också skedde.
1930-31 restaurerades kyrkan under ledning av arkitekt Paul
Boberg, Växjö. Kaminerna ersattes av centralvärme med pannrum
under sakristian. Det delvis rötskadade plankgolvet utbyttes mot
brädgolv i hela kyrkan. Korgolvet höjdes därvid något. Bänkarna
byggdes om till större bekvämlighet genom breddning av sitsar och
nya lutande ryggar. Radavståndet ökades genom pålimning av gavlarna
och därvid tycks 1700-talets släta bänkdörrar ha avlägsnats.
Korbänk slopades för att ge mer plats, i vilket syfte även korgolvet
utökades. Konservator Sven Sundbaum, Linköping, tog fram och
återställde bänkarnas ursprungliga behandling i brun lasyr och
svart. Han tog även fram och retuscherade takets rokokofris samt
läktarbröstets figurmåleri. Altaruppsatsens ram och preikstolen,
vilka blivit övermålad i vitt och guld återfi ck sin ursprungliga pärlgrå
ton. Ett senmedeltida triumfkrucifix hämtades ned från vinden och
konserverades. Detta avsåg arkitekten hänga upp på södra korväggen,
mitt emot predikstolen. Istället kom det att ersätta den gustavianska
altaruppsatsen, som förpassades till sydväggen i stympat
skick. Därmed rycktes altaruppsatsen ur sitt sammanhang, eftersom
den var komponerad för just altarväggen och dess fönster. Korets
gustavianska karaktär försvagades avsevärt. Faktum är att den nya
inredning som tillkom, hade ritats i anslutning till den gustavianska
stilen: altarring och vindfång med nya portar. Arkitekt för dessa
var Th ure Bergentz, länsarkitekt i Växjö. Ytterligare två föremål på
vinden kom att återbördas till kyrkorummet: ett epitafi um och en
Sankt Olofsbild. Övriga arbeten som genomfördes var upptagandet
av en separat ingång till sakristian, insättandet av nya innerfönster, i
koret med patinerat antikglas. Kyrkorummet försågs med sin första
piporgel, ett pneumatiskt verk om 11 stämmor, byggt av Mårtensson
med klassiserande fasad, ritad av Boberg. Innan detta så hade
den övre läktaren rivits. 1949 försågs även det södra korfönstret
med patinerat antikglas. 1950 drogs elektricitet in för belysning i
enlighet med program av arkitekt E G Erlandsson, Växjö.
1955 skedde vissa målningsarbeten under ledning av länsarkitekt
Hans Lindén, Växjö, och Bröderna Ekholms Målerifi rma, Malmslätt.
Väggarna var sotiga och smutsade samt hade fl era sprickor.
Väggarna omkalkades, taket tvättades och golven fernissades.
Bänkarna ommålades invändigt i befi ntlig kulör. Bänkfasaderna
rengjordes endast. Predikstolen målades i befi ntlig färgskala och
omförgylldes. Väggarnas sprickbildningar kunde förklaras med den
klena och dåligt fästade takstolen. Detta åtgärdades med omfattande
förstärkningar i densamma. 1965-66 svarade civilingenjör
Frank ringsby, Byggnadsbyrån, Vetlanda, för en omfattande yttre
renovering. Hela takstolskonstruktionen byttes mot en ny, varvid
även ett par medeltida gaveltakstolar tycks ha gått förlorade. Däremot
lösgjordes 15 bemålade takbrädor från medeltidskyrkan och
tre ornerade brädor, vilka på 1700-talet hade återanvänts som yttertak.
Brädorna konserverades på Statens Historiska Museum och
deponerades sedan på Jönköpings läns museum. Innertaket isolerades.
Tegeltaket rengjordes och kompletterades. Nya hängrännor
och stuprör av kopparplåt uppsattes. Tegeltäckningen på torntaket
ersattes av kopparplåt. Fasaderna målades med KEIM-färg. Rötat
virke i lanterninen utbyttes och den ommålades med linoljefärg.
Det krönande träkorset förgylldes.
1973 gjordes förändringar i koret efter program av arkitekterna
Löfstedt och Moeschlin. Ett nytt murat altare uppfördes av lokal
sten. Vid rivandet av gamla altaret påträff ades i den sannolikt medeltida
altarskivan av skiff er vad som tolkades som en relikgömma. I
koret borttogs ytterligare de båda främre bänkarna, istället tillkom
en kyrkvärdsbänk i sydost. Samma år ersattes orgeln med ett nytt
verk av Nils Olof Berg, Nye Orgelbyggeri. Även fasaden byttes
ut mot en ny i barockstil. 1980 deponerades tre av de medeltida
brädorna i kyrkan efter en långdragen diskussion om montrarnas
utformning. 1983 höjdes läktarbröstet. 1993 renoverades exteriören
av Byggnadsbyrån, Vetlanda. Putsen renoverades och avfärgades
med kalkfärg. Tornkorset förgylldes och snörasskydd uppsattes på
torntakets västra fall. Ljudluckorna tjärades. 1997 togs det bakre
bänkparet bort för att ge plats åt kapphängare och psalmböcker.
2005 avlägsnades kyrkvärdsbänken i koret för att ge mer plats för
bl.a. körverksamhet.