HEDE KYRKA

KYRKORUMMET har en korsformig planlösning, där koret upptar den östra korsarmen. Läktare i den västra. Koret har rak avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset, annat än att korgolvet är ett steg högre. Dopplats är anordnad på korets sydsida, med ett "dopaltare" av motsvarande utformning som huvudaltaret nedanför en madonnabild. Sakristia finns på korets östsida. I södra korsarmen står en relativt hög kororgel, och här finns nästan inga bänkar kvar.

Stora delar av träinredningen (väggar, tak, dörrar, bänkar mm) är från byggnadstiden, med vissa undantag, där särskilt fönstren skiljer sig från det ursprungliga utseendet. Ljus enkel färgsättning, med vitt, ljusgrått och ljusblått.

GOLVET är ett gråmålat trägolv i långhuset, i koret ett lackat trägolv. VÄGGARNA är klädda med liggande pärlspontpanel, under bröstningslisten är panelen stående. På jämna mellanrum väggfasta pelare med konsoler som bär upp takstolarna. Panelen målad i grått i bröstningen, ljust gråvitt i övrigt, och med ljust blå pelare. TAKET är ett tredingstak i korsform, inklätt med pärlspont och med synliga takstolsdetaljer. Takfoten är något utkragande från väggen, uppburen av genombrutna konsoler, stående på väggpelare. Taket målat i ljusblått, med takstolar i samma blå kulör som väggpelarna.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt i de norra och södra korsarmarna, där genom invändiga vindfång. Dessa vindfång har sadeltak med stjärnformade dekorationer på gavelspetsarna. I gavelpartierna fyrklöverdekorationer. Alla ingångsdörrar är höga dubbla rektangulära spegeldörrar, målade i vitt och ljusblått. Ingångar till sakristian på ömse sidor om altarringen, genom spetsbågiga dörrar indelade i åtta små speglar vardera.

FÖNSTREN är halvhöga spröjsade träfönster med tresidig överdel, målade i vitt. I korsarmsgavlarna sitter också högt placerade åttkantiga fönster, och på långhusets västgavel två små rektangulära fönster som leder in ljus till läktaren. I korfönstren sitter gråtonade glas i blyinfattning, med infällda glasmålningar i form av de fyra evangelisternas symboler. Alla fönster liksom glasmålningarna från 1939-1940.

SAKRISTIA - På korets östsida, samtida med kyrkan. Inredningen är från 1939-1940, med enkla släta skivmaterial.

VAPENHUS - I tornets bottenvåning. Vindfång innanför ytterporten, och två biutrymmen inredda. Golv av linoleummatta, väggar och tak klädda med vitmålad pärlspont. Sentida glasdörrar i vindfånget, ytterdörrens insida klädd med släta skivor. I taket är ett dekorationsmålat kors kring taklampan, målat 1939-1940, Spiraltrappor (ursprungliga) till läktaren på norr- och sydsidan.
RUMMET EN TRAPPA UPP är inrett med väggar av pärlspont, men ett modernare tak, och är genom en skivklädd vägg avskild från tornvåningarna ovanför. Spetsbågiga dörrar med åtta speglar i vardera leder in till läktaren.

INREDNING:

ALTARE - Vid östra korväggen. Altarbord av trä, med tresidig framsida. Sidorna och framsidan indelade med träsniderier i arkadbågar, uppburna av räfflade pilastrar, ljusgrå med ljusröda fyllningar och svarta ornament. Profilerad överkant, målad i svart, grått, och rött. Altarbordet från 1600- eller 1700-tal, hörde till gamla kyrkan, insatt i nuvarande kyrkan 1932-1933, då det också restaurerades av C O Svenson.
ALTARUPPSATS - Placerad mot östra korväggen, på altarets bakkant. HUVUDMOTIVET är en målning på trä med en korsfästelsescen. Denna flankeras av två marmorerade halvkolonner som bär upp ett spetsigt gavelstycke, när det finns en måning som föreställer två änglar på molnskyar, hållandes en krona. Under korsfästelsemålningen finns svarta inramade fält med målade texter: "Jesu Christi, Guds sons blod renar oss af alla synder. 1 Joh 1cap v:7" och "Anno 1755 då herr Mr Peter Schwantesson Höök war kyrkckioherde och herr Johan Appelberg war comminister med Krogstads församling blef denna altareTafla målad af mäster Jonas Ahlstedt från Uddevalla." Också och på kolonnbaserna finns texter: "af Jesu är all salighet" och "Jesus allt mitt goda är". Uppsatsen är ett 1700-talsarbete i enkel barockstil. Den är målad av Jonas Ahlstedt i Uddevalla 1755, troligen också tillverkad vid denna tid. Återuppsatt i kyrkan 1981 efter konservering. Mycket snarlik och jämnårig med altaruppsatsen i grannsocknen Sanne, som också gjordes av Jonas Ahlstedt.
ALTARRING - Halvrund altarring, öppen i sidorna. Indelad i små rektangulära speglar. Målad i grått, med mörkgrå överliggare och knäfallet klätt med rött tyg. Från byggnadstiden, något ändrad 1939-1940.
PREDIKSTOL - Placerad invid det nordöstra hörnet mellan östra och norra korsarmen. Barockarbete i trä, bestående av korg, ljudtak och trappa. KORGEN är åttkantig, med evangelistmålningar inom arkadbågar på sidorna. Under målningarna rektangulära fält med evangelisternas namn målade. I hörnen sitter räfflade balusterformade barockpilastrar. Målad i ljusa toner. LJUDTAKET är åttkantigt även det, med tandsnittsfris runt kanten och med spetsiga gavelfält runt överkanten och svarvad urnor på hörnen. TRAPPAN har ett räcke med sidan indelad i speglar. Målad i ljusgrått med marmorerade fyllningar och brun överliggare. PREDIKSTOLEN är ett 1600-talsarbete, med 1700-talsbemålning, från gamla kyrkan. Restaurerad av C O Svenson och insatt i nya kyrkan 1932-1933. Trappan är byggd 1932-1933.
DOPFUNT - En MEDELTIDA TÄLJSTENSDOPFUNT i mycket fint utförande, placerad på korets sydsida. FOTEN är rektangulär med två skulpterade drakhuvuden på ovansidan. SKAFTET har formen av en knippepelare med fyra pelare. CUPPAN är fyrpassformad (fyrklöverformad) med skulpterade reliefer på sidorna. Relieferna föreställer Korsfästelsen, S:t Mikaels själavägning, S:t Mikaels strid med draken, samt Heliga tre konungar (eller möjligen tre helgon, okänt vilka). Cuppan har uttömningshål. Dopfunten tillverkad på 1200-talet början och är väl bevarad. Rödbrun bemålning, delvis bortnött.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen i åtta kvarter är grupperade kring mittgång och sidogångar. I södra korsarmen finns dock endast två bänkar kvar. Öppen bänkinredning, fristående från väggarna. Bänkgavlarna har enkel utformning med figursågade armstöd, och är krönta av fyrklöverkors. Bänkskärmar med liggande panel på framsidorna. Bänkinredningen är helt målad i grått. Bänkarna från byggnadstiden. På läktaren finns alla bänkar kvar, något som är ovanligt.
KORBÄNK - På korets norrsida. Utformning och ålder motsvarande övriga bänkar.
LÄKTARE - I väster, buren av fyrkantiga pelare med kapitäl i form av fyra konsoler, vilka delvis försvinner in i läktarens undertak. Målade i ljusblått. Läktarbröstningen är klädd med liggande vitmålad panel. Mitt på framsidan sitter sju äldre målningar, föreställande sex av apostlarna samt i mitten Kristus. Målningarna inom arkadbågar uppburna av pilastrar. Läktaren är från byggnadstid, men fick sitt nuvarande utseende med panelinklädnaden 1962. Målningarna är 1700-talsmålningar från den gamla kyrkans läktaren, påträffade under kyrkgolvet 1919, varvid några förstördes. Återstoden restaurerades av C O Svenson 1932 och uppsattes då i koret. 1962 kom de på nuvarande plats.
ORGEL - Längst bak på läktaren står kyrkans äldre orgel, en nygotiskt inspirerad orgelfasad, med smala förhöjda mitt- och flankpartier, försedda med krön och krenelering. Byggd 1925 efter ritning av Arthur Brattberg, 1989 ersatt av den nuvarande orgeln i södra korsarmen. Inget orgelverk inne i orgelhuset, endast fasadpiporna.
KORORGEL - Placerad i södra korsarmen (kyrkans nuvarande orgelverk, varför kororgel egentligen är en felaktig benämning). Högt fristående orgelhus, med enkel modern utformning, men med en uppbyggnad i större och mindre pipöppningar som en barockorgel, och med mindre barockinspirerade träsniderier i de höga pipöppningarna. Målat i brun lasyr. Orgeln byggd av Västbo orgelbyggeri 1989.
NUMMERTAVLOR - Brunmålade metallsiffror hängas direkt på väggen på tre platser, två på korets östvägg, en på norra tvärarmarmens västra vägg. Ursprungliga nummertavlor finns på tornvinden.
KLOCKOR - I tornet hänger tre klockor. Den största är gjuten 1804 i Falun, inköpt till Hede 1884. Hängde några år i en klockstapel (vilken revs 1934) innan den 1887 hängdes upp i det nya kyrktornet. Mellanklockan är gjuten 1948 i Ystad. Den minsta är omgjuten 1733 i Göteborg.

HEDE KYRKA är byggd av trä, och är en korsformig kyrka, med torn i väster och en mindre sakristia vid östgaveln. Alla detaljer i exteriören härrör från renoveringen 1939-1940 eller reparationer därefter. FASADERNA är klädda med en vitmålad locklistpanel, med en sockel av granit. Kyrkans TAK är ett sadeltak i korsform, klätt med gråmålad plåt.
TORNET är av trä med fasader som kyrkan i övrigt. Rektangulära ljudöppningar i par, åt alla väderstreck, med gråmålade luckor av trä. Under ljudluckorna sitter små fyrkantiga fönster, två på varje sida utom åt öster. Tornspiran är en smal hög plåtklädd spira, krönt av en tupp av plåt. I nederdelen ett smalt indraget band med ett karnissvängt brätte nedanför.
INGÅNGAR till kyrkan finns tre stycken: I väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning, samt i de norra och södra korsarmarna. Ingången i söder används numera mycket sällan. Rektangulära stentrappor i fem steg leder till dubbla gråmålade trädörrar, klädda med diagonalställd panel. FÖNSTREN är halvhöga spröjsade träfönster med tresidig överdel, målade i grått. I korsarmsgavlarna sitter också högt placerade åttkantiga fönster, och på långhusets västgavel två små rektangulära fönster som leder in ljus till läktaren.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

En kyrka i Hede är omnämnd tidigast 1391, men troligt är att kyrka funnits redan under 1100-talet. Dopfunten är från tidigt 1200-tal. Den äldre träkyrka som låg på platsen ersattes 1727 av en ny, vilken i sin tur fick ge plats för den nuvarande. Den uppfördes under 1887 efter ritningar av Herman Teodor Holmgren, i en nygotiskt inspirerad stil, med spetsiga gavelpartier över tornfasaderna och över långhusfönstren.

Virket till kyrkan skeppades från Värmland till Saltkällan, varifrån det kördes till Hede. Byggmästare var Lars Forsberg från Göteborg. Gamla kyrkan revs 14 mars 1887, varefter kyrkobygget kunde påbörjas.

Den ursprungligen nygotiskt inspirerade träarkitekturen genomgick på 1930-talet två historiserande renoveringar, som förändrade dess utseende för att mer likna en 1600-1700-tals träkyrka. Invändigt skedde renoveringen 1931-1932 efter handlingar av arkitekt Erik Friberger, då bl a altartavla och altarbord samt predikstol från den gamla kyrkan insattes, och 1939-1940 fullföljdes detta i exteriören genom att en enklare panel ersatte den ursprungliga, samt att nya fönster av barockmodell ersatte de ursprungliga spetsiga fönstren och att tornspiran byggdes om. Arkitekt för denna renovering var Gustaf Ljungman.

I slutet av 1980-talet anskaffades en ny orgel, som placerades nere i kyrkan, på sydsidan där bänkarna togs bort.