FLO KYRKA

FLO KYRKA - Den nyromanska salkyrkan uppfördes i sin helhet år 1890 efter stockholmsarkitekten Fredrik Liljekvists ritningar. Den består av ett brett långhus som i öster har ett fullbrett kor med tresidig avslutning. Öster härom är en sakristia. I väster är ett torn och i söder en mittportal med vindfång.
FASAD - Sockeln är av tuktad kalksten i ett par skift och följer den gamla kyrkans grund. Väggarna av gråsten är spritputsade och vitkalkade. Hörn och omfattningar är slätputsade. Alla öppningars överstycken är omfattade av oputsat tegel. Klockkammarens bjälklag är på tornet markerat med en oputsad tegellist, täckt av kopparplåt. Klockkammaren har i varje sida ett par kopplade rundbågade smygar i två språng med markerade skråkantade impoststenar av tegel. Luckorna består av raka träjalusier från 1993. Varje sida av tornet avslutas med ett spetsigt röste som inramas av likaså oputsade tegellister. I dess mitt är runda oputsade tegelblinderingar. Över västportalen sitter en inmurad rektangulär kalkstensplatta med byggnadsåret inhugget. Murarna har ett antal ankarslut. I långhusets västgavel sitter i norr två fastgjorda kalkstenshällar. Den ena är en nött gravhäll från 1600-talet och den andra en gravhäll som legat över gästgivaren Eric Nilsson Geldt, död 1751. I vindfångets östvägg är två identiska kalkstenshällar fastgjorda. Dessa bär Göran Fleming och hans fru Sigrid Gyllenstiernas vapen och namn, samt årtalet 1661. Fleming ägde vid denna tid Håberg och förefaller ha bekostat den gamla kyrkans fönster, över vilka dessa hällar satt.
FÖNSTER - Alla fönster har ursprungliga brunmålade ytterbågar med träspröjsning. Alla har de solbänkar av sluttande kalkstenshällar. Långhusfönstren är rundbågade och har enkla lufter med rik spröjsning. Dessa har mittfält med tre cirklar från vilka spröjsar utstrålar. Smygarna är rundbågade i två språng. I långhusets västligaste del är på långsidorna var sin fönstergrupp. Den består nedtill av två kopplade rundbågade fönster som skiljs från ett rundfönster av en stickbågad oputsad tegelblindering. Smygarna har samma form som fönstren. Rundfönstret är helt omfattat av oputsat tegel och har liksom de kopplade fönstren enkel luft med fem glas som indelas av en cirkulär spröjsning som strålar ut åt sidorna. Nederdelen med krönande blindering går igen i sakristians nord- och östväggar. Tornet har i sina mellanvåningar rektangulära fönster med enkla lufter som innehåller sex rutor. Smygarna är rektangulära och har helt slätputsade omfattningar. Portarnas överljus utgörs av lunetter med fem glas i en spröjsning som bildar tre rundbågar. Smygarna följer deras form.
PORT - Alla portar är ursprungliga och har kalkstenstrappor. Västporten består av en bred rak pardörr som är klädd med kopparplåt och har ett sentida lås. Porten sitter i en rak smyg och har överljus. De smidda gångjärnsbanden är formade som stiliserade växter. I väggen är ett smidesräcke på ena sidan. Mittporten är en likaså bred och rak pardörr med likadana gångjärnsband. Porten är klädd med en stående bred slätspontad panel som har en rödbrun bemålning. Handtaget och den runda låsplattan är av mässing. Smygen är rak och har överljus. Sakristieporten är av samma utförande fast är enkel och utan överljus. Trappan har två smidesräcken.
TAK - Långhuset täcks av ett brant sadeltak som är valmat över koravslutningen. Mot takfoten blir takfallet något flackare. Taket täcks av skiffer och hörnen och nederkant är klädda med kopparplåt. I öster är ett smitt rundkors med förgyllda kulor i ändarna. Sakristian har ett valmat sadeltak med samma taktäckning och ett krönande halvt rundkors med förgyllda kulor. Ett likadant kröner vindfångets skiffertäckta sadeltak. Torntaket är spetsigt och fyrsidigt. Röstena ger det ett drag av korstak. Taktäckningen är kopparplåt och i toppen sitter ett rundkors på en förgylld kula. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt. Takfoten är av oputsat tegel och kombinerar en karnisform med hålkäl.