FORSHEMS KYRKA

FORSHEMS KYRKA - Kyrkan består av rektangulärt långhus (korsmitt), kor i öster, breda tvärarmar i norr och söder, sakristia söder om koret samt av ett torn i väster. I tornets bottenvåning är vapenhuset. Öster om koret finns ett gravkor, vilket saknar förbindelse med koret. Under sakristian ligger familjen Stakes gravkammare med ett tunnvälvt rum, innehållande kistor. Interiören präglas av förändringar från olika tider.
LÅNGHUS -Långhuset, det vill säga korsmitten, består av två travéer. Östra delen av tornet ingår dessutom i kyrkorummet. Långhuset är indelat genom bred mittgång och tvärgångar på båda sidor. Tvärgångarna är belägna väster om valvens mittpelare. Vid nordsidan, närmast koret, är predikstolen placerad.
Över västra partiet av långhuset och tornets östra del är en läktare. Bänkarna når ända intill koret i väster. Under läktaren saknas bänkar i den västligaste delen, tillhörande tornet. Istället finns här ett kapprum norr om mittgången och ett bokbord söder om gången. De bänkar som är placerade under läktarens västra del är kortare än kyrkans övriga bänkar.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående breda bräder, målade i grågrön lackfärg. I mittgången ligger en gul gångmatta. Bänkarna är placerade på ett förhöjt undergolv av lackade, smala, längsgående bräder.
VÄGG - Väggarna är putsade och vitmålade. Mot tvärgångarna öppnar sig vardera två höga putsade och vitmålade spetsbågar och mot koret en rund triumfbåge av oputsat tegel. I den breda bågen är en smalare, något skulpterad båge av tegel. Kryssvalvens pelare är rikt dekorerade liksom västra sidan av triumfbågarna. Se tak. På den östligaste valvpelaren är mot väster en nummertavla. I västra delen av långhuset, har kvarlämnats väggpanel, då bänkar avlägsnades. Den består av en ca en meter hög, träpanel, målad i engelskt rött. Panelen är bredare nedtill.
DÖRR - Dörren till vapenhuset är mörkgrå en pardörr av svängdörrstyp. Varje dörrblad har i mitten en större ljusgrå spegel mellan två mindre speglar (troligen 1920-tal).
TAK - Taket utgörs av två senmedeltida kryssvalv, 1638 rikt dekorerade med växornamentik i Läcköskolans anda. Dekoren har delvis varit övermålad, men framtogs 1912. I växtornamentiken ingår i valvkapporna skissartade änglahuvuden. Målningarna går i röda och grå nyanser på grå botten.
SÖDRA TVÄRARMEN - Tvärarmen är två travéer bred. Den uppdelas genom en mittgång, som leder från sydporten till långhusets mittpelare. Väster om mittgången står ett bänkkvarter, vänt mot korsmitten. I utrymmet öster om mittgången är bänkarna ersätta av stolsrader, vända mot ett altare utmed östvägen. Över altaret, framför ett högt fönster, hänger ett senmedeltida krucifix. Utmed sydväggen står, öster om mitt gången en lång bänk av samma typ som övriga bänkar. I sydöstra hörnet hänger en nummertavla och i det nordöstra hörnet står en dopfunt. Väster om denna är ett piano. Utrymmet tjänstgör som körrum.
GOLV - Golvet utgörs i mittgången av smala, brungröna bräder i nord - sydlig riktning. Golven på båda sidor om mittgången är upphöjda och utgörs av oljade smala bräder i öst - västlig riktning.
VÄGG - Väggarna är pustade och vitmålade. Bänkkvarteret i rummets västra del har mot västväggen en bröstpanel. Utmed östväggen har kvarlämnats väggpanelen, då bänkarna avlägsnades. Träpanel i brösthöjd är målad i engelskt rött. Panelen är bredare nedtill. På västväggen finns, söder om ett fönster, ett i väggen inmurat epitafium. Epitafiet av kalksten har reliefdekor i form av en arkadbåge som omger inskriptioner i guld. Epitafiet omges av en draperimålning i rött och grått. På samma vägg, norr om fönstret, hänger en minnestavla över kyrkoherdar i Forshem.
PORT - Porten i söder är en bred enkeldörr av lackade, vertikala brädor. Dörren har en kraftig dragring av smide. (1920-tal?) Den är placerad i en djup segmentbådad nisch, placerad i en ca 30 cm utbyggd rektangulär portal. Låsanordningen består av två skjutreglar.
FÖNSTER - Tvärarmen har i väster respektive öster ett fönster och i söder två stycken, placerade på ömse sidor av porten. De segmentbågade gråmålade fönstren utgörs av sex lufter, genom blyspröjs indelade i smårutor. Fönstren är placerade i djupa, segmentbågade utåt konande smygar med något lutande fönsterbänkar.
Tak - Taket utgörs av två murade och putsade kryssvalv.
NORRA TVÄRARMEN - Tvärarmen, två travéer bred, indelas genom en mittgång som leder till en ort i nordväggen. På båda sidor av denna står bänkar vända mot korsmitten. I nordöstra hörnet hänger en nummertavla.
GOLV - Se södra tvärarmen.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad. På västväggen, norr om ett fönster hänger ett rikt snidat begravningsvapen i rött och silver mm. På östväggen hänger på varje sida av ett fönster två mindre begravningsvapen. Mot nord - och sydväggen har bänkarna en panel - se södra tvärskeppet.
PORT - Den segmentbågiga breda enkeldörren av gråmålade bräder har långa smidda beslag med lökformade ändar (1800-tal). Låset utgörs av en smidd skjutregel. Porten har likadan portal som sydportalen.
FÖNSTER - Se södra tvärarmen.
TAK - Se södra tvärarmen.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom en bred triumfbåge. Långhusets mittgång fortsätter ca två meter in i koret. Här är en tresidig trappa, som leder upp till det egentliga koret, två trappsteg över långhusets golvnivå. Utmed nordväggen är, närmast långhuset, predikstolstrappan med uppgång från öster. På nord och sydsidan står en rikt dekorerad kort brudbänk, troligen 1700-talets senare del. Altaret är placerat invid östväggen och altarringen ca 130 cm från väggen. Innanför altarringen är golvet ytterligare upphöjt. I sydväggen är en monumental portöppning till sakristian.
GOLV - Korgolvet, det nuvarande troligen inlagt 1937, utgörs av slipade, rödaktiga kalkstensplattor. Framför altaret är en rektangulär sten med fyra järnringar samt inskriptionen "Storckenfeldska graven välvd 1796". Framför sakristidörren är en kalksten med två smidda ringar.
VÄGG - Väggarna är putsade vitmålade samt översållade av figurativa målningar i rött och grått. I ett dekorerat fält på nordväggen finns årtalet 1638 målat. På norra väggen är även evangelisten Matteus avbildad och på den södra kan Markus skönjas. På östväggen syns de två evangelisterna Johannes och Lukas i medaljonger. I östra valvkappan skildras en golgatascen. I varje hörn är en ca 130 cm hög kolonnett, skulpterad av oputsad sandsten. Kolonnerna har knoppkapitäl. På östväggen, söder om altaret är en kvadratisk nisch i brösthöjd, framtagen 1912. Över dörren till sakristian är ett x -format ankarslut.
DÖRR - Dörren till sakristian är smal, rundbågig, grå och har fyllning av enkla profilerade horisontella bräder. Den har ett enkelt lås med järnnyckel och är troligen från 1800-talet. Dörren är placerad innanför en djup rundbågig putsad och vitmålad nisch. Fyra trappsteg i och utanför nischen leder upp till dörren. Öppningen omges en halv till en meter utanför av en "portal" av oputsad sandsten, tillverkad på 1600-talet och 1912 framtagen efter överputsning.
FÖNSTER - Koret har i nordväggen ett fönster med korspost och fyra lufter. Det har i övrigt samma utformning och placering som fönstren i tvärarmarna. Ett tregruppsfönster i öster är placerat i en hjälmvälvd nisch/absid. Fönstrens spetsbågiga, gotiska omfattningar är fint skulpterade av oputsad sandsten. I varje fönster sitter en ruta, indelad i smårutor genom blyspröjs. En liten putsad och vitmålad trappa med fyra steg leder upp till fönstret. Nischen är rikt bemålad med växtornamentik. Slutstenen består av en fembladig, dubbel ros.
TAK - Taket utgörs av ett kryssribbvalv med hörnkolonnetter. Ribborna är fint skulpterade av oputsad sandsten. Valvkapporna är rikt bemålade med växtornamentik och figurscener i Läcköskolans anda - se vägg.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret utgörs av en kalkstensskiva med murat vitputsat och vitkalkat underrede. Skivan täcks av en masonitskiva. Altarets underrede är medeltida, medan kalkstensskivan troligen är från 1718.
Dopaltaret i södra tvärarmen består av en polerad kalkstenskiva med sidogavlar av samma material. Framsidan utgörs av en masonitskiva med utsågat blommönster.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning från 1939 består av fyra kvarter. De östliga kvarteren innehåller sex bänkar och de västliga fem bänkar. Södra tvärskeppets och norra tvärskeppets två bänkkvarter innehåller vardera sex bänkar. Bänkarna är öppna mot mittgångarna och genom engelsk röda träskärmar slutna mot ytterväggar. Invändigt är bänkarna målade i engelskt rött, och på sitsarna ligger på vissa bänkar stoppade lösa dynor. De rektangulära gavlarna är grå med stora ljusgrå speglar. Speglarna har tunna blå marmoreringar. Skärmar avgränsar bänkkvarteren i tvärskepp mot långhuset samt långhusbänkarna mot koret. De mörkgrå skärmarna har samma färgsättning som bänkgavlarna.
Brudbänkarna i koret, troligen 1700-tal, är på sits och rygg röda med svart rutmönster. De gula gavlarna pryds av polykroma blomsterurnor.
PREDIKSTOL - Den rikt ornamenterade predikstolen är polygonal . Sidorna uppdelas genom gråmarmorerade joniska kolonnetter i hörnen. På varje sida är en blå arkadbåge, under vilken en av evangelisterna står. Bågarna omges av rika reliefsniderier med akantus samt änglahuvuden i rött och silver bl.a. Över kolonnetterna är ett skulpterat änglahuvud och mellan dessa är fält med respektive evangelist namn skrivet i blått på svart botten. Under kolonnetterna är skulpterade blå konsoler och mellan dessa röda fält med silverfärgad reliefornamentik i form av blommor. Under korgen finns nedhängande festonger med snäckor. Under taket är en senare skulpterad silverfärgad duva. Predikstolen är tillverkad av Nils Bratt, Kinne-Vedum 1673-1676. Den har en period varit övermålad, men originalfärger framtogs åter samt kompletterades 1912.
ORGEL - På läktaren finns i västra delen en orgelfasad från 1865. Ett ryggpositiv är placerat utanpå läktarbröstets mittparti. Det består vid av två högre sidofält med pipor i mitten av ett lägre fält
Den äldre gråmålade fasaden är genom pilastrar indelad i tre fält med pipor, det mellersta något högre. Fälten är upptill rundbågiga. Fasaden har dekor i form av guldfärgade lister och överst skulpterade kreneleringar. Mittdelen avslutas upptill med en fronton.
Orgeln har spelbordet vänt mot öster. Nuvarande orgel med fasad är tillverkad är tillverkad 1952 av Frobeniums och sönner. Den har två manualer, pedal och 19 stämmor.
LÄKTARE - Läktaren vilar vid varje sida på två fyrsidiga, gråmålade och något profilerade pelare, fästa i bänkar. Läktarbröstet utgörs av ett gråmålat, profilerat skrank, rundat mot långsidorna.. Pilastrar indelar skranket i fält med rektangulära nedsänkta speglar. Speglarna har guldfärgade lister. Ovanpå skranket är ett lågt järnräcke. Se även orgel. Läktaren har söder om orgeln två gradänger. Läktaren byggdes möjligen 1865, i samband med att orgeln anskaffades.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - En calvariegrupp med tre träskulpturer på altaret utgör altartavla. I mitten är ett krucifix, norr om detta Maria och söder om Johannes. Resten av altarprydnaden förvaras i sakristian.
ALTARRING -Den runda altarringen, troligen från tiden omkring 1900, utgörs av gråmarmorerade profilerade balusterdockor med förgyllda lister. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med gult tyg.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet har kalkformad cuppa. Utmed mynningen är en bred bård med växtslingor. Nederst på cuppan är en repstav. Foten är tärningsformad.
NUMMERTAVLA - De svarta nummertavlorna har brun ram med rundbågat, skulpterat överstycke. I överstycket är ett guldfärgat reliefkors.
KRUCIFIX - Krucifixet är från 1300-talet och återupptäcktes och uppsattes 1929. Kristus är i mansstorlek, har ländskynke och korslagda fötter och framställs som en lidande Kristus med törnekrona. Korset är trädliknande och har skulpterade ändplattor.
VAPENHUS - Utmed vapenhusets sydvägg står en järnbeslagen kista. Utmed nordväggen går läktartrappan, med uppgång från sydväst. Under trappan är ett förvaringsutrymme bakom en skärmvägg.
Trappan har breda, inbyggda gråmålade steg. Trappan avslutas med ett viloplan. Här är mot öster en grå spegeldörr som leder till läktaren och mot söder en likadan dörr till torntrappan..
GOLV - Golvet består av hyvlade kalkstenar med en inmurad gravhäll. På golvet ligger grå gångmattor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade. På östväggen, söder om långhusdörren, är en rektangulär sten med figurativa 1100-talsreliefer, som visar förlossade själar och fastbundna djävlar i dödsriket. Över västporten är en oputsad sten med inskriptionen "Tornet ombyggt 1893." Väggen framför trappan består av en brun brädvägg.
PORT - Porten i väster är en brun pardörr. Varje dörrblad pryds av två små och i mitten av en större spegel. Dörren , troligen ny, har mässingshandtag. Den är placerad i en rektangulär nisch.
FÖNSTER - I norr och söder är vardera två rektangulära höga och smala, gråvita fönster (de östliga delvis dolda), indelade i fyra smårutor. Fönstren är placerade i murade och slätputsade segmentbågade smygar.
TAK - Taket består av gulmålad pärlspont.
SAKRISTIA - Rummet byggdes som gravkor 1663. Denna övervåning är sedan 1750 använd som sakristia. Utmed sakristians västvägg står två plus två grå skåp med vardera två speglar (1970-tal?). Mellan de två skåpspartierna är ett infällt altare med krucifix. Ovanpå skåpet ligger delar till en altaruppsats bland annat två mansskulpturer och ett överstycke med ett skulpterat lamm. I söder är ett fönster och i öster en port. Utmed östväggen, norr om porten, står liknande djupa skåp. Framför fönstret står ett skrivbord.
GOLV - Golvet är ett omålat skurgolv. På golvet ligger en grön heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggen är putsad och vitmålad.
PORT/DÖRRAR -Kordörren är placerad i en djup segmentbågad nisch. Se kor Porten är en grå, rektangulär dörr av horisontella profilerade bräder (1800-tal?). Över porten är ett rektangulärt fönster.
FÖNSTER Fönstret är dubbelvälvt med två rundbågiga öppningar. Omfattning och mittpost är av oputsad kalksten. Varje rundbågig, vitmålad ruta är indelad i tre lufter med vardera fyra smårutor. Den är placerad i en rundbågig djup smyg. I fönsterbänken står en gipsbyst. Portens överfönster är vitmålat och utgörs av två lufter. Var och en indelas genom spröjsar i sex rutor. Fönstret är placerat i en djup segmentbågad nisch.
TAK - Det mycket höga taket består av vitmålad slät brädpanel.
TORN - Nuvarande torn är uppfört 1893 och ersatte då ett äldre torn.
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. En rak, inbyggd omålad trappa från läktaren (se vapenhus) leder till våning 2. Golvet här utgörs av smala bräder, taket är ett omålat brädtak och väggarna är putsade och vita. Här förvaras ett flertal träskulpturer. I väster, söder och norr är två tätt placerade rektangulära fönster. Fönstren är placerade i putsade smygar. En öppen rak trätrappa samt en lucka leder till klockvåningen. På våning 3 är golv och tak av omålat trä, väggarna putsade. I varje väderstreck är en rundbågig glugg med jalusilucka av trä. Storklockan är, enligt inskription, gjuten 1841 av Johan A Beckman, Stockholm. Mellanklockan är, enligt inskription, gjuten 1981 av Bergholz klockgjuteri, Sigtuna. Lillklockan är sannolikt medeltida.
VIND - På den ej besökta vinden ovanför långhuset finns bevarad medeltida takstol samt två takfotsbräder med djuronramentik.-

FORSHEM - Forshems kyrka uppfördes, enligt en dendrokronologisk datering, på 1130-talet. Den hade ursprungligen smalare kor samt troligen absid. Mycket tyder på att ett torn kan ha funnits där redan före nuvarande kyrka. Kyrkan är, enligt inskription, tillägnad Kristi heliga grav. Från byggnadstiden finns bevarat takstolen, en mindre del murverk i mittskeppet samt reliefer av den så kallade Skaramästaren, sekundärt placerade över bland annat västportalen och på norra korsarmen. Även ett krucifix, en dopfunt samt en kyrkklocka är medeltida. Vid 1200-talets slut byggdes ett nytt, ännu bevarat östkor. Långhuset välvdes troligen under senmedeltid. 1638 försågs valven med kalkmålningar i Läcköskolans anda. Predikstolen är tillverkad av Nils Bratt, Kinne-Vedum 1676 och altaruppsatsen av Börje Löfman och altarskivan är från 1718.
1663 byggdes Stakes gravkor söder om koret, sedan 1750 använt som sakristia. Ytterligare ett gravkor, ännu bevarat, byggdes 1750 öster om koret. Korsarmarna tillkom 1761-65. Material sägs ha hämtats från Forsholms borg. Portalen flyttades från den ursprungliga sydfasaden. En del av den romanska skulpturerna har återanvänts i korsarmarna. Murarmästare Gottlieb Gunther, Skara, ledde arbetena. Biskop Andreas Forssenius gravkor i öster uppfördes år 1788. Från 1796 är den Storckenfeltska graven. Enligt ett tidningsurklipp från 1944 genomfördes en renovering på 1800-talet. Man hittade då, under golvet, en kista daterad 1148. Kistan innehöll, enligt artikeln, ett mansskelett med en pil genom bröstet. Enligt tradition skall liket tillhöra en präst som blev dödad av en hedning i koret.
1865 inköptes den första orgeln, tillverkad av E A Setterquist. Fasaden är bevarad. Eventuellt byggdes samtidigt nuvarande läktare. 1873 godkändes församlingens förslag att byta ut altaruppsatsen mot en kopia av Thorvaldsens Kristus. 1893 revs det då mycket skadade, medeltida tornet, som hade hög, smal spira, och det nuvarande tornet uppfördes i väster.
De tidigare övermålade kalkmålningarna i kor och långhus framtogs och konserverades vid Anders Rolands renovering 1912. Samtidigt befriades predikstolen från vit övermålning. Det gamla ljudtaket återuppsattes. Även två anvapen restaurerades och återuppsattes. Den gamla altaruppsatsen kompletterades och återuppsattes i koret. Övre delen av den gamla sandstensportalen till Stakes gravkammare (nu sakristia) hittades och framtogs. På östra korväggen en igenmurad nisch, som sparades. I altaret hittades ett hålrum. Bänkinredning och läktare målades i blågrönt. Övrig inredning, fönster mm rengjordes och målades. En kyrkogårdsgrind mot norr uppsattes troligen 1925. 1929 installerades värme, enligt Axel Forsséns och ingenjör Erik Brobergs förslag. En källare med nedgång mellan sakristian och södra tvärarmen grävdes ut. Under arbetena hittades ingången till Stakes gravkammare. Det innehöll 23 stora och nio små kistor, som nu rengjordes och lagades. I kammaren hittades det ovan nämnda triumfkrucifixet! Detta konserverades av KJR Johansson och uppsattes i kyrkan.
1934 skedde konserveringsarbeten, främst brödrengörning och lagning, genom KJR Johansson. Kyrkorummets två kaminer hade nämligen åstadkommit stor nedsvärtning. Även predikstol och brudstolar konserverades. 1937 lades ett kalkstensgolv i koret istället för det tidigare brädgolvet. 1939 skedde en renovering, enligt Axel Forsséns ritningar. Då tillkom den ännu bevarade bänkinredningen samt nytt trägolv under bänkarna. Valven putsades och interiören målades. I sakristian insattes skåp samt ett altare. 1945 ansöktes om att få utvidga kyrkogården i söder och bygga nya murar. Förslaget var gjort av länsarkitekt Allan Berglund. 1947 ansökte man om att få bygga om orgeln, göra ny torntrappa, nya mellanbjälklag, och justering av läktarbröstet. Ett bårhus, ritat av Axel Forssén, uppfördes troligen 1950.
En orgel inköptes 1952 från Th Frobenius o Sönner, Lyngby, Danmark. Konservering av kalkmålningarna utfördes troligen 1953 av Olle Hellström. 1958 godkändes ett förslag till utbyte av ekspån mot kopparplåt. (torntaket var dock redan täckt med kopparplåt.) 1968 hittades två plankor med djurornamentik. Bekämpning av skadeinsekter skedde 1973. 1975 gjordes en ny entrédörr lik den gamla, enligt ritning av arkitekt Thorsten Thorén. 1979 inlämnades ett förslag till invändiga förändringar, upprättat av Carlsson och Olsson Arkitektkontor, Skara. I förslaget ingick nyinstallation av el, höjning av läktarbröst, konserveringsarbeten mm. 1983 utvidgades kyrkogården med bl.a. en rundel i söder. Samtidigt inreddes ett skolhus i sydväst till ekonomibyggnad. Sydportalen konserverades 1989 genom Riksantikvarieämbetet. Samma år konserverade Alf Hedman kalkmålningar samt tre begravningsvapen.

FORSHEMS KYRKA - Kyrkan består av långhus med breda tvärarmar i norr och söder, rakt avslutat kor i öster, lägre och smalare sakristia söder om koret, ett lägre och smalare gravkor öster om koret samt i väster ett torn. Sakristian utgjorde före 1765 gravkor för familjen Stake, och under nuvarande sakristia är gravkammaren med sina kistor bevarade. Kyrkan präglas av bevarade medeltida element, framför allt fasadens unika figurativa reliefer, samt av förändringar under 1700-talet.
FASAD - Torn, tvärarmar och kor är uppförda av finhuggna, oputsade sandstenskvadrar. Under takåsen finns en profilerad sandstenslist. Långhus, kor och torn har en hög, något skrånande sockel av tuktad sandsten. I sockeln finns rektangulära gluggar med galler. Väster om tornet ligger på marken en gravhäll med reliefkors. Sakristian har vitmålad, borstad puts samt låg skråkantad kalkstenssockel och hörnkedjor av oputsad sandsten.
Mitt i södra tvärarmens sydfasad är en 1100-talsrelief med två rektangulära bildfält, sammanlänkade genom ett bågformat språkband. Det östra fältet avbildar Sankt Martin av Tours med kräkla, sittande på åsna och det västra en stående Sankt Nikolaus av Myra. Under Sankt Martin en scen med Kristus t.h samt Sankt Martin och en tiggare. Se även port. Väster om sydportalen är en gravhäll rest mot väggen. Över nordportalen är två rektangulära bildfält inmurade över varandra. Det övre, en korsfästelsescen, är vertikalt placerat. Det undre, horisontella, visar kvinnorna vid graven och uppståndelsen. I korets fasad finns tre små gluggar mot öster och två mot söder. I dess gavelröste finns en smal fönsteröppning i en inåt konande nisch.
Gravkoret har borstad, vit puts och hög oputsad stensockel. I gravkorets östvägg är överst en oputsad stenplatta med inskriptionen "Gravvård för Forssenska släkten upprättad är 1788." I östfasadens nedre parti är inmurat en gravhäll med inskriptioner.
PORT - Västporten är placerad i tornet och består av en pardörr från 1975 av vertikal, omålad träpanel med rikt utsirade järnbeslag. Den är placerad i en rektangulär nisch i en rundbågig, tresprångig perspektivportal. Vid båda sidor är tre kolonner med knoppkapitäl. Portalens övre del har omfattning av kantställda sandstenskvadrar. En stentrappa med fyra trappsteg leder upp till porten. Västportalen är till största delen nytillverkad 1893. I tympanonfältet är en relief från 1100-talet, med Kristus, en byggmästare och en man med häst. Denne överlämnar en kalk till Kristus - troligen en donatorframställning. Enligt inskrift på tympanonfältet är kyrkan invigd till Kristus och den heliga graven.
Sydportalen är placerad i södra tvärarmen och satt före 1760-talet i ett vapenhus på kyrkans sydfasad. I portalen sitter en enkeldörr av vertikal, omålad träpanel med rikt utsirade, nyare järnbeslag. Dörren är placerad i en rektangulär nisch i en rundbågig portal. Portalen omges på båda sidor av dubbla kolonner med tärningskapitäl och hörnblad. I tympanonfältet sitter en 1100-talsrelief föreställande Kristus med korskrona. Kristus överlämnar en nyckel till Petrus och en bok till Paulus. På vänstra smygen, ca 16 cm över tröskeln, finns ett ristat malteserkors. Framför porten ligger två stora stenhällar, den sydligaste en gravhäll. Portalen konserverades 1989.
Nordportalen, i norra tvärarmen, utgörs av en segmentbågad, gråmålad trädörr med grå dragbygel. Dörren är troligen från 1800-talet. Dörren är placerad i en grund nisch. Dess övre del har en putsad omfattning med kvaderstensimitation. En stenrappa med sex steg leder upp till porten.
I sakristians östfasad sitter, i en grund nisch, en järnbeslagen port med smidd dragbygel. I en grund nisch i gravkorets sydfasad sitter en järnbeslagen segmentbågad dörr med dragring av smide. Två trappsteg leder upp till porten.
FÖNSTER - I tvärarmarna är mot norr och söder vardera ett fönster samt mot norr respektive söder vardera två fönster. De gråmålade segmentbågade fönstren är indelade i sex lufter. Varje luft indelas genom träspröjs i vardera sex rutor. Fönstren är placerade i liv med fasaden. Deras övre del har en putsad omfattning med kvaderstensimitation.
Över östfasadens port finns i sakristian ett segmentbågat fönster med två lufter. Varje luft indelas genom träspröjs i smårutor. Under fönstret är ett fönsterbleck av kopparplåt.
Gravkoret har mot söder respektive norr ett grått segmentbågat fönster. De består av fyra lufter, indelade i smårutor genom träspröjs. Mot öster finns ett hjulfönster med färgat glas samt fönsterbleck av kopparplåt. I tornets bottenvåning finns i norr och söder två rektangulära, vertikala gråmålade fönster. De är indelade i vardera fyra rutor samt placerade i nischer med solbänkar i form av lutande kalkstenar. Över dess finns, på tornets andra våning, två tätt placerade fönster mot norr, väster och söder. De har samma utformning som de redan nämnda, men är mindre och indelade i tre rutor. I varje väderstreck har tornet en rundbågig ljudglugg, försedd med grå jalusiluckor.
TAK - Sakristian och koret har båda sadeltak med kopparplåt i storplåtsformat. Tvärarmarna har valmade sadeltak med kopparplåt, medan Forssenius gravkor är skiffertäckt. Tornets överbyggnad utgörs av ett kopparplåtstäckt torntak, krönt av en koppartupp. Kyrktaken, med undantag av torntaket, var före 1958 täckta med ekspån. Gravkorets gavelspets kröns av en träspira. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.