MEDELPLANA KYRKA

MEDELPLANA KYRKA - Kyrkan består av ett nord - sydligt orienterat, rektangulärt långhus - kor, lägre och smalare tresidigt avslutad sakristia i norr och ett fristående torn mitt för västfasaden. Under sakristian finns en källare. Den stora kyrkan, med två utbyggda portaler, representerar det tidiga 1800-talet. Tornöverbyggnaden och den oputsade fasaden är dock ett resultat av en renovering 1904.
FASAD -Kyrkan är byggd av tuktade kalkstenar med hörnkedjor av kvaderstenar. Fasaden var putsad till 1904. Tornet är byggt av gråsten. Över sydporten är ett runt, putsat, brunt blindfönster. Den låga, sockeln i långhuset är skråkantad. Under takfoten är en fint huggen, profilerad list. Sakristians sockel är betydligt högre än långhusets. Tornet saknar sockel mot norr. I tornfasaderna finns på varje sida två runda metallplattor mellan tredje och fjärde våningen.
PORT - Huvudingången är belägen i söder. Den består av en rektangulär pardörr, klädd med bruna vertikala bräder med vegetativt dekorerade smidesbeslag. Dörren sitter i en rundbågig nisch med omfattning av röda kvaderstenar. Tympanonfältet innehåller en oputsad sten med inhuggen inskription: " Medelplana kyrka ombyggdes 1823 reparerades och försågs med sakristia portaler nytt innanrede, med värmeledning 1902"
Porten är placerad i en utbyggd, spetsvinklad portal/vimperg med plåttäckt sadeltak, krönt av kula och kopparkors. En portal mitt i östfasaden har samma utformning och placering. Taket täcks dock av skiffer istället för plåt. I tympanonfältet står" Åren 1823 och 1824 då Carl XIV Johan var Sveriges och Norges konung byggdes denna kyrka &" Söder om östporten står en kubformad sten.
Tornets västport utgörs av en likadan dörr som ovan. Vimperg saknas dock. I tympanonfältet står "Detta torn av obekant ålder påbyggdes och försågs med spira år 1902". En stentrappa med åtta steg leder upp till porten.
Sakristian har mot öster en rektangulär enkeldörr av bruna vertikala bräder med vegetativt utformade smidesbeslag. Den är placerad i en rundbågig nisch med omfattning av röda oputsade kvaderstenar. Tympanonfältet pryds av cirklar i relief. En trappa med sex kalkstenar leder upp till porten.
I väster har sakristian en rektangulär källardörr med horisontell pärlstavsfyllning. Den är placerad i en segmentbågad nisch i den på denna sidan höga sockeln. En kalkstenstrappa leder ned till dörren.
FÖNSTER -Långhuset/koret har på varje sida fyra rundbågiga fönster. De brunmålade fönstren har korspost och var och en av de fyra lufterna är genom träspröjs indelad i fyra rektangulära rutor. Fönstren omges av oputsade röda kvaderstenar och har solbänkar av kalksten.
Sakristian har i nordöst, norr och nordväst vardera ett rundbågigt fönster. De brunmålade fönstren består av tre större mittrutor, omgivna av små kvadratiska rutor. På varje sida av sakristian finns också ett segmentbågat källarfönster med metallspröjs.
Tornet har mot norr och söder vardera ett rundbågigt fönster med brun järnspröjs och sex rutor. Fönstrets övre del har omfattning av kantställda kalkstenar. De lutande solbänkarna är av kalksten. Mot väster har tornet i andra våning ett brunt rosettfönster med omfattning av kalkstensflisor. Det sitter i en rund nisch med solbänk av kalksten under.
I tornets tredje våning finns i norr och söder vardera ett likadant fönster, men betydligt mindre. De rundbågiga ljudgluggarna, en i varje väderstreck, har dubbla, brunmålade luckor med vegetativt utformade beslag. I mitten av varje lucka är en rektangulär jalusidel. Gluggarna har omfattningar av röda kvaderstenar.
TAK - Långhuset har skiffertäckt sadeltak. Tornet har en flack, karnisformad huv samt ovanpå denna torntak, båda med kopparplåt. Torntaket kröns av kopparkula med kors. Vimpergen i söder täcks av kopparplåt och i öster av skiffer. Takrännor och stuprör är av kopparplåt.

MEDELPLANA KYRKA- En kyrka uppfördes på denna plats ca 1150. Kyrkan sägs vara tillägnad Sankta Elin, även kallad Sankta Helena, och Sankta Apolonia. Kyrkan låg intill en äldre färdväg och blev en viktig pilgrims- och offerkyrka. Av 1100-talskyrkan återstår tornets nederdel samt mittdelen av kyrkorummets västra vägg). Även kyrkogårdens norra stiglucka har medeltida ursprung. Av inredning från den gamla kyrkan har bevarats Sankta Elins medeltida altare, två liljestenar, Johan Aurellers d.ä. altartavla från ca 1660 samt ett antal epitafier och porträttgravstenar från 1300-tal - 1700-tal. Enligt en inventarieförteckning från 1890 var kyrkans medeltida dopfunt nedgrävd i Hällekis trädgård och användes för att samla upp regnvatten från en ränna! Enligt samma lista fanns i tornet ett gammalt krucifix med en lidande Kristus.
1763 gjorde byggmästare Johan Gottleb Gunther i Skara en ritning, där kyrkan skulle byggdas om till korskyrka, men ombyggnaden kom aldrig att uppföras. I stället uppfördes 1823-24 nuvarande betydligt större kyrka, som skulle betjäna såväl Medelplana som Västerplana socknar. Anledningen till att man valde en nord-sydlig sträckning var att kyrkan annars hamnat för nära vägen i öster. Arkitekt var professor Carl-Gustav Blom-Carlsson, Stockholm och byggmästare Pehr Eriksson, Bredared. Måleriarbetena leddes av häradsmålare Johan Petter Hökenstedt, Medelplana. Kyrkans torn fick huvtak istället för en hög spira. Tornets bottenvåning tjänstgjorde ursprungligen som sakristia. Första orgeln var byggd 1829 av Johan Everhardt j:r, Stockholm. Den gamla altaruppsatsen utbyttes vid 1800-talets slut, troligen på 1880-talet, mot ett predikstolsaltare.
1902 - 1904 ersattes tornhuven av nuvarande torntak och en tresidig sakristia uppfördes i norr. Troligen befriades fasaderna nu från puts. Nuvarande sydportal upptogs. Nuvarande bänkar, orgelfasad, predikstol, läktare, altare och altarring insattes. Troligen återuppsattes nu den gamla altartavlan. Även vindfång, nytt inner- och yttertak, fönster samt en så kallad värmeugn tillkom. Interiören fick målad kvaderstensdekor. Arkitekt var FA Wahlström, Skövde. Nuvarande orgel är ritad av CA Härngren, Lidköping.
1922 ritades nya kyrkogården i sydöst samt dess grindar, murar mm av Anders Roland.
En restaurering ägde rum 1926 - 1927 under ledning av Axel Forssén. Kyrkan hade då fuktproblem, varför rötskadat virke togs bort och vinden fick torka ut. Kyrkans innerväggar sågs över. Innertaket målades gråvitt. Även innerväggar och inredning målades. Troligen förändrades bänkarna något. Altarringen förkortades litet och flyttades närmre korväggen för att få mer plats. Sakristian inreddes. Utvändigt målades dörrar, fönster, luckor mm. En stiglucka uppfördes i södra kyrkogårdsingången. 1929 installerades elvärme, enligt ett program av Elektriska AB Skandia, Stockholm. Installationsarbetena sköttes av Bäckströms elektriska byrå, Lidköping.
1948 tillverkades nuvarande dopfunt. Förslag till reparation av stigluckor inlämnades 1951 av Axel Forssén. 1952 godändes en ansökan om elektrisk ringning från Bergholz klockgjuteri. Den norra stigluckan renoverades 1954.
1959 gjordes ett restaureringsförslag av arkitekt Rolf Bergh, men detta kom aldrig till stånd. En genomgripande renovering genomfördes 1964 - 1965, efter program av arkitekt Adolf Niklasson, Skara. Målarmästare Nils Lindell medverkade. Alla korbänkar utom en avlägsnades liksom två bänkrader under läktaren. En läktarunderbyggnad med brudkammare vid ena sidan och kapprum och toalett vid den andra, uppfördes. Flera epitafier och gravhällar omplacerades. För sakristian byggdes nytt textilskåp och insattes antikglas. Innerväggar omputsades. Kyrkan ommålades, varvid taket blåmålades och kvaderdekoren övermålades. I grunden hittades liljestenar som restaurerades och placerades i tornunderbyggnaden. Kyrkan inklusive inredning målades.
1973 sanerade Anticimex mot skadeinsekter.
1980 vitkalkades och målades kyrkan invändigt. Yttermurarna lagades. 1982 konserverades två brudstolar. Orgelverket restaurerades 1984 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Nya kyrkogården utvidgades 1985, enligt ett förslag av trädgårdsarkitekt Joakim Weiss, Skara. Tornet och torntaket lagades 1997.