JÄRPÅS KYRKA

JÄRPÅS KYRKA - Kyrkan föregicks av en medeltidskyrka på samma plats. Kyrkan bestod 1790 av rektangulärt långhus med rak altarvägg i öster, torn i väster, sakristia i norr och vapenhus i söder. Från denna återstår delar av sockeln, en dopfunt, troligen från 1100-talet, liljesten, delar av en altaruppsats från 1689, huvudbanér, en skamstock och fyra trälampetter.
1803 revs en medeltidskyrka i Höra, som då slogs samman med Järpås. Nuvarande Järpås kyrka föregicks av en äldre kyrka, riven 1805. Nuvarande kyrka uppfördes 1805-1806, huvudsakligen på den gamla grunden. Ritningarna var gjorda av 1790 av Överintendentämbetet. Från byggnadstiden återfinns bland annat nuvarande predikstol. Den första orgeln var byggd 1842 av Johan Niklas Söderling. Kyrkan renoverades 1871. Dåvarande altartavla i form av ett träkors ersattes av en oljemålning med änglar och moln. (nu i rum över sakristian) Första åskledaren uppsattes 1874. Kyrkogården utvidgades 1879 i norr och 1884 i söder.
1902 utbyttes altartavlan mot Mary Wijk. f Dicksons målning av Emmausvandrarna. En renovering enligt ritningar av Axel Lindegren genomfördes 1909- 1910. Arkitekten ledde även arbetet. En läktare över koret avskärmades från kyrkorummet genom en murvägg och gjordes om till samlingsrum. Tre nya fönster upptogs i öster. Delar av den gamla altaruppsatsen sammansattes, kompletterades med nya delar och återuppsattes i koret. Kyrkan fick nya bänkar, ny altarring samt korpanel. Läktaren förstorades. Troligen tillkom nuvarande läktarbröst. Innertaket lagades, nytt bjälklag och golv inlades i koret, nya läktartrappor byggdes. Kyrkorummet målades, bland annat takets vegetativa dekor. 1917 "reparerades" kyrkans begravningsvapen av snickare Lindberg i Göteborg. 1927 började man, på grund av ett testamente till kyrkan, en långvarig diskussion om en ev påbyggnad av tornet.
En ny, elektrisk orgel, byggd av A Magnussons orgelbyggeri, installerades 1934 - 1935. Varmvattenledning installerades i en nygrävd källare under sakristian 1937.
Troligen insattes 1939 nya fönster av furu. 1948- 1949 installerades elektrisk värme och kraft, enligt program av S Lidén. Samtidigt skedde invändig målning samt konservering av altaruppsats genom Olle Hellström. 1952 installerades elektrisk klockringning. 1958 uppfördes ett bårhus i söder. Huset var ritat av arkitekterna Carlberg och Hermansson. Byggmästare var Gunnar Larsson, Järpås. Grindstolparna i norr förändrades 1962. 1966 lagades, omputsades och avfärgades fasaden, under ledning av arkitekt E Haasum. Fasaden skall tidigare delvis ha varit målad med plastfärg. Önskemål fanns om en påbyggnad av tornet, men förslaget godkändes inte. En redskapsbod nordöst om kyrkogården byggdes troligen 1968 efter ritningar av Carlberg och Hermansson.
Vid en renovering 1971-1972 skedde en renovering under ledning av Adolf Niklasson. Elektriska arbeten utfördes av Änghagen, Järpås, målerier av Nils Askerfors och snickeriarbeten av byggmästare Allan Högvall, Nossebro. Fasaden rengjordes, lagades och målades och nya ytterdörrar uppsattes. Invändigt byggdes läktarunderbyggnader och ommålning skedde. En vägg uppsattes mellan läktarunderbyggnad och kyrkorum. Tre bänkar vid varje sida togs bort i väster.
Stigluckan renoverades 1985 av kyrkvaktmästarna Bo och Mikael Fahlström. Den fick då nya takbräder och nytt skiffer. Samtidigt utvidgades kyrkogården i söder.
1987 utbyttes korset på taket genom snickare Karl-Axel Svensson.

JÄRPÅS KYRKA - Den närmast gustavianska, murade kyrkan är uppförd 1806, delvis på grunden av en äldre kyrka. Kyrkan består av ett stort, rektangulärt långhus - kor, ett smalare och förhållandevis lågt torn i väster samt öster om koret - långhuset en något smalare sakristia i samma höjd. Tornet och sakristian uppfördes från grunden 1806.
FASAD - Fasaden är spritputsad med slätputsade dörr - och fönsteromfattningar. Tornet har en hög och bred sockel av gråstenar. Ovansidan täcks av en kalkstenshylla. Långhuset har en hög, skråkantad, spritputsad grå sockel. På västgaveln, öster om tornet, är över sockeln en inmurad, liggande runsten av gnejs. Ovanför runstenen är en kvadratisk glugg.
Över sydportalen är inmurat en rundbågad, kalkstensplatta med inskription i guld: "1805 under Gustav IV Adolfs regering ombyggdes från grunden detta herrens Hus". Ca en meter över västportalen är en mindre, rektangulär inmurad kalkstenplatta med inskriptionen "1806" i guld.
PORT - Portar uppsattes troligen 1938. Huvudentrén är placerad i tornets västfasad och utgörs av en rektangulär pardörr av ek. Dörren, av bruna vertikala bräder, är placerad i en rundbågig nisch. Över dörren, inuti nischen, är ett ljusinsläpp. Fyra trappsteg och ett viloplan leder upp till porten. En handledare av järn är fäst i fasaden på varje sida av porten. En likadan port är placerad i en rundbågig nisch mitt på sydfasaden. Framför porten är en bred trappa med sex trappsteg samt viloplan. En rundbågig port vid södra sidan av sakristians östfasad har fyllning av brunmålade, vertikala bräder och är placerad i en rundbågig nisch. Framför porten ligger en kalksten. Samtliga portar har slätputsad omfattning.
FÖNSTER - Långhus - kor har i söder två fönster på vardera sida av porten och på nordsidan fem fönster. De gråmålade, rundbågiga fönstren består av fyra lufter, vardera indelade i sex smårutor genom träspröjs. Sakristians östfasad har i bottenvåningen två likadana fönster. Samtliga är placerade i rundbågiga nischer och har solbänkar av kalksten. På andra våningen i sakristians östfasad är tre rektangulära fönster, symmetriskt placerade i rektangulära nischer med solbänkar av kalksten. På sakristians södra och norra sida är vardera ett mindre, rundbågigt fönster med två lufter, spröjsade i smårutor.
Västportens ljusinsläpp utgörs av ett gråmålat rosettfönster. Ett fönster på andra våningen av tornets västfasad har samma utformning som långhusfönstren. Tornets tredje våning har på varje sida en rektangulär ljudglugg, placerad i en rundbågig nisch med slät omfattning. Framför gluggarna sitter dubbla rektangulära, gråmålade ljudluckor.
TAK - Kyrkan har ett stort sadeltak, som täcker såväl långhus och kor som den smalare sakristian. Taket är valmat över sakristian i öster. Nära östra gavelspetsen är en skorsten. Tornet har en flack huv med ett pyramidliknande spets av kopparplåt. Sadeltak och huv täcks av skiffer. Tornet kröns av ett klot med kors av koppar. Stuprör och hängrännor är av kopparplåt.

JÄRPÅS KYRKA - Interiören består av ett högt och brett långhus, vapenhus i tornets nederdel i väster, högt och brett kor i öster, och väster om koret sakristia. Sakristians södra del är avdelad till tambur. Under sakristian finns en källare från 1937. Interiören präglas av en bågformad altarvägg med pilastrar, innefattande även sakristans två dörrarna samt av sitt vegetativt dekorerade tak. Inredningen stammar huvudsakligen från en restaurering 1909 - 1910.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgång i söder. Förutom dörr till vapenhus finns en portal på södra sidan. Över västra delen är en läktare med underbyggnad. Under det östligaste partiet av läktaren saknas dock underbyggnad. Bänkkvarteren slutar ett stycke öster om underbyggnaden. Utmed långsidorna står långa, grå, rygglösa bänkar och under dessa sitter låga element. Långhuset domineras av sitt välvda tak med stormönstrad dekormålning. På sydsidan hänger ett huvudbanér på vardera sida om portalen och på nordsidan ett huvudbanér i väster och en oljemålning i öster.
GOLV - Golvet i gångarna består av längsgående bräder. I mittgång, tvärgång samt väster om bänkkvarteren ligger en brunmönstrad, klistrad heltäckningsmatta. Under mattan skall, enligt uppgift, finnas inmurade gravhällar.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i gråvitt. Väggen mot läktarunderbyggnaden i väster utgörs på båda sidor av mittgången av en grå träskärm, genom tunna lister indelad i fält. Långhuset har utmed långsidorna en gråmålad bröstpanel av träskivor. Panelen är byggd av de ursprungliga? bänkdörrarna. Panelen indelas i stora fält genom smala lister och avslutas upptill av en profilerad överliggare av trä.
Väggen avslutas upptill av en bred, profilerad, ljust grå taklist med marmorering i mörkare grått. Under varje fönster är en liten nisch med en utdragbar kopparlucka.
Sydsidans östligast placerade huvudbanér är tillägnad landshövding Harald Oxe, död 1690. Banéret är rött och silverfärgat samt avbildar i mitten en oxe. Sydsidans andra huvudbaner är tillägnat Berent Papegoja, död 1649. Detta är silverfärgat och grönt med en fågel. På norra långväggen är Erland Kafles, död 1729, huvudbanér i guld , blått mm. En oljemålning i mörka färger, signerad M Wijk 1902, avbildar Emmausvandrarna. Den fungerade som altartavla 1902 - 1910.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vindfånget innanför sydsidans port är placerad i en djup, invändig träportal. Portalen är gråmålad och har överst en spetsvinklad fronton, prydd av snidad akantusslinga i guld. Frontonen kröns av en snidad snäcka i vitt och guld vid varje sida samt i mitten av snidad volut med ringkors i vitt och guld. Varje dörrblad på den gråmålade pardörren är indelat i tre mörkare grå speglar. Vindfånget har kalkstensgolv och vit väggpanel. Porten består av en grå pardörr med ett mässingshandtag. Vardera dörrblad är indelat i tre speglar.
Dörren till vapenhuset i väster utgörs av en gråmålad pardörr av svängdörrsmodell. Varje dörrblad består i övre halvan av ett spröjsat glasfönster. I den nedre delen finns en spegel i mörkare brunt. Dörren har vertikalt mässingshandtag samt utmed mittpartiet en skoning av grön sammet. Dörren är placerad i en djup, rektangulär nisch, klädd med profilerad, grå träpanel.
FÖNSTER - Långhuset har tre större fönster i söder och fyra i norr. Det västligaste fönstret på varje sida är beläget i läktarunderbyggnad och på läktaren. De gråmålade, rundbågiga fönstren, troligen 1950-tal, är indelade i vardera fyra öppningsbara lufter. Fönstren är placerade i utåt konande, slätputsade smygar, målade som väggarna. Fönsterbänkarna är målade i en mörkare grå färg. Närmast fönstren är ett V-format något nedpressat parti i varje fönsterbänk. I varje fönsterbänk är ett hål för ljus.
TAK - Taket utgörs av ett segmentvalv av putsat trä med mittspegel begränsad av en kraftig list. Taket är målat i ljust blått. Runt mittspegeln är en bred målad bård i grått med tunna, stormönstrade och stiliserade växornament. I varje hörn är ett målat, stiliserat strålknippe i gult, vitt och grått. Bården omges av en bred, profilerad, grå list. I mittspegeln sitter runda, snidade, grå kronfästen av trä. Taket under läktaren består av grå, slät träpanel. Taket fick nuvarande utformning 1910.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under västra delen av läktaren är en underbyggnad på varje sida. Läktarunderbyggnaden är från 1971-1972. Utmed skärmväggen i öster är på båda sidor kapprum. I underbyggnadens västra del går en läktartrappa upp från varje sida av mittgången. Trapporna leder rakt upp mot norr respektive söder. Trapporna har handledare av trä och stegen täcks av gulbrun heltäckningsmatta. Under sydtrappan är en toalett och under nordtrappan ett inbyggt förråd.
KOR - Koret är av samma bredd och höjd som långhuset. Det avslutas i öster genom en rak vägg mot sakristian. Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg. På norra sidan av koret är predikstolen placerad och framför denna en flygel. Utmed västligaste delen av sydväggen är ett dopaltare och över detta en oljemålning. Nordöst om dopaltaret står dopfunten. Under vart och ett av korfönstren finns en kort bänk av samma utförande som långhusbänkarna. Huvudaltaret är delvis inskjutet i en mycket grund nisch i östväggen. På altaret, i nischen, är den rikt ornerade altaruppsatsen. På varje sida om altaret är en dörr till sakristian. Varje dörr omges av en spegellampett. Dörrportalerna och nischen ingår i den klassicerande, rikt dekorerade putsade väggpanelen som upptar nästan hela östväggen och dominerar kyrkorummet. Framför altaret står den tresidiga, rätvinkliga altarringen och på vardera sidan om denna en fristående nummertavla från byggnadstiden.
GOLV - Korgolvet utgörs av mörkt grå, slipade kvadratiska kalkstensskivor. Framför altaret ligger en lång, rektangulär kormatta i geometriska gula, gröna och bruna mönster. Mattan är vävd vid Agda Österbergs Ateljé Tre Bäckar.
VÄGG - Korväggens syd - och nordsida är en fortsättning på långhusväggen och avslutas med samma taklist. I öster är en nästan rumshög, i mitten bågformad, altarpanel från 1910. Panelen utgörs egentligen av ett utanpåliggande murat, putsat och marmorerat listverk. Den centrala, rundbågiga altarnischen är invändigt blåmålad med en profilerad, gråmarmorerad omfattning. Över bågen är en målad grön växtranka på mörkgrå botten. På varje sida om de två dörrarna är en profilerad och kannelerad, marmorerad pilaster med guldfärgade vertikala bårder överst. Pilastrarna sammanbinds av en profilerad, marmorerad kornisch.
En oljemålning över dopaltaret avbildar i mörka nyanser Kristi korsfästelse.
DÖRR - De två, mörkt grå enkeldörrarna har sex parvis placerade, nedsänkta speglar med vita lister. Varje dörr omges av en vit, profilerad, putsad omfattning. Omfattningarna krön av en arkadbåge med en skulpterad snäcka. Dörrarna ingår i väggpanelen.
FÖNSTER - Koret har på varje långsida ett fönster med likadan utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är byggt av trä med dekorativa speglar. Det är ådringsmålat i brunt. Dopaltaret av trä är gråådrat.
BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning från 1910 består av ett kvarter i norr och två i söder. Bänkarna står ett stycke från ytterväggarna så att sidogångar bildas. På nordsidan finns 16 bänkar, i det sydöstra kvarteret sex bänkar och i det sydvästra åtta stycken. De gråmålade bänkarna har svängda, nedtill bredare, gavlar. Gavlarna pryds av en rektangulär, ljusare grå spegel nederst och en kvadratisk överst. I den kvadratiska spegeln är ett utsparat, guldfärgat grekiskt kors. Ryggen är nedtill delvis genombruten. Skärmarna mot kor och västgavel pryds av kvadratiska nedsänkta speglar.
PREDIKSTOL - Predikstolen har polygonal form. Den är målad i olika grå nyanser med guldfärgade lister. De olika sidornas fält avdelas genom en pilaster. Varje fält smyckas av en utsparad romb med guldfärgade lister. Runt den övre sargen finns profilerade konsoler med ett målat, guldfärgat löv. Runt nedre sargen är en guldfärgad snidad repstav. Predikstolens korg är nedtill avsmalnande och avslutas med en fot. Runt foten finns svarvade framförställda balusterdockor, delvis guldfärgade. Predikstolen är från 1806 och restaurerades 1810.
Trappan från öster har barriär med grå romber, inramade av guldfärgade lister.
ORGEL - Orgelverket är vänt mot väster. Den pneumatiska orgeln är tillverkad 1934 av A Magnusson och har 16 stämmor och två manualer. Den relativt enkla fasaden är huvudsakligen gråmålad. Fasaden är upptill rak med uppskjutande mittparti. Kornischen pryds av en guldfärgad tandsnittslist. Den överskjutande mittdelen omges av två snidade, genombrutna och guldfärgade akantusrankor. Den har snidad dekor med en ängel mellan akantusblad. Piporna är indelade i tre fält.
LÄKTARE - Den ursprungliga läktaren utvidgades 1910. Troligen stammar läktarbröstet från denna restaurering. Läktaren vilar på fyra fyrsidiga, grå pelare. Den gråmålade läktarbröstningen har ett utsvängt, karnisformat mittparti. Närmast ytterväggarna svänger bröstningen något mot öster. Läktarbröstet består av ett gråmålat skrank med nedsänkta, mörkare grå speglar. I mittspegeln är två korslagda, guldfärgade basuner i relief. Ovanpå skranket är ett lågt järnräcke. Läktargolvet täcks av brun heltäckningsmatta. Det har två gradiner. På sydsidan står några äldre gråmålade träbänkar med rygg.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan i uppsatsens mitt består av ett snidat krucifix mot ett blått bakgrundsfält.
ALTARUPPSATS - De olika delarna till altaruppsatsen från 1689 sammansattes, kompletterades med nya delar och återuppsattes i koret 1910. Bland annat tillkom den övre våningen. På vardera sidan av altartavlan är en korintisk kolonn med guldfärgade vinrankor. I övrigt inramas tavlan av mycket rikt, genombrutet akantusornament i guld. Under krucifixet är ett textband och på vardera sidan ett snidat, delvis guldfärgat änglahuvud. Övre våningen har i mitten ett rött fält med ett framförställt snidat lamm, omgivet av akantusornament (Agnus Dei). Altaruppsatsen kröns av ett runt fält med en snidad sol i relief.
ALTARRING - Den gråmålade tresidiga, rätvinkliga altarringen består av låga, profilsvarvade balusterdockor med guldfärgade lister. Dockorna grupperas genom kvadratiska fält samt i mitten av ett rektangulärt fält. Knäfall och armstöd är stoppade och klädda med grått tyg. Troligen stammar altarringen från 1910.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet är cylinderformad och nedtill starkt konande. Runt den kvadratiska foten löper en kraftig vulst.
NUMMERTAVLA - Nummertavlorna, troligen från 1910, vilar på fyrsidiga, grå, upptill avsmalnande pelare. Övre delen av pelaren är kannelerad med gulfärgade inläggningar. Den svarta rektangulära nummertavlan omges av en grå, profilerad ram med guldlister. Den kröns upptill av en skulpterad, delvis guldfärgad sköld mellan två små urnor.
SPEGELLAMPETTER - De fyra spegellampetterna från 1700-talet är närmast ovala med en skulpterad krona överst och akantusblad vid sidorna. Speglarna indelas genom skulpterade växtrankor. Lampetterna återuppsattes 1910.
VAPENHUS - På vapenhusets nordsida går torntrappan upp bakom en dörr. Den raka trappan leder västerut. Framför trappan finns en skärmvägg av trä. Under trappan står en rygglös bänk och över denna hänger del av en gravhäll från 1600- eller 1700-talet. Mellan vapenhus och västport är ett litet vindfång.
GOLV - Golvet består av grovt hyvlade kalkstenar
VÄGG - Väggarna är slätputsade och gulmålade. Framför trappan samt ovanför torndörren består väggen av ljus pärlspont. Trappan stöttas i väster av en fyrsidig, ljus träpelare. I öster är två snidade pilastrar av samma slag.
PORT - Svängdörren till vindfånget i väster är av samma typ som dörren mellan vapenhuset och långhuset. Porten i väster består av en gråmålad, rektangulär pardörr med vardera tre speglar. Framför porten är i själva vapenhuset en utbyggd ljus träportal, där nämnda svängdörr är placerad. Portalens överstycke är rikt profilerat. Över porten är ett ljusinsläpp.
FÖNSTER - Portens ljusinsläpp utgörs ett dubbelt, gråmålat lunettfönster. Inner - respektive ytterbåge är placerade på var sin sida av den tjocka yttermuren.
TAK - Taket utgörs av pärlspont, målat i ljust grå färg.
TAMBUR TILL SAKRISTIA - I öster är porten till kyrkogården. På väggen mot sakristian i norr är inmurat en dubbel liljesten (upp och ned). Mitt i tamburen är två dörrar mot väster. Den sydliga går ned till en källare och den nordliga till det inre av tamburen. Härifrån leder i västra delen av sydväggen en trappa till övervåningen. Trappstegen i den svängda trappan är lackade. Mot norr är en dörr till sakristian och mot väster till kyrkorummet. I nordöstra hörnet finns klädkrokar.
GOLV - Golvet är täckt av en tegelimiterande plastmatta.
VÄGG - Väggen är slätputsad och gulmålad.
DÖRRAR - Porten är grå, rundbågig och indelad i sex speglar. Källardörren är slät och gråmålad. Dörren till den inre tamburen samt dörren härifrån till sakristian består av grå träunderdel samt glasad och spröjsad överdel. Dörren till kyrkorummet är grå med sex nedsänkta speglar.
FÖNSTER - Över trappan i söder är ett rundbågat, gråmålat fönster, placerat i en likadan nisch som långhusfönstren. Fönstret är indelat i fyra lufter. Under fönstret är en liten nisch med en utdragbar kopparlucka.
TAK - Taket är klätt med blå pärlspont.
SAKRISTIA - Utmed västväggen är ett långt, träfärgat textilskåp samt norr om detta dörren till kyrkorummet. Utmed östväggen är ett litet altare, och häröver hänger en oljemålning. Mitt på golvet är ett kraftigt bord med stolar.
GOLV - Golvet är täckt med brunmönstrad heltäckningsmatta.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade.
DÖRRAR - Dörren till kyrkorummet är grå med sex nedsänkta speglar.
FÖNSTER - Mot söder är ett och mot öster två rundbågade, gråmålade fönster, placerade i likadana nischer som långhusfönstren. Fönstren är indelade i fyra lufter. Under varje fönster är en liten nisch med kopparlucka.
TAK - Taket består av brunmålad pärlspont.
VÅNING ÖVER SAKRISTIA - I våningen förvaras bland annat del av en skamstock från 1726, två enkla ljuskronor av järntråd och svarvat trä (1700-tal), en oljemålning med änglar (altartavla 1871 - 1902). Här finns även en bräda med målningsfragment av två människor. (1600-1700-tal)
GOLV - Golvet består av lackade bräder.
VÄGG - Väggen är slätputsad och gulmålad.
FÖNSTER - De fyra fönstren mot öster är vitmålade, rektangulära och placerade i putsade, utåt konande, rektangulära nischer. Varje fönster består av två lufter, uppdelade i smårutor genom träspröjs.
TORN - Tornet uppfördes 1806.
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Via en rak, omålad trätrappa av från vapenhuset når man våning 2. Väggarna är putsade. Golv och tak består av omålade plankor. Nedre delen av ett fönster är placerat i västväggen. En öppen, rak trappa leder vidare. Golv och tak på våning 3 utgörs av grå träplankor. Väggen är slätputsad. Övre delen av västfönstren finns här. Här förvaras tre kistor, två äldre knäfallspallar bland annat. En likadan, rak, öppen trappa leder vidare. På våning 3 finns klockorna. En klocka är medeltida. Den andra är gjuten 1885 av firma Johan Beckman, Stockholm, och försedd med inskription. I varje väderstreck är en rektangulär lucka med på insidan omålade ljudluckor.