SKÄRVS KYRKA

SKÄRVS KYRKA - En kyrka uppfördes under 1100-talet på nuvarande kyrkplats i Skärv. Enligt Peringskiöds Monument hade kyrkan rektangulärt långhus med torn, kor med absid i öster, vapenhus i söder, ett gravkapell med barockspira i väster och en liknande utbyggnad söder om koret. Kyrkan ägde från 1600-talets mitt en orgel med fyra stämmor. Från den gamla kyrkan är bevarat en lampett av järn och troligen delar av nordmuren. 1785 beslutades om uppförandet av en ny kyrka. Kyrkan började byggas 1787, troligen delvis på den gamla grunden, och färdigställdes 1788. Byggnationen leddes av byggmästare Sven Westman från Stora Munkabo i Skärv. Byggmaterial från närbelägna Axevalla Hus och från den äldre kyrkan lär ha används. Enligt 1828 års inventarieförteckning hade kyrkan vid denna tid spåntak, marmorerad inredning, och två altartavlor från 1700-talet. Altartavlorna var placerade över altaret till 1860 och är ännu bevarade (idag på långhusets nord- respektive sydvägg). 1860 - 1909 tjänstgjorde ett kors som altarprydnad. 1877 inköptes en till stor del ännu bevarad orgel, byggd av Salomon Molander och co, Göteborg. Vid en renovering 1909, då golvet sänktes, observerades under golvet ett gravkor med elva kistor. Vid samma tillfälle insattes nya fönster med innanfönster. Ljudluckorna och murarna lagades, rengjordes och putsades in- och utvändigt. Dörrarna målades och ny kamin insattes. Nuvarande läktartrappor, predikstol, altaruppsats, altarring, altare och öppna bänkinredning i jugend tillkom. Byggmästare var PJ Pettersson. Den äldre predikstolen förvaras möjligen på Västergötlands museum.
Nuvarande altartavla, målad av Louise af Geijerstam, Skövde, skänktes till kyrkan 1914. 1921 tycks församlingen ha sålt en medeltida dopfunt. 1923 godkändes Axel Forsséns förslag till planering av kyrkogården med terrasser, gångar och trappor.
1933 återinvigdes Skärvs kyrka efter underhållsarbeten som innefattade lagning och kalkning av ytter- och innerväggar samt ommålning av innertaket. Murarmästare Ericsson, Varnhem, var entreprenör. Dopfunten, ritad av Ragnar Hjort, är från 1935. Orgelverket ombyggdes 1939 av Th Frobenius o sönner, Danmark. Ingenjör E Drefelts, Skövde, förslag till installation av elektrisk värme, belysning och orgelfläkt inlämnades och godkändes 1949. 1971 upprättades ett förslag till utvändig renovering av byggmästare N Hagman. Enligt förslaget skulle fasaden avlägsnas från puts, omputsas med "kalkcement" och målas. Portar, fönster mm skulle ommålas. En omfattande inre renovering genomfördes 1978. Putsen bättrades, fönster målades, kyrkan isolerades och kyrkorummet ommålades med latexfärg. Bänkarna fick en rosa nyans. Ett dopaltare med kors placerades i koret. Tre bänkrader på varje sida avlägsnades i väster. 1999 fick församlingen tillstånd att reparera den gamla orgeln. Samma år ommålades kyrkorummets tak, väggar, bänkar, altare, predikstol, läktarpelare mm. Vid färgsättningen tog man hänsyn till det tidiga 1900-talets ideal.

SKÄRVS KYRKA - Kyrkan består av ett rektangulärt långhus, fullbrett, rundat kor i öster, lägre och smalare, kvadratisk sakristia öster om koret och ett smalare torn med lanternin i väster. Det mot söder och norr rundade koret har emellertid en rak vägg i öster, där sakristian ansluter. Den slutna lanterninen är fyrsidig med avfasade hörn. Kyrkan har en gustaviansk karaktär med brutet tak och hjälmformad tornhuv med lanternin.
FASAD -Kyrkan är uppförd av kalksten och natursten. Fasaden är slätputsad och vitkalkad med gråmålad "sockel" i samma nivå. Fasaderna avslutas upptill genom profilerade, vita taklister. I en nisch över västporten är en rektangulär kalksten med inskription angående kyrkans tillkomst/nybyggnad 1788, då S Westman var byggmästare.
Den fyrsidiga lanterninen med avfasade hörn har fasad av kopparplåt. I varje väderstreck är ett rektangulärt blindfönster av ljusare plåt.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad. Den utgörs av en nyare, rektangulär pardörr. Dörren är brunmålad med svängt metallhandtag och många små, rektangulära, vertikala gröna speglar. Dörren är placerad i en djup, rektangulär nisch. Framför är en trappa med två granitsteg. Sakristian har mot norr en port i form av en nyare, rektangulär dörr med grå, vertikal panel. Dörren är placerad i en grund, rektangulär nisch.
FÖNSTER - Långhuset har i norr respektive söder tre större fönster och koret ett likadant i sydöst och ett i nordöst. De grönmålade, spetsbågiga fönstren är indelade i vardera sex lufter. Fönstren är placerade i spetsbågiga nischer med lutande solbänkar av kalksten. I första tornvåningens syd- och nordfasad finns vardera ett likadant fönster. I samma fasader finns på andra tornvåningen vardera ett lågt, segmentbågat, grönmålat fönster indelat i två lufter genom mittpost. Sakristians kvadratiska, grönmålade östfönster är indelat i två lufter genom mittpost. Tornet har i varje väster, söder och norr en rundbågig ljudglugg med gröna jalusiluckor. I öster finns en mycket låg, rundbågig glugg.
TAK - Långhuset har ett brutet sadeltak, som är valmat över koret. Över sakristian är ett valmat sadeltak. Tornet och även lanterninen har hjälmformad huv. Lanterninen kröns av en kopparkula med kopparkors. Samtliga tak täcks av kopparplåt i storplåtsformat.