VÄSTRA GERUMS KYRKA

Byggnadshistorik
VÄSTRA GERUMS KYRKA - Västra Gerums kyrka uppfördes under tidig medeltid, möjligen som en "Annakyrka". Den ursprungliga kyrkan hade i öster ett smalare, rakt kor samt möjligen absid. Rester av koret påträffades vid utgrävningar 1950. Av denna kyrka återstår såväl tornet som huvuddelen av långhuset. Även dopfunten är bevarad från denna tid. Från senmedeltid finns en lillklocka och den dragring och den nyckelskylt som nu sitter på västporten. Under senmedeltid valvslogs troligen kyrkan och försågs med dekormålning av mäster Amund. Fragment av målningarna är framtagna och bevarade. Möjligen ombyggdes och förhöjdes samtidigt torntaket. Nuvarande predikstol donerades 1678 till kyrkan och från ungefär samma tid är altaruppsatsen. Kyrktaket "spånades" 1689 - 1690 och ett vapenhus byggdes i söder 1694. 1710 byggdes en västportal.
1740 revs det gamla koret, kyrkan förlängdes åt öster och nuvarande, bredare kor uppbyggdes av sandsten och tegel. Valven ersattes av ett innertak av trä och läktare byggdes. Altaruppsats och predikstol restaurerades. Byggmästare var, enligt ett sockenstämmoprotokoll, Måns Håkansson. Troligen tillkom de delvis ännu bevarade draperimålningarna kring fönstren. Sakristian byggdes 1755. 1760 reparerades västra porten och innertaket dekormålades med "spridda moln". Ännu omkring 1830 fanns på kyrkogården en stiglucka. 1840-1850 utbyttes långhusets takspån mot skiffer. Altaruppsatsen utbyttes mot ett förgyllt träkors och ett halvcirkelformat fönster upptogs i öster. En altarring tillverkades lokalt omkring 1870.
Vid arkitekt Fredrik Falkenbergs renovering 1909-1910 insattes nya bänkar (ritade av Falkenberg) och nytt trägolv under bänkarna inlades. Takpanelen lagades. Tak och väggar målades. Predikstolen konserverades av artisten Wilhelm Pettersson, Stockholm. Denne renoverade och återinsatte den gamla altaruppsatsen, vars olika delar förvarades i vapenhuset, sakristian och på vinden. Det halvrunda korfönstret igensattes. Vapenhuset i söder revs. 1930 inskaffades en orgel från Hammarberg, Göteborg. Kyrkogården utvidgades troligen mot norr, varvid en äldre stenmur revs. Arkitekt Sten Branzell gjorde 1932 ett förslag till inre renovering, som dock aldrig blev genomförd. Uppvärmning med varmluft diskuterades, men man behöll tills vidare kaminen i norr. 1940 konserverades altaruppsatsen, predikstolen, ljudtaket av konservator Sven Gustafsson, Göteborg.
En större renovering 1950 - 1951 leddes av Axel Forssén. Grunden förstärktes, sprickor lagades. Kyrkans murar omputsades utvändigt. Sakristians plåttak utbyttes mot skiffer. Mellanväggen mellan tornet och långhuset upptogs, vindfång byggdes golven justerades och läktaren revs. Innertaket isolerades och en skorsten togs bort. Vapenhuset välvdes. En port togs upp i sakristian, som även försågs med ett altare. Mittgången breddades och koret utökades något mot väster. Kyrkan fick ny bänkinredning och ny altarring. Kyrkan målades ut- och invändigt. Elvärme installerades, enligt Sigurd Lidéns upprättade program. Olle Hellström framtog de under arbetet upptäckta väggmålningarna. Orgeln renoverads genom Nordfors och co, Lidköping. Olle Hellström konserverade altaruppsats och predikstol 1958-1959. En redskapsbod i nordöst, ritad av Edgar Haasum, uppfördes 1966. 1971 omputsades och kalkades fasaden. Kyrkogården utvidgades 1994. Samma år inköptes en ny orgel från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping.

VÄSTRA GERUMS KYRKA - Kyrkan utgörs av ett rektangulärt långhus med fullbrett rakt avslutat kor i öster, smalare västtorn samt en sakristia norr om koret. Tornet är något avsmalnande uppåt.
FASAD -Västra Gerums kyrka är byggd av gråsten/granit och i de nyare, östra delarna sandsten kombinerat med tegel. Kyrkans fasader är grå och spritputsade. Under takfoten är en profilerad trätaklist. I tornets sydfasad är en inmurad runsten av granit, som tidigare legat på en grav på kyrkogården. Inskriptionen lyder: "ALLE LADE DENNA STEN EFTER ÖDA, SIN HUSTRU...MYCKET GOD".Under det västra av sydfasadens fönster finns två ristade lodräta linjer, som markerar en igensatt port. Mellan sydsidans två östligaste långhus - korfönster är en annan vertikal ristning, som markerar gränsen mellan kyrkans äldre del i väster och den tillbyggda delen i väster. I sydfasaden, intill kyrkans sydöstra hörn, är en liten, rund, oputsad sten med inristade latinska bokstäver. Texten lyder "Gud förbarma dig över oss" och sägs möjligen ha samband med en massgrav från 1300-talet. I korets östfasad är ett igenmurat, halvrunt, högt placerat fönster. Tornet har ojämna murar och smalnar av något uppåt.
PORT - Västporten från 1850 utgörs av en svart, rektangulär enkeldörr med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren har vegetativt utformade smidesbeslag och en ålderdomlig dragring och nyckelskylt av smide, troligen senmedeltid. Dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch. Sakristians port i östfasaden utgörs av en nyare dörr av breda, vertikala bräder. I övre delen är en liten, kvadratisk glasruta.
FÖNSTER - I norra fasaden finns två och i söder tre rundbågiga, gråbruna fönster. Fönstrens nedre del indelas genom mittpost i två lufter med vardera sex rutor och den övre delen består av två lufter med vardera fyra rutor. I tornets bottenvåning finns i norr respektive söder ett något mindre fönster med tvärpost. Under fönstren finns fönsterbleck av kopparplåt. I tornets västfasad är, i andra våningen, en rektangulär, vertikal glugg med fönster. Tornet har i varje väderstreck en liten, kvadratisk ljudglugg med svarta luckor. I långhusets södra respektive norra takfall är ett litet takfönster. Sakristian har mot norr ett brunt, rundbågigt fönster med mittpost och indelat i smårutor.
TAK - Långhuset har ett skiffertäckt sadeltak, som är valmat över koret. Tornet har ett mycket högt och smalt torntak med träspån och kröns av en flöjel med tupp av koppar. Sakristian har ett valmat, skiffertäckt sadeltak.