NORRA FÅGELÅS KYRKA

NORRA FÅGELÅS KYRKA - Kyrkobyggnaden är en gotisk salkyrka som i öster har ett fullbrett, tresidigt avslutat kor från 1754. På den norra långsidan är en kvadratisk medeltida sakristia. Vid sakristians östvägg är en kopparplåtsklädd lucka med trappa ned till elcentral. På den södra långsidan är framför sydportalen ett vapenhus, byggt 1670, liksom det Hårdska gravkoret från samma sekel. Båda är kvadratiska till planen. I norr är det nyklassicistiska Stackelbergska gravkoret byggt 1749 (enligt ristning å kupolens hjärtstock) med en femsidig form och port i norr. Långhus och sakristia härrör från medeltiden.
FASAD - Fasadens slevstrukna slätputs följer det underliggande gråstensmurverkets alla ojämnheter. Ytan är vitkalkad. Sockeln är låg, enkel och av murad gråsten. I långhusets gotiskt höga och spetsiga västra gavelröste är en stor och för landskapet ovanlig tegelblindering i form av ett kors. Denna är liksom övriga fasaden putsad. Det Stackelbergska gravkoret har samma fasadbehandling, men hörn, fönster, takfot och dörr har markerade omfattningar. I vapenhusets gavelröste sitter i en rektangulär nisch en inmurad röd kalkstenshäll med en text som berättar att Olof Bröstfelt år 1670 lät bekosta och uppföra detsamma. Öster om vapenhusets portal sitter en porträttgravhäll i kalksten fastgjord med järnklamrar. På hällen avbildas i låg relief Brita Mårtensdotter Krok, omgiven av sin förste man, häradsfogden Hans Pedersson (död 1635) och sin andra man, Peder Uddson. Det Hårdska gravkoret har högt upp på sydväggen järnhakar efter luckor, vilket visar på ett nu igenmurat fönster. I den södra korväggen är en rundbågig nisch efter en igenmurad portal.
PORTAR - Västporten är en rektangulär pardörr av stående brädor, vilka på utsidan klätts med kopparplåtar. På insidan är den gråmålad och har ursprungliga haspar och hakar. Troligen härrör den från 1700-talet. Porten sitter i en stickbågig smyg och har ett kopparplåtsklätt överstycke i bågen. På detta sitter en sentida armatur. Västportalen har en utkragande rektangulär omfattning med rusticering. Dettas krön är klätt med svart plåt. Vapenhusets sydport sitter i en djup rundbågig smyg. Den likadant formade porten består av stående brädor och har en smidd dörring med platta. I det Hårdska gravkorets östvägg är en rektangulär port som är beslagen med kopparplåt och har parallellt korsande beslag. Framför denna är en murad och putsad trappa med kalkstenssteg och ett smitt järnräcke. Det Stackelbergska gravkoret har en rektangulär port som av stående brädor, vilken på utsidan är beslagen med kopparplåt. Över denna är en trapetsoid kalkstenshäll med namnet på släktens anfader Walter Reinhold Stackelberg och hans fru Beata Taube, samt deras vapensköldar. Denna inramas i samma omfattning som porten.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren från 1994 sitter i liv med muren och har korsposter. Fönstren har sex lufter, varav två bildar lunetten. Varje luft har 20 små blåsta glas innefattade i blyspröjs. Somliga är svagt färgade. Över västportalen är ett runt fönster i en grund smyg med fyra lufter och sex rutor i varje, med träspröjs. Solbänken är av kopparplåt. Gravkorets fönster är närmast kvadratiska med två lufter och olikfärgade små blåsta glas i blyspröjs. Det västra fönstret har kvar inmurade järnhakar för luckor. Sakristians fönster är litet och kvadratiskt. I gavelröstet är upptaget en del av en tidigare igenmurad rektangulär glugg. Det Stackelbergska gravkorets lunetter sitter i mycket djupa smygar med solbänkar klädda med svart plåt. Varje lunett har 22 rutor i svartmålade träspröjs. Ventiler har ersatt en ruta i varje.
TAK - Långhuset täcks av ett resligt sadeltak som är valmat över det tresidiga koret. Även sakristia och vapenhus har höga sadeltak. Alla har de synliga hammarband. I sakristians gavelröste syns även ett par bockben. Det Hårdska gravkoret kröns av en lökkupol som tillkom 1926 efter Peringskiölds avbildning. Den vilar på en rikt profilerad takfot av trä, vilken tjärats. Den ursprungliga kupolen hade ersatts av en karnisformad huv som då borttogs. Likheten var påfallande med det Stackelbergska gravkorets något trubbigare huv. Denna är klädd med svartplåt. Kyrkans övriga tak är klädda med kluven spån som tjärats. Även vindskivorna är tjärade. Ändarna av långhusets taknock kröns i väster av en flöjel med ett drakhuvud med årtalet 1662 och i öster av ett smitt ringkors på kula. Den sistnämnda härrör säkerligen från 1926. Även lökkupolen kröns av en smidd flöjel. Hängrännor och stuprör är av kopparplåt.

En kyrka omnämns i skrift 1225, men om det rör sig om den nuvarande eller ej är svårt att avgöra. Peringskiölds avbildning från omkring 1680 visar det äldre omarkerade och rakslutna koret som förefaller ha en spetsbågig trefönstergrupp i östgaveln. Denna planform talar tillsammans med det höga och spetsiga taket, den sannolika trefönstergruppen, tegelomfattningar och det västra gavelröstets blindering för att den stående kyrkan hör hemma i gotisk tid, troligen sent 1200-tal. Sakristian är mer svårdaterad, men är som yngst från senmedeltiden. Tillsammans med Ransberg, Mölltorp, Brevik och Grevbäck utgör kyrkan i Norra Fågelås en av landskapets få gotiska kyrkor som även har en koppling till klostren kring Vättern. Efter reformationen kom adelsmännen på Guldkrokens storgods att under 1600- och 1700-talen sätta sin prägel på kyrkan. 1649 tillkom den påkostade läktaren i senrenässans, vilken år 1651 fick en pendang i den av Carl Olofsson Hård på Hjällö bekostade bänkinredningen. Taket fick sannolikt den takryttare som Peringskiöld visar någon gång under 1600-talets första hälft. 1670 byggdes det nuvarande vapenhuset av Olof Bröstfeldt på Erlandstorp. I samband med detta påbörjade Johan Hård på Hjällö uppförandet av det Hårdska gravkoret som till exteriören stod klart med sin lökkupol vid Peringskiölds besök. Nämnde Hård hade redan 1667, tillsammans med sin maka Karin Stake, skänkt kyrkans predikstol. 1689 förärade han även "ett skönt positiv". Troligen 1693 fick kyrkan större fönster. År 1749 lät Wolter Reinhold Stackelberg på Almnäs uppföra ett gravkor åt sig och sin familj.
År 1754 genomgick kyrkan en genomgripande ombyggnad i och med den tidstypiskt tresidiga utvidgningen av koret och upptagandet av en västportal. Sannolikt är det nu takryttaren tags ned (p.g.a. rasrisk), innertakens valv och draperimålningarna tillkommer. 1775 var en ny orgel på plats. Den tillverkades av Lars Strömblad medan fasaden skars av bildhuggaren Brusell. När släkten Hård 1788 flyttade från socknen överlät de sitt gravkor till en ny sakristia. I valvet uppmurades en vägg med en dörr och det är troligen nu som dess tak byggdes om till en kopparklädd huv. 1810 insattes nya fönster. 1879 uppsattes en ny altartavla som ersatte ett krucifix. Vid denna tid tillkom även några nygotiska korbänkar med skärmar. 1882 skänktes en värmeugn till kyrkan och 1902 insattes innanfönster. 1912 byggdes den nuvarande orgeln av E A Setterquist & Son i Örebro. 1915-16 utökades också renässansläktaren. 1923 borttogs en läktare för ägarna till Almnäs. Denna satt på den södra långsidan, strax öster om sydportalen.
År 1926-29 företogs en stor restaurering som syftade till att återställa kyrkan i dess barockdräkt. Arkitekt var Evert Milles, bror till skulptören Carl Milles. För konservering och måleri stod Yngve Lundström och Gustaf Johansson. Byggmästare var J E Wennergren. Fasadens puts lagades och fick en ny kalkning. Tak och grund reparerades. Hängrännor och stuprör borttogs. Under sakristian inrättades pannrum och skorsten för införande av centralvärme med lågtrycksånga i kyrkan. Sakristians ursprungliga fönster upptogs. Bänkarna fick nya ryggar, sitsar och golv. Dess gavlar breddades. Av överblivna dörrar tillverkades nya korbänkar. Även altarring nygjordes. Nya innan- och ytterfönster tillverkades, liksom portar till vapenhus och vindfång. Med bidrag från släkten Hård och ägarna av Almnäs restaurerades det Hårdska gravkoret. Den i valvet uppförda väggen revs ned och ersattes av ett träskrank till koret som nu iordningställdes som dopkapell. Kamin och skorsten revs bort. Yttertaket återgavs sin forna spåntäckta lökkupol. Den starkt förfallna kryptan ordnades med nya murade kistor, trappa, dörr och häll. Det Stackelbergska gravkoret omvandlades på släktens bekostnad till ett gravkapell och fick en mindre kal utformning med kassettak, pilastrar och bröstmålning. Kyrkans äldre inventarier konserverades och återfick sina ursprungliga färger. Predikstolstrappan fick en ny mer passande skärm. Väggarnas draperimålningar framtogs och sydportens omfattning framknackades. Det senmedeltida triumfkrucifixet blev ny altarprydnad. Elektriskt ljus installerades. 1950 infördes elvärme i kyrkan. 1974 genomfördes en renovering efter ritningar av arkitekt Ernst Lefvander, Skara. Ytterväggarnas puts lagades och fick en ny vitkalkning. Sockeln frilades. Taken tjärades och hängrännor och stuprör uppsattes. Dörrar och fönster målades. Under läktaren tillkom en mindre underbyggnad med toalett och städskrubb. Den södra läktartrappan borttogs. 1978 tilläggsisolerades valven och 1986 insattes högtalare.
Åren 1994-1995 företogs omfattande repareringsarbeten. Taken tjärades och nya fönster tillverkades. Stackelbergska korets tak reparerades och rötskador i sakristians tak åtgärdades. Sättningsskador i Hårdska korets valv åtgärdades likaså. Invändigt så målades taket och väggarna fick en ny kalkning. Den gamla altartavlan, orgelfasaden, nummertavlor, skulptur och huvudbaner konserverades. Övriga baner, draperimålningar och predikstol rengjordes enbart. Omfattningen till sakristidörren togs fram. Manöverpulpet och strålkastare installerades. 1996 ordnades ny textilförvaring.