HÄGGUMS KYRKA

HÄGGUMS KYRKA - Kyrkan består av långhus med läktare och läktarunderbyggnad i väster, vapenhus i tornets underdel , samt sakristia öster om altaret. Det ljusa kyrkorummet bär en nyklassicistisk prägel.
LÅNGHUS - Långhuset är indelat genom sidogångar, bred mittgång och tvärgång i söder. Förutom dörr till vapenhus finns en dörr/port på södra sidan. Öster om denna står en kororgel. Bakom altaruppsatsen är ett utrymme, som leder till sakristian. I väster går en trappa till orgelläktaren.
GOLV - Golvet utgörs av längsgående smala, oljade brädor i mittgången och förövrigt av tvärgående brädor.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade i gul färg. De avslutas upptill av en bred, profilerad taklist, marmorerad i grå kulörer. Nedtill är en grå, något profilerad golvlist. Vägg mot läktarunderbyggnad i väster utgörs av smala, horisontella brädor, ådrade i gulgrått.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - En gråmålad pardörr från ca 1920-talet leder till vapenhuset. Dörren är placerad i en rektangulär nisch. Mitt på sydfasaden är pardörren till sydportens vindfång placerad i en rektangulär nisch. Omfattningarna är gråmarmorerade, den övre listen profilerad och över dörren är två guldfärgade palmblad i relief. Dörrbladen är indelade i vardera tre speglar, målade i grå nyanser. Porten i vindfången består av vertikala, bruna, breda brädor. Dörr till sakristian, från början av 1900-talet är vit med tre speglar och placerad i en konande rektangulär nisch öster om altaret.
FÖNSTER - Långhuset har fyra fönster på vardera långsida. Fönstren är symmetriskt placerade i utåt konande fönstersmygar, målade och putsade som väggarna. Ett av de södra fönstren är utgör ljusinsläpp till sydportalen och är därför avkortat nedtill. I övrigt är de gråmålade, rundbågiga fönstren indelade i fyra rektangulära och två rundade lufter. Dess är spröjsade i vardera sex respektive tre rutor.
TAK - Taket är ett tredingstak, av längsgående via, smala brädor. I taket är tre målade medaljonger, varifrån ljuskronor hänger. Medaljongerna består av tunt målade växtornament i guldfärg.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - En liten underbyggnad i västra delen av långhuset består av ett av textilskåp från 2001 på norra sidan och läktartrappa med inbyggt förråd i söder. Skåpsdörrarna är gråvita och indelade genom speglar. Trappan har skärmar med grågrönådrade speglar inramade av guldfärgade ramar.
KOR - På korets södra sida finns dopfunt och i sydvästra hörnet en äldre predikstol. Nuvarande predikstol är placerad i korets nordvästra del. På sydväggen hänger delar till epitafium över ett dopaltare. På vardera sida om altaret är en nummertavla. I koret ligger en yllematta med blå och röda geometriska mönster.
GOLV - Korgolvet, vilket ligger på en högre nivå än långhusgolvet, består av längsgående, oljade brädor samt närmast långhuset av tvärgående, bredare brädor.
VÄGG - Koret har samma bredd som långhuset och rak avslutning i öster. Väggen har samma beläggning som långhusväggen.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i norr och ett i söder. De har samma utformning och placering som långhusfönstren.
TAK - Taket utgör en fortsättning på långhusets trätak.
FAST INREDNING
ALTARE - Altarbordet av trä är ådrat i mörkt grönt liksom den profilerade kanten. Underredet av trä har hörnpilastrar, marmorerade som bordet, och är förövrigt marmorerat i ljust grönt på gråvit botten. På altaret står ett snidat, italienskt krucifix från ca 1700, skänkt till kyrkan 1956.
DOPALTARE - Dopaltaret från 1969 består av en slipad kalksten med mot väggen insvängda konsoler.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen består av tre kvarter, uppdelade genom en bred mittgång samt en tvärgång i söder. Bänkarna står en bit ifrån ytterväggarna, så att sidogångar bildas. Det sydöstra kvarterets fyra bänkar är betydligt kortare än övriga närmast kororgeln utmed sydäggen. Det norra södra bänkkvarteren innehåller fjorton bänkar och det sydvästra åtta bänkar. Den öppna bänkinredningen är placerad direkt på golvet. Inredningen är målad i lövträimitation. Skärmar i väster och öster har försänkta speglar. Gavlarna är karnisformade och avsmalnande uppåt. Bänkarna är från 2001 förutom sex möjligen ursprungliga bänkar under läktaren.
PREDIKSTOL - Den gråmålade predikstolen från 1864 är polygont utformad med profilerade sarger i mörkare grått och guld. Varje sida avgränsas av kulsvarvade förgyllda hörnlister och pryds av en nedsänkt spegel med profileringar och ett förgyllt växtornament i relief.Predikstolen har konformad nederdel samt en nedåt utsvängd, åttkantig fot, marmorerad i grått och grönt. Predikstolen har ett välvt, polygont ljudtak, krönt av ett gråvitt klot med guldfärgat kors. Taket har dämpad grön färg. Den profilerade sargen har en utsågad bågfris i grå färg med förgyllda rosetter. På takets insida finns en förgylld strålgloria. Trappan från öster har profilerat räck samt skärm med nedsänkta speglar. Speglarna har förgyllda lister samt mittstjärnor.
ÄLDRE PREDIKSTOL - Predikstolen från den gamla kyrkan är daterad 1761. Den har polygon form samt brutna och profilerade sarger med tunn växtdekor. Sidorna avgränsas av korintiska pelare i guld och svart. På varje sida är i det gråmålade fältet en blå, uppåt avsmalnande spegel med en skulpterad evangelist med sin symbol. Under skulpturerna finns ovala, röda texttavlor med bibeltexter i svart. Korgen har nedåt avsmalnande, brunådrad fot. På predikstolen sitter ett fyrdubbelt timglas från ca 1700.
ORGEL - Orgeln från 1925 är tillverkad av Nordfors och co, Lidköping. Orgeln, vilken är pneumatisk, har åtta stämmor och en manual. Den gråmålade fasaden är tresidig med uppskjutande, rundad mittdel och profilerat krön i grönt och guld. I det utåt rundade mittpartiet utgör piporna dekor. Flygeln i söder pryds av förgyllda korslagda trumpeter och i norr av en lyra. Reglerverket är placerat något öster om piporna med spelbordet mot väster.
KORORGEL - Kororgeln har fem stämmor och en manual. Fasad är av omålad furu. Orgeln är tillverkad 1971 av Reinard Kohlus, Vadstena och insattes vid 1990-talets renovering.
LÄKTARE - Läktaren vilar på sju fyrsidiga pelare, marmorerade i dämpat grönt. Läktarbröstet består av ett vitmålat skrank med rektangulära, nedsänkta speglar. Speglarna är grönmarmorerade med var sitt förgyllt växtornament i relief. Läktaren har på vardera sida fyra gradänger. På nordsidan står sex träbänkar med ryggbricka. Bänkarna är från 1864.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1872 är målad av A.G.Ljungström från Stenstorp. Tavlan avbildar en kalvariegrupp, omgiven av flygande änglar. Tavlan är gjord i grå toner med röda och blå inslag.
ALTARUPPSATS - Uppsatsen i form av en tempelgavel är troligen från byggnadstiden, men färgsättningen är från 1990-talet. Uppsatsen är nertill marmorerad i gråbrunt och upptill indelad i gråmarmorerade fält med mörkare grå ramar. På gavelröstet är skrivet "Jahve" med hebreiska bokstäver inom en guldram samt härunder "Det är fullkomnat" i guld. Det brutna krönet har guldfärgade ramar och marmoreringar i svart. Överst på krönet är ett förgyllt, grekiskt kors. Den rundbågiga altartavlan omges närmast en grönmarmorerad ram med guldfärgade lister.
ALTARRING - Den breda, femsidiga altarringen från 1864 består av ett vitmålat skrank med små, kvadratiska gråmarmorerade speglar. Speglarna har förgylld mittrosett i relief. Knäfallet är, liksom armstödet, stoppat och klätt med grönt ylletyg. Under knäfallet har altarringen en bred sarg, marmorerad i grågrönt.
DOPFUNT - Dopfunten från 1200-talet har cylindrisk, nedåt konande cuppa. Cuppan åtskiljs från foten genom en repstav. Den har dekor av en palmettbård mellan två tunnare repstavar i relief. Foten är rund, men har en fyrsidig bottenplatta.
NUMMERTAVLA - Kyrkan har två fristående, vita nummertavlor från 1864. De vilar på fyrsidiga, uppåt avsmalnande pelare med guldfärgade kannelyrer. Tavlorna har guldramar, omgivna av utsågat volutmönster samt överst en lyra.
DEL AV EPITAFIUM - Epitafiet består av en mittspegel med två änglahuvuden och vid varje sida två skulpterade korintiska kolonner samt en kvinnofigur. Den övre brutna, profilerade sargen kröns av en medaljong. Epitafiet har polykorma färger.
ÖVRIGT - Över mittgången hänger tre mässingskronor med glasprismor i empirmodell. Över läktaren är två malmkronor och på väggarna fem ljusplåtar av mässing. Samtliga är tillverkade på 1900-talet.
VAPENHUS - Utmed södra korväggen är en grå träbänk och i norr går en äldre trappa till tornläktaren upp. Under trappan finns förvaringsutrymmen.
GOLV - Golvet består av stora, rektangulära kalkstenar.
VÄGG Väggarna är slätputsade och svagt gulmålade. Vägg mot norr består dock av breda, vertikala brädor, målade i gulbrunt. Väggen begränsas upptill av en smal, vitmålad list. På södra väggen är uppsatt två gravhällar från 1700-talet. Den östra hällen avbildar två personer samt ett krucifix. Västra gravhällen, över Iakob Bengtsson, död 1735, avbildar flera änglar.
PORT - Porten, troligen från 1900-talets början, består av en pardörr med insida av vertikala, breda, brunådrade brädor. Porten har ett ljusinsläpp i form av rundbågigt, vitt fönster , spröjsat i kvadratiska smårutor.
TAK - Taket består av breda, vitmålade, tvärgående brädor.
SAKRISTIA - Utmed västra väggen är mot norr ett högt skåp och mot söder en helt järnbeslagen kista med tre lås och "1835 ISB" ( Johannes Sund Berg) av utanpåliggande järnband. Utmed nordväggen finns bord och stol och utmed östväggen ett altare, tillverkat 1953 av Thure Elgåsen, Älgarås. Altaret av trä har på framsidan kors och polykrom blomslinga i relief. Mot söder är en port.
GOLV - Golvet består av breda, längsgående, oljade brädor. stora, rektangulära kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är putsade och målade.
DÖRR/PORT- Porten har ny, vitmålad innerdörr med tre speglar. Den yttre, troligen senmedeltida, porten av breda, vertikala plankor är järnbeslagen och har järnbeslaget stocklås
FÖNSTER - I öster finns två och i norr ett rundbågigt, gråmålat fönster med tio rutor. Fönstren är placerade i utåt konande fönstersmygar.
TAK - Taket består av breda, vitmålade, tvärgående brädor.
TORN
TORNVÅNING - Första våningen utgörs av vapenhuset. Tornvåning 2, väster om orgelläktaren, har i norr och söder ett grått, runbågigt fönster, indelat i åtta rutor och placerat i en konande fönstersmyg. I söder går torntrappan av trä upp och i väster finns två gråmålade skåp. Golv och tak på våning 3 utgörs av grå kraftiga träplankor. Väggen är slätputsad och vitmålad. Ett smalt rundbågigt fönster är placerat i väster. På våning 4 hänger de två klockorna. Storklockan från 1500-talet har inskriptioner ur Predikaren 11:7 och Lukas 8:8., medan lillklockan är gjuten av Nils Billsten i Skara 1757. Taket av smala brädor är något välvt. De smala rundbågiga ljudgluggarna sitter parvis placerade på alla sidor och är försedda med jalusier och ljudluckor.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Häggums nuvarande kyrka föregicks av en medeltida kyrka, troligen belägen på samma plats. Från denna kyrka finns bevarat dopfunten från 1200-talet, en möjligen medeltida järnbeslagen dörr, ett epitafium, en predikstol samt två gravstenar från 1700-talet.
Nuvarande kyrka uppfördes 1863-1864 efter ritningar av PU Stenhammar. Byggmästare var Peter Anders Pettersson, Värsås. Från byggnadstiden är bland annat bevarat en nyklassicistisk predikstol och en altaruppsats. Kyrkan fick större delen av nuvarande inredning. Altartavlan målades av AG Ljungström 1872. Inredningen ommålades tydligen senare i andra färger, för 1921 berättas att innertak, predikstol, altare och nummertavlor fick samma vita nyans som tidigare. Måleriarbetena då utfördes av bröderna Ljungström, Stenstorp.
1925 inskaffades nuvarande orgel. 1927 utvidgades kyrkogården i söder och väster. En mur från 1864 borttogs. 1945 installerades elektrisk belysning och värme med bl.a. bänkvärmare. Elritningar gjordes av ingenjör S Lindén, Skara. Orgeln renoverades 1948.
1953 skedde en större invändig renovering under ledning av arkitekt Anders Ekman. Kyrkmålare och konservator KJR Johansson, Skövde medverkade. Kyrkan lagades och målades i gråvit färg. Bänkarna renoverades och kapades för att få gångar utmed väggarna. Den gamla 1700-talspredikstolen och ett epitafium insattes. All färg hade förövrigt råkat borttvättas från detta epitafium 1921! Den södra ingången, vilken en kort tid varit igensatt, upptogs och försågs med nya portar, portal samt ett vindfång. Golven, vilka var ruttna, reparerades och kalkstensgolv omlades. Även yttertrappor omlades. Altaret renoverades och konserverades.
1966 genomfördes en yttre renovering efter ett förslag av Edgar Haasum. Sockel och fasad omputsades, trappor förbättrades, fönstren fick nya kopparbleck, taken kompletterades och måleriarbeten utfördes. Den järnbeslagna porten blästrades och ytbehandlades under överinseende av konservator Olle Hellström.
En kororgel inköptes 1971 av orgelbyggare Reinard Kohlus, Vadstena. Samtliga bänkar i sydöstra kvarteret ersattes av stolar för att skapa en s.k. "lillkyrka". Arkitekt för denna ganska radikala förändring var O.H. Olofsson. 1976 byggdes en förrådsbyggnad sydväst om kyrkogården.
1984 borttogs de gamla bänkarna på läktarens sydsida. Firma Bygg - och anläggning i Tibro lagade och lade om taken på långhus och torn 1987. Det tidigare nockteglet byttes ut mot kopparplåt. 1997-1999 skedde en stor renovering. Denna innefattade bl.a. invändig målning, ny läktartrappa, ett mindre tillbygge av korgolvet, slipning och omoljning av golv, renovering av läktarorgel, ny kororgel från Smedmans i Lidköping och textilskåp under läktaren. Dessutom tillverkades nya bänkar, även till sydöstra kvarteret. Sex gamla bänkar under läktaren sparades. Under äldre färglager hittades i taket vegetativa medaljonger, vilka kopierades och nymålades. Arbetena utfördes av arkitektfirman FFNS, Skövde, Flärings måleri, konservator Anders Darwall, Kenneth Johanssons byggnadsfirma m fl. 2000 omlades långhustaket p.g.a. av att teglet frusit sönder.
, Häggum 39:1 Häggums kyrka
Häggums nuvarande kyrka föregicks av en romansk kyrka belägen på samma plats. Gamla kyrkan var uppförd på 1100-talet i huggen sten och omfattade långhus, lägre smalare rakt avslutat kor samt ett romanskt västtorn. Från denna kyrka finns bevarat dopfunten från 1200-talet, en möjligen medeltida järnbeslagen dörr, ett epitafium, en predikstol samt två gravstenar från 1700-talet. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1863-1864 efter ritningar av Per Ulrik Stenhammar. Byggmästare var storbyggmästaren Petter Anders Pettersson från Värsås. Exteriören representerar den nyklassicistiska kyrkotypen men med vissa historiserande inslag i form av nyromanska muröppningar samt en mer originellt utformad tornhuv i form av sadeltak med takryttare. Från byggnadstiden är bland annat bevarat en nyklassicistisk predikstol och en altaruppsats. 1945 installerades elektrisk belysning och värme med bänkvärmare. 1953 skedde en större invändig renovering under ledning av arkitekt Anders Ekman. 1966 genomfördes en yttre renovering efter ett förslag av länsarkitekt Edgar Haasum. 1971 skedde förändringar interiört. 1997-1999 gjordes en stor renovering, framför allt interiört då bl.a. nuvarande färgsättning tillkom.
Kyrkogården har en karaktärsfull oregelbunden fyrsidig form med åtskilliga äldre gravvårdar i sin äldsta del. Kvar från gamla kyrkans tid är det mycket värdefulla sockenmagasinet från 1789-1790 (se ovan), delvis inbyggt i bogårdsmuren samt Gamla Prästgården som ligger intill, vilka båda ger mycket stark prägel åt kyrkomiljön. En mindre utvidgning av kyrkogården gjordes nog 1864 och 1927 utvidgades kyrkogården mot öster. 1976 byggdes en faluröd förrådsbyggnad sydväst om kyrkogården.
Kyrkogården av idag är en väl sammanhållen helhet med kallmurad muromgärdning, ståtlig trädkrans av lindar, och entréer med smidesgrindar. Kyrkogården har en mycket genuin äldre prägel av sockenkyrkogård, bl.a. med en mycket stor mängd av tidstypiska variationsrika utformade gravvårdar från sent 1800- och tidigt 1900-tal. Exempelvis kan nämnas traditionella kalkstensvårdar med förankring i kambrosilurområdet, varav den äldsta är från 1650, samt gjutjärnskors från 1800-talet. 30 bevarade stenramgravar med grusbädd ger också mycket stark karaktär.
Gravvårdarnas utformning och inskrifter med gårdsnamn och titlar som hemmansägare och kyrkoherde återspeglar agrarsamhället under 1800- och 1900-talet, framför allt den helt dominerande jordbruksnäringen, men även tiden som eget pastorat och kyrkligt bygdecentrum.
Mot bakgrund av ovanstående har Häggums kyrkogård inklusive hela kyrkomiljön mycket stora kulturhistoriska värden.