LERDALA KYRKA

LERDALA KYRKA har medeltida ursprung och består idag av långhus, i väster ett litet gaveltorn med sluten lanternin från 1768, nytt, lägre och smalare vapenhus i väster, polygonalt, bredare kor i öster samt lägre sakristia i norr. Tornet är placerat något öster om långhusvägen. Långhuset smalnar av mot öster och det sjusidiga koret, byggt 1751, har tresidig avslutning i öster. Kyrkan har tidigare haft ett vapenhus i söder.
FASAD - Fasaden är avfärgad vit och slätputsad, sockeln svart och slätputsad. På långhusets södra fasad, strax under det västligaste fönstret, är ett skulpterat, romanskt stenlejon. En rektangulär gravhäll från 1729 är rest mot kyrkans nordfasad. Utmed sydsidan är två äldre vindflöjlar av järn samt en äldre gravsten med reliefängel uppställda. Vapenhuset är klätt med stående, rödmålad panel.
PORT - Västporten har dubbla dörrblad, klädda med gulbruna brädor i fiskbensmönster . Över dörren är ett ljusinsläpp. Dörr och ljusinsläpp är placerade i en grund, rundbågad nisch. Smygar och omfattning av trä är gråmålade.
I korets sydfasad sitter i en grund nisch en gul enkeldörr med fiskbensmönstrad fyllning. Framför västporten ligger en kalkstenshäll och framför sydporten två trappstenshällar.
FÖNSTER - Kyrkan har tre större fönster på sydsidan och tre på nordsidan förutom korets två östfönster. De gulbruna fönstren är något indragna genom sin placering i grunda, segmentformade nischer. De segmentbågade fönstren har ytter - och innerbågar i tolv lufter. Solbänkarna av kalksten är indragna i fasaden. Ett romanskt fönster på sydsidan av långhuset är betydligt mindre än övriga. Det är placerat över en porträttgravsten mitt på fasaden. Ljusinsläppet över västporten har form av ett lunettfönster. På tredje tornvåningen finns ett runt västfönster, indelat genom spröjsar. Tornet har en ljudglugg med brunmålade gallerförsedda ljudluckor på varje sida.
TAK - Långhusets skiffertäckta sadeltak är valmat i såväl öster som väster. Även sakristia och vapenhus har skiffertäckt sadeltak. Hängrännor och stuprännor är av kopparplåt. Tornet har karnisformad huv och nästan rund, sluten lanternin med torntak. Dessa tak är täckta med kopparplåt. Såväl vapenhusets som korets tak kröns av en vindflöjel av smide, medan lanternintaket har ett kors.

LERDALA KYRKA - Lerdala kyrka är en enskeppig salkyrka med polygont, bredare kor, sakristia i norr och litet vapenhus i väster. Kyrkans interiör präglas av de delvis medeltida, ojämna murarna, samt av inredning från medeltid och 1700-tal - 1900-tal.
LÅNGHUS - Långhuset uppdelas genom mittgången. Under läktaren i väster har bänkar borttagits för att få ett öppet kyrktorg. I långhusets nedre del finns på sydsidan en trappa upp till läktaren samt härunder grå förvaringsskåp med luckor. På nordsidan står, närmast koret, predikstolen.
GOLV - Golvet i långhuset är byggt av längsgående hyvlade och slipade plankor av gran.
VÄGG - Långhusväggarna är slätputsade och vitmålade. Väggarna är ålderdomligt ojämna. De avslutas upptill av en bred, profilerad taklist med marmoreringar i brunt på grågrön botten. Nedtill avslutas de av en horisontell, smal bräda på låga klossar.
PORT - På långhusets norra västgavel är en ålderdomlig, järnbeslagen port uppsatt mellan två bjälkar Porten är upptill rundad, gjord av överlappande, horisontella järnband och dekorerad med nithuvuden. Porten har en kraftig, smidd och utsirad dragring samt en kvadratisk och en rund nyckelskylt.
INNERDÖRR - En modern pardörr av svängdörrstyp skiljer långhus från vapenhus. Dörren sitter i en segmentformad, äldre putsad och vitmålad nisch. Dörrbladen är ådringsmålade i gulbrunt och försedda med fyra smala, rektangulära glasrutor. Dörren inramas av profilerade pilastrar, upptill med tandsnitt och skurna blommor i rött och guld.
FÖNSTER - Kyrkan har två större långhusfönster på sydsidan och två på nordsidan. Fönstren är segmentbågade och har enkla, profilerade innerbågar. De är indelade i 3x4 kvadratiska lufter. De gråmålade fönstren är placerade i segmentformade, utåt vita fönstersmygar. Innerbågarna insattes 1923.
Sydsidan har ett tredje mindre fönster, vilket är högt placerat i en ålderdomlig, smal och utåt starkt avsmalnande smyg. Nischen är grovt putsad och målad i en gråaktig färg. Fönstret har 24 rutor med s.k. antikglas i olikskiftande färger.
TAK - Det vitmålade, plana trätaket består av längsgående brädor av 15-20 centimeters bredd samt smala panelbrädor. Över kortsidornas skarvar sitter tvärbrädor över långhusets hela bredd.
KOR - Koret har samma golvnivå som långhuset. Det avgränsas mot långhuset i väster genom att muren här vinklas ut och vidgas mot norr respektive söder. Koret har sjusidig form med avslutningen i öster tresidig. På nordsidan är i västra delen dörr till sakristian. Utmed nord- och sydväggen står vardera två bänkar. Dopfunten är placerad i korets södra del.
GOLV - Korgolvet är en fortsättning på långhusets trägolv. Baron Fleetwood ligger begravd under korgolvet.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och vitmålade och ojämna. De avslutas upptill av en bred, profilerad taklist med marmoreringar i brunt på grågrön botten. Nedtill avslutas de av en horisontell, smal bräda på låga klossar.
PORT - Den moderna dörren i sydvägg har fyllning av vertikala, konande brädor och är placerad i en nisch, jämnt rundad upptill. En kalkstenshäll utgör trappsteg.
INNERDÖRR - Dörren till sakristia är fiskbensmönstrad, gullaserad och har en stor, kvadratisk nyckelbricka av järnplåt samt spiralvridet draghandtag, troligen 1800-tal. Trappstenen av kalksten är nedsänkt i golvet. Dörren sitter i en rak, djup nisch.
FÖNSTER - De fyra korfönstren är symmetriskt placerade. Fönstren har enkla, profilerade innerbågar och är indelade i 3x4 kvadratiska lufter med segmentbågeformad rundning upptill. Varje luft uppdelas i vardera nio smårutor genom metallister. De gråmålade fönstren är placerade i segmentformade, utåt avsmalnade, vita smygar. Innerbågarna har s.k. antikglas i starkt gult, grönt och lila.
TAK - Det vitmålade trätaket består av längsgående brädor av 15-20 centimeters bredd samt smala panelbrädor. Över kortsidornas skarvar sitter tvärbrädor över långhusets hela bredd.
FAST INREDNING
ALTARE - Altarskivan är troligen gjord 1923 av endast två, mycket breda och kraftiga plankor. Plankorna har tidigare legat i korgolvet. Altarets sidor, med fyra nedsänkta speglar, är sedan senaste renovering 1996 ådrat i starka färger. Speglarna går i blått med ramar i grönt, rött och guld, övrigt ådrat i grönt förutom de blåaktiga hörnpilastrarna.
BÄNKINREDNING - Kyrkan har två öppna bänkkvarter med vardera nio bänkar, skiljda genom mittgången.. Bänkarna står placerade direkt på golvet invid ytterväggarna. Ryggarna är gjorda av pärlspånt. Bänkarna är gråmålade, förutom ryggarnas baksida, målade i engelskt rött. Gavlarna är rektangulära och dekorerade med en upptill avsmalnande spegelfyllning. Speglarna har blå marmorering med röd ram och krön av skuren tandsnittsfris samt hörnblommor i guld. Bänkarna är försedda med bänkvärmare. Kyrkan har även två korbänkar på norra och två på södra sidan av koret. Bänkarna har samma utförande och färgsättning som långhusbänkarna. Bänkarna ombyggdes och försågs med nya gavlar 1923.
PREDIKSTOL - Predikstolen i provinsiell barock är tillverkad 1698 av Bengt Jönsson Litten. I fyra, nedsänkta speglar i den polygona predikstolen, avbildas evangelisterna i halvskulptur. Evangelisterna är målade i rött och guld, speglarna i blått. Evangelisterna inramas vid sidorna av skulpterade kolonetter. Skaften är marmorerade i grått med de korintiska kapitälen i grått, grönt och gult. Ovanför kolonnetterna sitter skulpterade änglahuvuden och mellan dessa genombrutna akantusrankor, målade i guld. Predikstolen avslutas nedtill med dubbla rader festonger av skulpterade blommor och frukter, inramade av röd-gröna lister. Predikstolens brunmålade, åttakantiga pelarunderrede har bredare bas och vidgar sig upptill.
Predikstolen har ett ljudtak med en skulpterad ängel överst, uppstående blomsteruppsättningar runt kanten, nedhängande blomfestonger samt under en skulpterad duva.
Trappan från öster är inklädd och försedd med likadana speglar som predikstolen. Räcket avslutas i öster med en spegel, dekorerad med tympanonfält och skulpterat änglahuvud.
ORGEL - Orgelverket är tillverkad av Smedmans orgelbyggeri AB 1987. Orgeln har tolv stämmor och två manualer. Fasaden stammar troligen från föregående orgel, byggd 1923. Den är vit med rosa marmoreringar och i hörnen dekorerad med pipor formerade som halvkolonner. Ovanför piporna finns skulpterade akantusrankor, målade i guld samt överst ett brutet och profilerat krön, målat i engelskt rött, grönt och blått.
LÄKTARE - Läktaren vilar på åtta gråmålade, fyrsidiga pelare samt utmed västra gavelväggen tre väggpelare. Pelarna har nedsänkta, grå speglar med ram samt överst profilerad platta, tandsnittsfris samt skulpterade blommor i engelskt rött och guld . Det gråmålade läktarbröstet har profilerade lister över - och undertill - de undre med svarta marmoreringar. Läktarbröstets sidor har åtta nedsänkta spegelfyllningar, blå med svarta marmoreringar, och ramverk i gulbrunt och engelskt rött. På läktaren finns idag textilskåp - och lådor samt en kista med kraftiga beslag och fyrdubbla lås.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan utgörs av en oljemålning från omkring 1700.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen i barock skänktes av Baron Fleetwood 1718. En uppgift säger att den är tillverkad av Bengt Wedelin, Lidköping. Nedre delen är troligen yngre, från ca 1750. Uppsatsen har en grönmarmorerad bottenfärg och består av två skulpterade, joniska kolonnetter vid sidorna av altartavlan. Dessa är marmorerade i blått och vitt. Utanför kolonetterna finns skulpterade, genombrutna voluter, målade i blått, grönt, silver och guld. Ovanför altartavlan är ett blått fält med Kristus på korset, omgiven av de två Mariorna, i halvskulptur. Även denna bild är omgärdad av kolonetter samt voluter i blått silver och guld. Över Golgatascenen skulpturer avbildande Johannes döparen med ett lamm vill vänster och Kristus med segerflagga till höger. På altartavlans sockel finns en svängd minnestavla.
ALTARRING - Altarringen, vilken står ca en meter från korväggen, har likadana speglar som altarets sidor. Knäfallet är stoppat och klätt med röd skinnimitation.
DOPFUNT - Den tidigmedeltida dopfunten är kalkformad med odekorerad cuppa. Den uppåt konande foten pryds av två vulster. Ett lågt, underrede av trä tillverkades 1923.
NUMMERTAVLOR - Pelarunderredena är förankrade i korbänkarna på respektive sidor. Tavlorna, troligen från 1800-talet, har svarta och förgyllda ramar med sinsemellan olika slags bårder av pastellage. De kröns ovanpå av en lockterrin i samma material.
VAPENHUS - GOLV - Golvet består av omväxlande breda och smalare stenplattor.
VÄGGAR - Väggarna i vapenhuset är klädda med gråmålad, stående panel, förutom östväggen, som utgörs av medeltida mur.
PORT - Porten utgörs av en pardörr, invändigt klädd med gulådrad, liggande panel.
FÖNSTER - Ovanför porten finns ett lunettfönster och på sydsidan två, små ospröjsade fönster.
TAK - Taket är klätt med lockpanel.
SAKRISTIA - Under ett fönster utmed norra väggen är en kista med kraftiga beslag, myntinkast samt tredubbla lås. I nordöstra hörnet finns ett ståndskåp, sannolikt senmedeltida, med dubbla dörrar och profilerat krön. Skåpet har en stor, kvadratisk nyckelskylt, mycket ålderdomligt lås samt tvärgående gångjärn med smidd dekor i form av utåtböjda ändar bl.a. Utmed östväggen är ett skrivbord.
GOLV - är klätt med smala, obehandlade golvbrädor.
VÄGGAR - är murade, putsade och vitmålade.
FÖNSTER - I en utåt avsmalnande nisch finns ett fönster med gråmålade, moderna bågar.
TAK - är klätt med smal, obehandlad träpanel.
TORNVÅNINGAR - Våning 1 utgörs av långhusets västparti. Våning 2 består av bärande träbjälkar samt golv och väggar av trä. Härifrån leder en stege till nästa våning. Våning 3 består av bärande träbjälkar samt golv och väggar av trä. En av klockorna sägs vara från 1200-talet, medan den andra är tillverkad 1782 av Nils Billsten i Skara. Våning 4 utgör lanterninvåning.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2002:
Lerdala kyrka uppfördes ursprungligen under första delen av medeltiden, dvs 1100-1349. Dopfunten tillverkades på 1200-talet. En avbildning i Peringskiölds Monumenta från 1671 visar en stenkyrka med ett rektangulärt långhus, vapenhus på sydsidan, smalare, rakt kor samt halvrund absid. Väster om kyrkan finns en klockstapel.
1698 tillverkades nuvarande predikstol av Bengt Jönsson, Litten. Altaruppsats skänktes till Lerdala kyrka 1718 av Baron Fleetwood, som förövrigt skall ligga begravd i kyrkans kor. Altaruppsatsen är tillverkad av Bengt Vedelin. Kyrkan tillbyggdes 1751 med ett tresidigt avslutat kor av större bredd än långhuset. Nuvarande torn byggdes 1768. Vid en renovering på 1870-talet byttes altaruppsatsen ut mot ett enkelt träkors.
1922-1923 togs nuvarande altaruppsats åter in i kyrkorummet liksom den gamla dopfunten. Predikstolen fick ny trappa och underdel, varpå den flyttades in i långhuset. Bänkinredningen fick nya gavlar. Troligen tillkom nuvarande altarring och altare. Innertak, bänkar, läktarbröst och altarbord med altarring målades. Kyrkan försågs med innanfönster samt med en orgel. Arkitekt Anders Roland ledde arbetena.
1949 installerades elektrisk uppvärmning. 1961 ritades bårhuset av arkitekt Adolf Niklasson. En större renovering skedde 1973, då bland annat nuvarande vapenhus byggdes. Samtidigt genomfördes en arkeologisk undersökning. Arkitekt var E Haasum. Fasaderna putsades med plastblandat bruk. Långhustaket belades med skiffer istället för som tidigare med tegel och torntakets spån utbyttes mot kopparplåt. Altaruppsatsen konserverades av konservator Owe Kullander. Dopfunten försågs med träpodium. En ny läktartrappa och läktarunderbyggnad uppsattes.
Församlingshemmet invigdes 1980. 1987 inköptes en ny orgel med 12 stämmor och fasad från Smedmans orgelbyggeri i Lidköping. Samtidigt byggdes skåp utmed läktarens västvägg.
1996 skedde en renovering av både exteriör och interiör. Utvändig rengöring, målning och lagning, nya solbänkar, översyn av tornpanelen med mera genomfördes. En igenmurad dörr i korets sydvästra vägg togs åter upp. Invändigt målades tak och bänkar, knäfall ombyggdes och radiatorerna byttes ut. De bakre bänkarna avlägsnades för att åstadkomma ett s.k. kyrktorg i västra delen av långhuset. Altaruppsats, predikstol, nummertavlor mm konserverades. Knäfallet ombyggdes. 1999 fick man en minneslund på kyrkogården.