DIMBO-OTTRAVADS KYRKA

Vid en biskopsvisitation 1766 väckte biskopen frågan om sammanbyggnad av de förfallna medeltidskyrkorna i Dimbo och Ottravad. Det dröjde dock till 1802 innan förslaget genomdrevs av kyrkoherden Anders Billdahl med "nit och drift". En ritning upprättades 1805 av arkitekt P W Palmroth vid Överintendentsämbetet. Stambok och rikskollekt beviljades för byggnationen. Efter ritningarna färdigställdes en nyklassicistisk kyrka under åren 1814-17. Kalk- och sandsten från medeltidskyrkorna användes vid arbetet. Altaruppsats och predikstol skänktes av baron Alex Rudbeck på Dimbo kungsgård. Kyrkorummet försågs med en orgel 1856, tillverkad av Nils Ahlstrand, N Solberga.
1911 skedde en större omgestaltning av kyrkan efter ritningar av arkitekt H Tessing, Skara. Detta gällde främst koret, vilket gjorde smalare genom inbyggnaden av en sakristia i norr och ett arkiv i söder. En triumfbåge slogs mot långhuset och ovan koret ett kryssvalv. Korgavelns rundfönster ersattes av nuvarande trefönstergrupp. Altarets träkors ersattes av en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur och altarringen nygjordes. I kor och gångar lades nytt kalkstensgolv. En ny öppen bänkinredning utfördes med nya brädgolv. Alla dörrar utbyttes och framför portarna i söder och väster byggdes vindfång. Även fönstren utbyttes. Den läktare som upptog den s.k. "södra kyrkan" revs. Västra läktaren fick nya trappor och dess orgel byggdes om och utökades av C A Härngren, Lidköping. Orgeln fick därvid en senromantisk karaktär. Yttertaken lades om. Exteriören omputsades och interiören nymålades med inslag av tidstypiska schabloner och bårder. Uppvärmning anordnades genom insättandet av kaminer. Sakristian i tornets bottenvåning slopades och en ny trappa byggdes.
Vid början av 1930-talet var interiören ordentligt nedsotad av kaminerna och exteriörens puts var i dåligt skick. Motljuset från korets trefönstergrupp upplevdes som besvärande. En större renovering genomfördes 1935-36. K J R Johansson svarade för en total inre nymålning med slopande av 1911 års dekor. Enklare dekor utfördes i valvbågarna. Taket blev ljusgrått, väggarna kalkades i en gräddvit ton, bänkarnas ekådring ersattes av grått och rött. Övriga snickerier målades i ljusa färger som överensstämde med tak och väggar. Predikstolens färgsättning lämnades oförändrad. All förgyllning - vilken bättrats 1911 - behölls. Korfönstren försågs med glasmålning av Yngve Lundström och råglasrutor. Thorvaldsenkopian flyttades. Kaminerna byttes ut mot centralvärme med lågtrycksånga och belysningen elektrifierades. Elcentralen inrymdes i västra vindfånget. 1967 uppsattes åskledare.
1972 genomfördes nästa renovering av kyrkan. Yttertakens skiffertäckning lades om med återanvändning av befintligt material. Nya hängrännor och stuprör av kopparplåt uppsattes. I västra vindfånget anordnades toalett och ny dörr till elcentralen.
1978 utfördes en inre renovering av R Saariste, Skövde. Mindre skador på 1935 års målning samt puts åtgärdades, vilket främst handlade om sprickor, spjälkningar och smuts. Altaruppsats och predikstol inbegreps i detta. Färgsättningen behölls. Den bakre bänkraden slopades för att ge plats åt bokbord och kapphängare. Det samma skedde med en del läktarbänkar vilka fick ge plats för kör. "Södra kyrkan" omdanades till lillkyrka.
1981 renoverades orgeln av Smedmans orgelbyggeri i Lidköping, vilket innebar nytt spelbord, ny mekanisk registratur, rengöring och utbyte av några stämmor. Målsättningen var en återgång till den ursprungliga dispositionen. 1983 omputsades tornets västra fasad p.g.a. frostvittring och korset renoverades. För projekteringen svarade R Saariste, Skövde. 1990 åtgärdades spjälkningsskador och skadegörelse på altaruppsats och predikstol av konservator.

DIMBO KYRKA - Den nyklassicistiska kyrkan från 1817 består av ett långhus med fullbrett, rakslutet kor i öster och bred korsarm i söder. Som pendang till sistnämnda står ett centralt placerat torn i norr, vilket ger kyrkan antydan till korsplan. I vinkeln mellan kor och korsarm är en nedgång av betong till pannrum från 1936, täckt med svart plåtlucka.
FASAD - Kyrkan vilar på en utkragande slätputsad sockel, avtäckt med kopparplåt. Fasaden är spritputsad och vitkalkad med slätputsade hörn-, fönster- och portalomfattningar. Väst- och sydportalerna utgörs av rundbågade smygar i tre språng med överljus. Ovan sydportalen är en inmurad polerad granitplatta med årtalet 1911. Ovan nordportalen i tornets bottenvåning är en rektangulär platta av röd kalksten som minner om kyrkans tillkomst. Bjälklaget till tornets klockvåning förankras med dekorativa ankarslutar. I varje sida av klockvåningen är en rundbågad ljudglugg med bruna träjalusier, sannolikt från 1911.
FÖNSTER - Alla fönster härrör från 1911 - om inget annat anges - och har öppningsbara lufter med bågar och spröjs av brunt trä. De flesta glas är munblåsta. Smygarna har sluttande putsade solbänkar, avtäckta med kopparplåt. De rundbågade långhusfönstren har korspost med fem lufter, varav en lunett. Dessa har tolv rutor var, med undantag av lunettens 20. I korets östgavel är en rundbågad trefönstergrupp från 1911 där mittfönstret är av samma slag som långhusfönstren. De mindre sidofönstren har enkla lufter från 1935 med 18 rutor. Alla rutor i gruppen är av råglas från sistnämnda år. Portarnas överljus utgörs av rundfönster med 40 rutor. I tornets bottenvåning är i öster och väster ett fönster av samma slag som långhusets och i nordväggen är mellan portal och ljudkammare ett rundfönster som ovan.
PORT - Alla portar härrör från 1911 och är pardörrar klädda med brun stående pärlspont. De försilvrade gångjärnsbanden är liljeformade, lås och handtag är samtida. Väst- och sydporten är stickbågade medan nordporten är rundbågad. Sistnämnda sitter i en likadant formad smyg med tre språng. Övriga portsmygar beskrivs under fasad.
TAK - Hela kyrkan bär ett valmat korstak med täckning av skiffer. Torntaket utgörs av en flack fyrsidig huv som bär en sluten fyrsidig lanternin med flackt tak, krönt av förgyllt kors på kula. Lanterninen och dess takfall är klätt med kopparplåt i förskjutna hakfals. Det nedre takfallet täcks av skiffer. Alla takfötter är av vitt trä med rundstavsform. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.