KYMBO KYRKA

KYMBO KYRKA - Den nyromanska salkyrkan från 1899 är ritad av H T Holmgren och består av ett långhus med fullbrett kor och absid (f.d. sakristia) i öster samt torn i väster. I norr är en mittportal med utkragande vindfång.
FASAD - Kyrkan vilar på en hög sockel av skråkantad granit med ventilationsgluggar. Fasaden bär cementhaltig spritputs med vit kalkfärg. Omfattningar och friser är slätputsade. Kring fönsterkrönen är omfattningar med kvaderrits. Alla gavelrösten och vimperger bär slätputsade trappgavelsmotiv. I långhusets östgavel bildar långsidornas horisontalt löpande takfot en fronton. Väst- och mittport sitter i utkragande omfattningar, varav mittportens bildar ett vindfång. Hörnen är kvaderritsade liksom de tresprångiga smygarnas yttersta rundbåge. I västportalens tympanon är en relief med ett kors som flankeras av Alfa och Omega och i mittportalens ett överljus. Båda kröns av vimperger med rundfönster. Vindfångets övre hörnparti har en fasad omfattning. Västportalens vimperg kröns av ett kopparklätt kors och är också avtäckt med kopparplåt. Vindfånget kröns av ett smideskors med klot i ändarna. Tornets klockvåning har i varje sida två kopplade rundbågade ljudgluggar med kvaderritsad krönomfattning och bruna träjalusier av sent datum. Tornet avslutas uppåt med en spetsgavel på varje sida, inom vilka är en rund smyg med lucka av plåt i ett fyrpass av brunt trä. Mot dessa är en rundbågsfris. Omfattningen är kvaderritsad. Armaturer i anslutning till portarna tillkom 1951. I den södra vinkeln mellan torn och långhus står en mycket nött och halv gravhäll lutad, sannolikt romansk.
FÖNSTER - Alla ytterfönster är ursprungliga och bruna. Alla glas är handblåsta och sitter i bågar och spröjs av järn om inget annat anges. Smygarna följer deras form och har, utom i tornet, sluttande solbänkar av kalksten med plåtavtäckning. De rundbågade långhusfönstren har enkla järnlufter med fyra rundlar, från vilka spröjs skjuter ut i korsmönster. Samma fönster sitter i koret, men i absiden med infattade små kvadratiska färgade antikglas från 1951 i blyspröjs. Östfönstret går ej lika långt ned som de flankerande och har därmed bara tre rundlar. Mittportalens överljus utgörs av en lunett med enkel luft och stjärnformad spröjsning. Vimpergens rundfönster har enkel luft med fyra rutor. Västportalens vimperg har ett ospröjsat rundfönster. Tornets bottenvåning har i söder ett rektangulärt fönster med enkel luft i vilken sitter tre rutor. Bågar och spröjs är av trä. Samma fönster sitter i tornets andra vånings norra och södra sida, förskjutna åt öster, samt i tredje våningens västra sida.
PORT - Alla portar är ursprungliga och klädda med stående brunmålad pärlspont. De yviga gångjärnsbanden är liljeformade. Framför portarna är granittrappor. Västporten utgörs av en rak pardörr i en rundbågad smyg med tre språng och en inre skulderbåge. Mittporten utgörs av en stickbågad pardörr i en rundbågad smyg med tre språng. Den gamla sakristiporten under östra korfönstret är rak med sentida klädsel av pärlspont. Den svagt utkragande omfattningen är slätputsad.
TAK - Långhus och kor bär ett gemensamt brant sadeltak med täckning av enkupigt lertegel, vilket även gäller för vindfånget. Absidens tak är valmat och täcks av kopparplåt. Detsamma gäller tornets fyrsidiga och spetsiga torntak, i vars topp är ett smideskors med klot i ändarna. Takfötterna består av hålkäl och rundstav samt är slätputsade och vitkalkade. Alla takfall utom tornet har hängrännor och stuprör av svart plåt.

Kyrkan uppfördes 1898-99 på grunden av föregångaren, vilken revs 1897. Sannolikt ingår dess norra långsida i nuvarande byggnad. Ritningarna var utförda av arkitekt H T Holmgren. 1929 byttes långhustakets täckning av järnplåt mot enkupigt lertegel. 1937 installerades en orgel, byggd av Levin Johansson, Liared.
1950-51 renoverades kyrkan efter ritningar av arkitekt Axel Forssén. Fönstren försågs med innanlufter. Absidfönstrens kraftigt färgade glas byttes ut mot antikglas. Takfälten kläddes med masonit i isolerande syfte. Det genombrutna läktarbröstets baksida kläddes likaså med masonit. Interiören genomgick en total nymålning. Väggarnas kvaderimitation övermålades därvid men absidens stjärnvalv sparades och rengjordes. Viss ny dekor gjordes i anslutning till triumfbågen. Den gamla kyrkans predikstol befriades från den bruna färg den fick 1899 och dess ursprungliga färgsättning retuscherades samt kompletterades. Arbetet utfördes av konservator Olle Hellström. Även en dopängel konserverades. Golven fick ny fernissa. Elektrisk uppvärmning och ny belysning installerades efter program av Sigurd Lidén. Även exteriören försågs med armaturer.
1976 lagades fasadernas puts och avfärgades. Solbänkarna avtäcktes med plåt och långhusvinden isolerades. Arkitekt var R Saariste. 1978 gjordes en genomgripande renovering av interiören efter ritningar från Moruds arkitektkontor, Falköping. Vid detta tillfälle försvann mycket av kyrkans ursprungliga karaktär och koret gjordes ljusare. Sakristian i absiden slopades varvid det nygotiska altaret med skrank och klöverkors revs för att ersättas av ett nytt altare med altarskåp av Eva Spångberg. Korgolvet utökades varvid den främre bänkraden borttogs. Sakristiporten igensattes inifrån. Under läktaren borttogs den bakre bänkraden för att ge plats åt sakristia och kapphängare, vilka avskärmades med spaljéväggar. Ett nytt textilskåp byggdes. Vapenhuset försågs med en extra pardörr innanför ytterporten. Interiören ommålades, stjärnhimlen sparades dock. 1989 skedde nymålning av interiören. Färgsättningen blev varm med främst gult och blått. Stjärnhimmel, predikstol och orgel lämnades utan åtgärd.