TISSELSKOGS KYRKA

Kyrkorummet fick sin nuvarande utformning vid av en genomgripande ombyggnad och renovering 1977. Det präglas av ljus träinredning och en färgsättning i blå, röda och rosa toner. 1977 flyttades koret västerut och en ny korvägg tillkom, framför en nyinredd sakristia. Koret och sakristian flankeras av två mot väster framskjutande utrymmen. Härigenom bildas en grund nisch i koret där altaret är placerat. Mot altaret har sidoutrymmena glasade väggar. I väster finns orgelläktare där utrymmet under denna kan avgränsas med vikbara skärmar.

Det lackade trägolvet ligger på samma nivå i hela kyrkorummet förutom en förhöjning innanför altarringen där det också finns en heltäckningsmatta. Väggarna täcks av ljust laserade släta brädor. Timmerväggen mot väster är oklädd och i anslutning till vapenhuset målad i flera färger likt väggarna där. Vid sidan av dörren till vapenhuset finns glasade partier med galler av utsnidade brädor vilka visuellt binder samman vapenhusets väggar och långhusets västvägg. Idén bakom utformningen, från 1977, var att ge en vision om ett förmodat tidigare öppet samband mellan kyrkorummet och vapenhuset. Dörren till vapenhuset är en tidstypisk glasad pardörr från 1977 med trävita och ådringsmålade ytor. Tredingstaket är täckt av pärlspontpanel från 1915 och färgsatt i olika ljusblå kulörer 1977. Sidopartierna är fältindelade bl a med beiga profilerade lister. Under den profilerade taklist i olika röda kulörer finns en rundbågig gesims. I utrymmet söder om koret finns ett parti av den troligen ursprungliga färgsättningen från 1915 bevarad, säreget utformad med svarta prickar på grå botten. Förutom dörren till vapenhuset finns glasade dörrar till utrymmena vid sidorna om koret av vilka det norra inrymmer en hall med förbindelse till sakristian samt utrymmena i den ombyggda f d sakristian. Långsidornas spetsbågiga fönster är ljust laserad likt väggpanelen.

Altaret är av trä med ljust grönt laserade brädor. Altaruppsatsen från 1735 är utförd av Åmålskonstnären Lars Hesselbom. Den består av två målningar omgärdade av en utsnidad ram med bl a träfigurer och växtornamentik. Den nedre tavlan föreställer nattvardens instiftan och den övre Kristi himmelsfärd. På predellan (altaruppsatsens nederdel) står det: "Jag är lifwets bröd, Joh 6.35". Altarringen är halvcirkelformad med öppna passager mellan ringen och korväggen. Barriären har svarvade runda balusterdockor marmorerade i grönt. Predikstolen på norra sidan av koret är troligen från kyrkans uppförande 1877 men ombyggd 1977 då den bl a sänktes och kompletterades med en baldakin. Den är målad i blå och rosa kulörer har bågformade listverk på korgen med förgyllda symboler, korset, stentavlorna, kalken, ankaret mm. I korets södra del är medeltida dopfunten av täljsten placerad på ett dekormålat fundament av trä.

De öppna bänkarna, är indelade i två kvarter med ca 20 cm avstånd till långväggarna. Då bänkarna ombyggdes 1977 återanvändes gavlarna, troligen från 1877. Bänkarna är laserade i en rosaröd ton som återkommer på flera ställen i kyrkorummet. I mitten av bänkarnas ryggstöd finns fast monterade stora träljusstakar i grått och rosa. Läktaren nås via trappor längs västväggen på var sida om vapenhusdörren. Under läktaren togs bänkarna bort 1977 och ungefär i linje med läktarbarriären placerades vikbara gallerskärmar i ett ramverk mellan läktaren och bakre bänkryggen. Gallerskärmarna är av trä med ljust laserade runda enkelt dekorerade stolpar i två rader ovan varandra. Skärmarna är skjutbara och när de är utdragna avgränsar de utrymmet under läktaren, likt en läktarunderbyggnad. Läktaren bärs upp av fyra pelare vid mittgången vilka är mörkt marmorerade med förgyllda kannelyrer. Läktarbröstningen har ett framskjutet mittparti inramat av pilastrar med förgyllda kannelyrer. I övrigt har bröstningen ådringsmålade speglar i blå kulörer med ramverk och profilerade lister i bl a rosa.
Den nuvarande orgeln är från 1977 och placerad på läktarens södra sida för att ge plats åt kören. Orgelfasadens utformning motsvarar kyrkorummets övriga inredning med bl a ljust laserad panel liknande den på väggarna

LÅNGHUS - Långhuset är uppfört 1877 tillsammans med sakristian i nordost (ombyggd 1977 till andra funktioner) efter att den nuvarande kyrkans föregångare från 1724-27 rivits. Tornet och delar av långhusets västvägg kvarstår dock från 1700-talskyrkan.
GOLV - Lackat trägolv (1977).
VÄGGAR - Långsidornas väggar (1977) av ljust laserade, släta brädor. Fyra på var långsida; synliga förstärkningar i form av 1,5 m höga stockar fastbultade i golv och vägg. Västväggen mot vapenhuset: Oklädda timmerväggar med nedre partierna bemålade i olika färger på motsvarande sätt som i vapenhuset. Vid sidan av dörren till vapenhuset finns glasade partier med galler av utsnidade brädor. Dessa partier binder visuellt samman långhusets och vapenhuset. De gavs en likartad utformning 1977 för att ge en vision om en förmodad tidigare öppen förbindelse mellan kyrkorum och vapenhus. Ovan långhusets västfönster (på var sida om tornet) finns partier med målade brädor. Västväggen ovan läktaren, blå pärlspontpanel som i taket.
INNERDÖRRAR - Till vapenhus: Pardörr (1977), huvudsakligen omålat trä, glasade övre partier med grönt färgade s k antikglas. Överstycke av äldre bemålad bräda. Från läktaren till tornet: Enkel omålad trädörr.
FÖNSTER - Äldre fönsteröppningar men nya fönster 1977. Tre stora fönster på var långsida, spetsbågiga 4-lufts med smårutsindelade kopplade bågar med s k antikglas i ytterbågarna. Ljust laserade på insidan i samma färg som väggarna. Ljusbruna på utsidan. Fönster på västgaveln: Ett på var sida om tornet, motsvarande utformning som de stora på långsidorna men mindre och 1-lufts.
TAK - Tredingstak med pärlspontpanel från 1915, färgsatt i olika ljusblå kulörer 1977. Takets sidopartier är fältindelade bl a med beiga profilerade lister. Profilerad taklist i olika röda kulörer och under taklisten en gesims i rundbågform. I mitten av kyrkorummet finns tre dragstag som löper mellan taklisterna. Tak under läktaren, grönlaserad pärlspont. I förrådet söder om sakristian och altaret (se kor) finns en del av en äldre takutformning (troligen original 1915) med målade svarta prickar på grå botten. Även bevarad taklist här.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Under läktaren gjordes öppet utrymmen 1977 när bänkarna här togs bort. Utrymmet kan avskärmas från övriga kyrkorummet genom vikbara gallerskärmar som löper på var sida om mittgången i spår mellan taket under läktaren och bänkskärmarna bakom bakre bänkparet. Gallerskärmarna har ljust laserade , runda enkelt dekorerade stolpar i två rader ovan varandra.

KOR - Vid ombyggnaden och renoveringen 1977 förkortades kyrkorummet genom att koret flyttades västerut och en ny sakristia inreddes öster om, bakom koret. Koret är rakt avslutat mot väggen till sakristian, vid vilken altaret och altaruppsatsen är placerad. Dessa kan sägas vara placerade i en grund och bred nisch framför sakristieväggen och med glasade partier på sidorna. De senare utgör en del av väggarna till ett förråd mot söder och ett förrum mot norr.
GOLV - Som långhuset. Samma nivå som långhuset förutom innanför altarringen där golvet är upphöjt ca 20 cm och täckt av heltäckningsmatta.
VÄGGAR, DÖRRAR - Huvudsakligen som långhuset. Väggarna söder och norr om altaret består nederst av glasade dörrar och ovan dessa glaspartier upp till taket. Både dörrarna och väggpartiet ovan är smårutsindelat s k antikglas i ramverk av rött laserat trä.
FÖNSTER - Mot söder: Ett likadant stort fönster som i övriga kyrkorummet, se långhus.
TAK - Som långhus
FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, ljust grönt laserad brädor (troligen 1977).
ALTARUPPSATS - Från 1735 utförd av Åmålskonstnären Lars Hesselbom. Den består av två målningar omgärdade av en utsnidad ram med bl a träfigurer och växtornamentik. Den nedre tavlan föreställer nattvardens instiftan och den övre Kristi himmelsfärd. På predellan står det "Jag är lifwets bröd, Joh 6:35".
ALTARRING - Halvcirkelformad, öppna passager mellan ringen och korväggen. Öppen/genombruten och har svarvade balusterdockor marmorerade i grönt. Stoppade knäfall och överliggare klädda med gulbrunt tyg.
BÄNKINREDNING - indelad i två hela kvarter på var sida om mittgången och med ca 20 cm avstånd till långväggarna. Bänkarna ombyggdes 1977, de gamla gavlarna återanvändes samtidigt som bänkarna gjordes rymligare och en del bänkar togs bort både under läktaren och vid koret. Öppna bänkar laserad i rosaröd ton, vilken återkommer i flera inredningselement. Bänkskärmarna har speglade skärmar i flera olika färger, bl a laseringar i blå kulör på själva speglarna. I mitten av bänkarnas ryggstöd finns fast monterade kraftiga träljusstakar i grått och rosa.
PREDIKSTOL - Är troligen från kyrkans uppförande 1877. 1977 sänktes den, ommålades och kompletterades med en baldakin. Den är målad i blå och rosa kulörer och har bl a bågformade listverk på korgen kring förgyllda symboler; korset, stentavlorna, kalken och ett ankare m fl.
ORGEL - Nuvarande läktarorgeln tillkom 1977. Byggd av A Magnussons orgelbyggeri, Mölnlycke. Den är placerad på södra sidan av läktaren för att ge plats åt kören. Fasaden är bl a av ljust trä med partier laserade som kyrkorummets väggar. Förgyllda lister kring de öppna piporna.
LÄKTARE - Västläktare som nås via två trappor i bakre delen av långhuset. Från läktaren når man sedan tornet via en dörr i västväggen. Läktaren bärs upp av fyra pelare vid mittgången, mörkt marmorerade med förgyllda kannelyrer. Bröstning med något framskjutet mittparti inramat av pilastrar med förgyllda kannelyrer. Ådringsmålade speglar i blå kulörer. Ramverk och profilerade lister och överliggare i olika kulörer bl a rosa. Orgeln placerad på södra sidan av läktaren, på norra sidan finns gradänger med lösa stolar. Trägolv täckt av heltäckningsmatta.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Placerad i södra delen av koret på ett fundament av trä. Medeltida, av täljsten.
NUMMERTAVLA - Två nummertavlor placerade på väggen på var sida om altaret på de framskjutande väggarna. Troligen från 1800-talet. Förgyllningar bl a i form av växtornamentik.
VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning.
GOLV - Lackat trägolv.
VÄGGAR - Oklädda timmerväggar med nedre partierna bemålade i olika färger på motsvarande sätt som långhusets västvägg. Vid sidan av dörren till långhuset finns glasade partier med galler av skurna brädor (se även väggar, långhuset). Dessa partier binder visuellt samman angränsande delar av långhusets västvägg och vapenhusets väggar. De gavs en likartad utformning 1977. Idén med utformningen var att gestalta en vision om ett förmodat tidigare öppet samband mellan kyrkorum och vapenhus.
PORT - Kyrkport mot väster: Parspegeldörr (speglar på insidan), kopparplåt med snedställt mönster på utsidan. Till kyrkorummet: se långhuset.
TAK - Kasettak (1977) av tillvaratagna brädor från kyrkans trossbotten med målningar från 1700-tals kyrkan (nuvarande kyrkans föregångare).
SAKRISTIA - Vid ombyggnaden och renoveringen 1977 förkortades kyrkorummet genom att koret flyttades västerut och en ny sakristia inreddes öster om, bakom koret.
GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Som långhus och kor
DÖRR - Till förrum norr om sakristian: Enkelspegeldörr med huvudsakligen olika laserade och trävita partier.
FÖNSTER - Mot öster ett fönster motsvarande de stora i kyrkorummet (se långhus) men ej spetsbågig avslutning.
TAK - Plant trätak av omålad locklistpanel. Taklist av snedställd rosa dekormålad bräda.

GAMLA SAKRISTIAN - Gamla sakristian är en utbyggnad på nordöstra delen av kyrkan. Vid ombyggnaden och renoveringen 1977 inreddes nya utrymmen här samtidigt som den tillbyggdes något åt öster. Den gamla ingången från söder bibehölls. Innanför denna finns en hall och en toalett. Hallen har förbindelse med förrummet/hallen utanför nya sakristian. I norra delen av gamla sakristian finns personalutrymmen i form av ett kök och ett omklädningsrum.
GOLV - Plastgolv
VÄGGAR - I hallen som i kyrkorummet (se långhus). I kök och wc: vävtapet. I omklädningsrummet: Plasttapet.
DÖRRAR - Ytterdörr mot söder. Enkeldörr, överljus med s k antikglas. På utsidan kopparplåt med snedställt mönster, liknande kyrkporten i vapenhuset mot väster. Till förrum/hall utanför sakristian: Se Förrum nedan. Till kök, omklädningsrum och WC: Släta enkeldörrar.
TAK - I hallen: Plant lackat trätak, i övrigt släta trämasseskivor typ tretex.
FÖNSTER - Två små fyrkantiga 1-lufts kopplade bågar med antikglas. Ett fönster i köket mot väster och ett i omklädningsrummet mot norr.
UTRYMMEN SÖDER OCH NORR OM SAKRISTIAN -Vid ombyggnaden och renoveringen 1977 inreddes nya utrymmen vid sidorna om den nya sakristian. Mot norr inreddes ett förrum/hall till sakristian och elcentral. Mot söder inreddes ett förråd med trappa upp till ett vindsutrymme ovan sakristian och en del av förrummet/hallen.
FÖRRUM MOT NORR
GOLV- Lackat trägolv
VÄGGAR - Som långhus, kor och sakristia
DÖRRAR - Till koret, se kor. Till sakristia, elcentral och gamla sakristian (mot norr): likadana enkelspegeldörrar, huvudsakligen i olika laserade och trävita partier.
TAK - Närmast glaspartiet mot koret (se kor) sadeltak med pärlspontpanel och ett takfönster. Under vindsutrymme, plant lackat trätak.
FÖRRÅD MOT SÖDER
GOLV OCH VÄGGAR - Som förrum
DÖRR - Till koret (se koret)
FÖNSTER - Ett stort kyrkfönster (f d korfönster) mot söder lika övriga stora kyrkfönster (se långhus)
TAK - Del av 1915 års tak bevarat här. Pärlspontpanel med bl a målade svarta prickar på grå botten.
TORN
Tornet är kyrkans äldsta del. Det uppfördes 1724-27 tillsammans med den nuvarande kyrkans föregångare. Tornets nedervåning utgörs av vapenhuset. Våningarna däröver nås via läktaren.
VÅNING 1- Se vapenhuset
VÅNING 2 - I höjd med läktaren. Oklädda timmerväggar och obehandlat trägolv. Maskineri för klockringning.
VÅNING 3 - Klockrum. Oklädda brädväggar och obehandlat brädgolv. Öppning mot kyrkvinden. Taket utgörs av spirans innertak av brädor. Ljudluckor som enkla parluckor åt norr, söder och väster.

Kyrkan av trä har ett långhus från 1877 med rak östgavel och ett västtorn från en tidigare kyrka, uppförd 1724-27. I nordost finns en utbyggnad, ursprungligen sakristia, med handikappentré som inrymmer personalutrymmen och toalett. I tornets nedervåning finns vapenhus. En sakristia är inrymd i långhusets östra del, bakom koret. Kyrkans exteriör karakteriseras av enkel nygotik.

Fasaderna består av vit locklistpanel. Långhusets skiffertäckta sadeltak är valmat i öster. Långhustaket är också valmat mot väster, vid tornets norr- och sydsida. Även den ombyggda f d sakristians tak är skiffertäckt medan tornets spira är kopparklädd och kröns av ett kors på en glob. Längs långhustaket löper en profilerad takgesims i grön kulör. Samma färg har kyrkans dörr- och fönsteromfattningar. Långsidornas stora fönster är spetsbågigt avslutade upptill och smårutsindelade med antikglas i ytterbågarna. Även tornluckorna är spetsbågigt avslutade. Fönstrens spetsbågar bärs upp av klassicerande konsoler. Sådana konsoler bär också upp överstycket till portomfattningen mot väster. Kyrkporten är en stor pardörr, klädd med kopparplåt på utsidan. Ingång till kyrkan finns också genom en enkeldörr mot väster till den gamla sakristian.

Komplettering vid inventeringen 2003:

Kyrkan av trä har ett långhus från 1877 med rak östgavel och ett västtorn från en tidigare kyrka, uppförd 1724-27. I nordost finns en utbyggnad, ursprungligen sakristia, med handikappentré som inrymmer personalutrymmen och toalett. I tornets nedervåning finns vapenhus. En sakristia är inrymd i långhusets östra del, bakom koret. Kyrkans exteriör karakteriseras av enkel nygotik.

Kyrkan antas vara den tredje i Tisselskog. En trolig medeltida träkyrka ersattes av en ny träkyrka med torn, uppförd på den nuvarande platsen 1724-27. Om en äldre kyrkplats, ungefär en kilometer söderut, finns en muntlig tradition. När det nuvarande långhuset byggdes 1877 behölls tornet och delar av västväggen från den befintliga kyrkan. Kyrkan ritades i enkel nygotik av ingenjör Emil Olsson. Vid en renovering 1915-16 kläddes väggar och tak med pärlspontpanel. Samtidigt förändrades altararrangemanget genom att ett färgat korfönster sattes igen och ett altarkors ersattes med altaruppsatsen från 1725, vilken fanns i den gamla kyrkan. Även den gamla medeltida dopfunten återinsattes.

Under 1960- och 70-talet diskuterades en rivning av det då omkring 100 år gamla långhuset. Kyrkobyggnaden ansågs ha ett begränsat värde genom ett oproportionerligt förhållande mellan långhuset och det relativt låga tornet. Samtidigt var kyrkans underhåll eftersatt. Istället för rivning genomfördes 1977 en omfattande ombyggnad och renovering efter ritningar av arkitekterna Uno Asplund och Janne Feldt, Karlstad. För att förbättra byggnadens proportioner valmades långhustaket mot öster och i även på sidorna av tornet. Takfoten inkläddes med ett profilerat listverk för att sänka långhusets vägghöjd. Andra exteriöra arbeten var omläggning av skiffertaket, nya fönster och ommålning av fasaden. Interiört förändrades kyrkans planlösning då koret flyttades västerut och en ny sakristia inreddes bakom korväggen. Söder om koret och sakristian tillskapades ett förrådsutrymme och på norrsidan en hall med förbindelse mellan kyrkorummet, sakristian och den om- och tillbyggda gamla sakristian. Stora delar av kyrkans nuvarande inredning tillkom också vid samma tillfälle. Väggarna förändrades, golvet lades om, bänkarna ombyggdes och utrymmet under läktaren med de vikbara gallerskärmarna tillkom mm. Allt i en sammanhållen tidstypisk prägel av ljus träinredning och en färgsättning dominerad av rosa, röda och blå kulörer. Samtidigt fick kyrkan en ny orgel och altaruppsatsen konserverades av konservator Christer Wildenstam, Vänersborg.

I vapenhuset liksom på kyrkorummets västvägg togs träpanel bort och timmerväggarna frilades tillsammans med väggmålningar på dessa. För att visa ett vision om ett förmodat tidigare öppet samband mellan kyrkorummet och vapenhuset insattes ett glasat med galler av utsnidade brädor mellan de båda rummen. I vapenhuset gjordes också ett kassettak av tillvaratagna brädor från kyrkans trossbotten. Dessa är bemålade och antas vara från 1700-talskyrkan, vilken var stofferad av målaren Zetterström.