Hellvi kyrka

Hellvi kyrka har idag följande utseende:
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor, sakristia, långhus och torn.

Ytterväggar
Väggarna är uppmurade av kalksten. Fasaderna är putsade med kalkbruk och vitkalkade. I långhuset är tre dragstag av stål inlagda i nord-sydig riktning. Invändigt i kyrkorummet är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade. Medeltida kalkmålningar saknas.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig, gotländsk modell, åttkantig med stomme av bilat virke och klädd med snedkantade, tjärade bräder (s.k. tornpanel). Höjden till flöjeln är ca 37 m. Kyrkklockan hänger i tornhuven.
Yttertaken i övrigt är täckta med enkupigt lertegel.

Fasader
Fasaderna är som nämnts putsade och vitkalkade. Med undantag för sakristians norra och västra fasader, som har putsad sockel, är hela kyrkan försedd med socklar av huggen kalksten.

Fönster
Fönstren har i kyrkorummet pröjsade träbågar, insatta direkt i kalkstensomfattningarna, i sakristian i sedvanliga träkarmar.

Portaler
Portalerna (2 st) är huggna av kalksten. Långhusportalen kyrkans huvudingång är tresprångig och korportalen tvåsprångig. Portalernas portblad är klädda med stående, pärlspåntade bräder. Alla snickerier är brunmålade.

Kyrkorummet täcks av valv av kalkstensflis: tornrummet av ett tunnvalv, långhuset av sex stycken kupolartade kryssvalv av den speciella gotländska typen, burna av två smäckra kolonner. Även korets enda valv är av det senare slaget.

Golv, trappor
Golven i kyrkorummet är med undantag av altaravsatsen och sakristian (trägolv) av kalksten.
Till vindarna och tornhuven leder en murtrappa i tornet.

Fast inredning
Den fasta inredningen i kyrkorummet utgörs av altare med altartavla av sandsten, epitafium av samma material, altarring, väggskåp och korbänk av trä i koret, och i långhuset predikstol (i nordöstra hörnet), bänkinredning och läktare av trä. I sakristian ett hörnskåp av trä.

Hellvi kyrka är med undantag för sakristian i sin helhet uppförd under medel-tiden. Kyrkans äldsta del är tornet vars övre delar enligt uppgift dock raserades av en storm redan 1534 och sedan aldrig återuppbyggdes. Tornet tillkom sannolikt i slutet av 1100-talet som sista etapp på ett romanskt kyrkobygge, påbörjat något tidigare på detta århundrade. Det nuvarande koret och långhuset uppfördes båda vid mitten av 1200-talet.

Korportalens tympanonsten har en märklig, samtida runinskrift som berättar att kyrkans byggmästare hette Lafrans och var son till en Botvid från en annan gotländsk socken, Eskelhem. Lafrans Botvidarson och hans far Botvid från Eskelhem är de enda byggmästare från Gotlands medeltid som vi känner till namnen på.

Sakristian i Hellvi uppfördes på 1850-talet. Troligen sattes då även de tre dragstagen in i långhuset.

Kyrkan har förutom nybyggnaden av sakristian undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Raserandet av tornets övre delar på 1500-talet har redan nämnts. Då skadades även valven i kyrkans västra del, varför de måste muras om. Tornets höga huv kom sannolikt till vid denna tidpunkt. Ursprungligen var övriga yttertak med stor sannolikhet belagda med bräder (s.k. falar), ett takmaterial som vid okänd tidpunkt dock tidigast i slutet av 1600-talet byttes mot tegel.

De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga restaureringen utfördes 2001 då tegeltaken lades om, fasaderna putsades och vitkalkades, takkonstruktionerna reparerades och inspektionsbryggor och belysning installerades på vindarna. Dessutom reparerades stigluckan i den östra kyrkogårdsmuren.

Dessförinnan gjordes 1949-50 en ut- och invändig restaureringen då bl. a. tornhuven reparerades, tegeltaken lades om på tät bördning och åskledare monterades. Vidare revs väggen mot ringkammaren och en stödpelare i västra delen av långhuset revs, de västligaste valven rekonstruerades och ett förstärkningsvalv av tegel murades in under tornets tunnvalv. 1956 vitkalkades väggar och valv i kyrkorummet.

En invändig restaurering är planerad att ske 2007-08 enligt ett av arkitekt Jan Utas, Visby, år 2005 upprättat och av länsstyrelsen 2005-11-02 dnr 433-5490-05 godkänt program.