Linde kyrka

Linde kyrka har idag följande utseende:
Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor med absid, långhus och torn. Sakristia saknas.

Ytterväggar
Ytterväggarna är uppmurade av kalksten med inslag av sandsten. De är ut- och invändigt putsade med kalkbruk och vitkal¬kade. Socklar på samtliga byggnadsdelar av släthuggen kalksten.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är åttkantig och på sedvanligt sätt klädd med snedkantade bräder (s.k. torn¬panel). Höjden till vindflöjeln är ca 47 m. Stommen nybyggdes 1973-75 och har en för gotländsk byggnadstradition avvikande konstruktion.
Yttertaken över koret och långhuset är täckta med enkupigt tegel, absiden har faltak. Båda takmaterialen ligger på täta undertak av tryckimpregnerad råspånt (på koret är dock endast den nedre delen av panelen impregnerad) och asfaltpapp. Panelen är skarvad löpande (ej över stöd). Samtliga tegelpannor är kramlade med ståltrådskramlor.

Takteglen är på de södra takfallen handslagna och av 1700-talstyp, på de norra takfallen moderna strängpressade tegel.

Klockdäcket är klätt med asfaltpapp och försett med en utkastare åt öster.

Avvattningssystem
Avvattningsanordningar i form av rännor och stuprör av målad, galvaniserad stålplåt finns på koret och långhuset. Under stupröret på södersidan finns en silförsedd brunn som leder regnvattnet vidare till en infiltrationsledning på kyrkogården.

Tornhuven avvattnas via galvaniserade plåtbleck på huvens nedre del. De leder vattnet till en invändig ränna av plast och vidare via ett stuprör av samma material ner till klockdäcket.

Fasader
Fasaderna är som nämnts putsade och vitkalkade. Koret och långhuset har under takfoten gesimser som åstadkoms genom att av vitkalkade tegelpannor radats upp under takfoten med hjälp av trälister.

Fönster
Fönstren i koret och långhuset har gråmålade karmar och bågar av trä. Ytterrutorna är blyinfattade medan innerfönstren består av hela glasrutor. Absidfönstret är försett med ett masverk av kalksten och har blyinfattade glas insatta direkt i omfattningen.

Gluggarna i torntrappan och ljudgluggarna har fågelnät av galvaniserat fjäderfänät. Gluggbänkarna i ljudgluggarna är klädda med blyplåt.

Portaler
Kyrkan har fyra portaler, huggna av kalksten med inslag av sandsten. Långhusets båda portaler har skulpterade kapitäl.
Portbladen är utförda av stående bräder, vilka med undantag av den norra långhusportalen panelats utvändigt. Samtliga är tjärade. Den södra långhusportalen utgör kyrkans huvud¬ingång.

Kyrkorummet täcks av valv av kalk- och sandstensflis: fyra romanska kryssvalv i långhuset, två valv av samma slag över koret resp. över ringkammaren. I tornets vån. 2 tr. finns ytterligare ett romanskt kryssvalv, medan absiden täcks av ett hjälm-valv. Valven är isolerade med mineralullsmattor på översidan.
Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet putsade och vitkalkade. Medeltida kalkmålningar från två perioder samt från 1600-talet finns som nämnts i långhuset och på triumf- och tornbågarna. Putsen på ringkammarens väggar är försedda med talrika ristningar med olika motiv, bl.a. skepp.

Murverk
I korets och långhusets väggar är dragstag av järn med ankarslutar av gjutjärn inlagda, och den östra korgaveln hålls ovanvalvs ihop av en järnbalk.
Golv, trappor, inspektionsbryggor etc.

Golvet i kyrkorummet består i koret, långhuset och absiden av fernissade bräder, medan golvet i ringkammaren är belagt med belagt med kalksten.
De utvändiga trappstegen framför portalerna består av kalkstensskivor/-flis lagda i kalkcementbruk.

Till tornets övre våningar leder stentrappor i murarna. I tornhuven finns stegar och vilplan av trä. På kor- och långhusvindarna finns inspektionsbryggor av trä med tillhörande stegar.

Fast inredning
Den fasta inredningen i kyrkorummet består i koret av altarbord, uppmurat av kalksten med altaruppsats av trä, och sakristi- samt altarskrank av trä. I den södra kormuren finns ett väggskåp av trä inmurat.

I långhuset predikstol och sluten bänkinredning av trä i fyra bänkkvarter. Bänkkvarteren går delvis in i tornrummet. Mot bänkkvarterens bakre skärmar finns ett par mindre skåp av trä för elcentral (i söder) resp. städtillbehör (i norr).

Linde kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Den byggdes som församlingskyrka för Linde församling, och används fortfarande för detta ändamål.

Kyrkans äldsta del är koret med absiden, vilka uppfördes under 1100-talets senare del. Långhuset kom till under 1200-talets första hälft, och det romanska kyrkobygget avslutades omkring mitten av samma århundrade genom bygget av tornet.

Kyrkan har förutom att taken belagts med tegel och fönstren förstorats på 1800-talet undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden.

Senaste utvändiga restaurering
Den senaste utvändiga restaureringen utfördes 1973-75 då tegeltaken lades om, tornhuven nybyggdes i sin helhet i en helt ny konstruktion men med bibehållande av det yttre utseendet, och fasaderna putsades och kalkavfärgades.

Senaste invändiga restaurering
Den senaste invändiga restaureringen gjordes 1951-52. Nya golv lades i kyrkorummet, och ett elektriskt uppvärmningssystem installerades, liksom elektrisk belysning. Samtidigt gjordes en arkeologisk undersökning i kyrkan, och äldre färgskikt på predikstol och bänkinredning togs fram.