Mästerby kyrka

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av absid, kor med sakristia, långhus samt ett torn.
Ytterväggar och murverk
Ytterväggarna är uppmurade av kalksten, i långhusets, korets och absidens fasader är den fint huggen. Omfattningar delvis av tegel. Hela kyrkan med undantag av sakristian omges av skråkantade socklar krönta med låg profil. I långhusets östra gavelröste finns en rund blindering.
På långhusets södra murverkskrön finns en nisch som nås från långhusvinden, den är invändigt delvis brädfodrad. I långhusets långväggar finns ett dragstag med synliga ankarjärn i fasad.
Fasader
Tornets fasader är putsade med spritputs, avfärgade grå, medan sakristians fasader är slätputsade. Socklar, portaler, ljudgluggarnas omfattningar, tornets hörnkedjor, samt långhusets, korets och absidens fasader står oputsade men avfärgade grå.
Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk modell, åttkantig. Huven är klädd med snedkantade bräder (tornpanel). Panelen är spikad på offerreglar med underliggande spikplåtar. Spiran kröns av en vindflöjel med årtalet 1839, höjden till flöjeln är ca 43 m. Avvattning genom fångbleck längs med huvens nederkanter och utkastare i hörnen.
Konstruktionen består av korsade takstolar, stommens kryss etc. är bilade med lagningar av sågat virke. Knutpunkterna är dymlade samt bultade.
Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning.
Klockdäcket av trä är klätt med asfaltpapp som vikts upp mot kanterna. Försänkt ränna för vattenavrinningen med utkastare åt norr. Uppgångshålet i väggen är försett med en tjärad trälucka under en av ljudgluggarna.
Yttertaken över absid, kor, sakristia och långhus är belagda med spån, på långhustaket på tät bördning. Sakristians, korets och absidens konstruktioner är inte besiktigade. Taken har vindskivor av trä. Plåtskodda hängrännor av trä på korets och långhusets norra takfall, stuprör av galvaniserad plåt, d:o hängränna på sakristians västra takfall.
Långhusets takstolar består av bilade virken med två omgångar hanbjälkar samt saxsparrar. Knutpunkterna är merendels urtagna halvt i halvt samt dymlade.
Fönster och andra muröppningar
Två av långhusets fönsteröppningar samt tornets fönster har karmar, mittposter, bågar, och spröjs av målat trä. Den senare med omfattning av kalksten och tegel, solbänk beklädd med plåt, de förra med omfattningar och solbänkar av kalksten.
Långhusets sydöstra fönster har nedtill bågar, karmar och spröjs av målat trä, upptill blyspröjsad glasmålning med ytterfönster av planglas, allt monterat i stenkarmen.
Korets rosettfönster har blyspröjsat glas monterat i stenkarmen liksom absidens båda fönster.
Sakristian har en raksluten öppning med blyspröjs i ytterbågen och träspröjs i innerbågen. Bågar och karmar av målat trä. Mellan de båda bågarna ett järngaller.
De spetsbågiga ljudgluggarna, tre åt vart vädersträck i två våningar, har omfattningar och bågar av fint huggen kalksten. Kolonnetter samt baser av tjärat trä. Solbänkarna är klädda med falar. Fågelskyddsnät täcker öppningarna.
Tornets ljusöppningar är rakslutna utan särskild omfattning. Långhusets (i det östra gavelröstet) båda öppningar är rakspetsiga med tegelomfattning. Samtliga öppningar är försedda med fågelskyddsnät.
Portaler
De tre portalerna är rundbågiga och av kalksten. Torn- och långhusportalen har ensprångiga perspektivportaler, med kolonnetter i sprången som i arkivolten motsvaras av rätvinklig arkitrav. Tornportalen utgör huvudentré. Korportalen är mycket enkel med en raksluten tympanon.
Dörrbladen består av stående bräder, som utvändigt tjärats. Torn- och korportalernas blad har klätts med panel i fiskbensmönster. Tornportalen har ett överljusfönster med träspröjs samt ett trappräcke av järn.

Mästerby kyrka är med undantag för sakristian, som kom till 1790, i sin helhet uppförd under medeltiden. Absidkoret och långhuset uppfördes omkring år 1200 medan tornet byggdes i mitten av samma århundrade. Huvudingången förlades då till tornet och den gamla ingången, långhusets sydportal, flyttades till långhusets norra sida. I mitten av 1300-talet höjdes långhusets murar och valv slogs över både kor och långhus.

Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. Vid en restaurering 1862 belades taken med spån, nya fönsteröppningar togs upp och långhusportalen murades igen.
Tornet reparerades 1887 efter att ha skadats av ett åsknedslag, och 1903 taken förnyades spåntaken efter att kyrkan brandhärjats, även tornhuvens panel byttes ut.

En omfattande restaurering genomfördes 1922 efter ett förslag utarbetat av arkitekt Anders Roland vid Överintendentsämbetet i Stockholm. Muralmålningar togs fram och konserverades. En kamin installerades. Långhusportalen återupptogs, triumfkrucifixet hängdes tillbaka i triumfbågen och bänkinredningen ändrades.

Kyrka har en rik målningsskrud från olika epoker från 1200-talet fram till 1700-talet, renoverad och kompletterad på 1500- och 1600-talen, vilket gör det svårt att avgöra var gränserna mellan de olika tidsperioderna går.

Från omkring 1200 finns målningar i absiden (Kristusfigur) och dekorativa inramningar av sakramentsskåpet och det östra fönstret i koret, samt i en nisch i långhuset (madonnabild). Målningarna i långhusvalven är troligen från 1300-talet. Från 1400-talet finns i långhuset förutom kvadermålning på triumfbågen, en passionsfris och en fyrpassfris även en S:t Kristofferbild och ovan triumfbågen Yttersta domen. I slutet av 1500-talet målades rankor, blommor och basunblåsande änglar i koret. Omkring 1600 tillkom två bilder i koret, David med slungan och Syndafallet, den senare daterad 1633. På 1700-talet målades södra portalens smyg, triumfbågen samt övriga valvbågar.

De senaste restaureringarna
Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 1989 då taken lades om och tornpanelen byttes och åskskyddet kompletterades. Fasaderna putsades om med spritputs och avfärgades grå.

Den senaste invändiga restaureringen gjordes 1991-92 då bl.a. väggar och valv rengjordes, ett nytt värmesystem installerades och belysningen kompletterades

Väggar och valv i kyrkorummet samt i sakristian är putsade med kalkbruk och avfärgade vita. De talrika muralmålningarna (både kalk- och limfärg) finns på väggar och valv i absiden, koret och långhuset. På korets norra vägg finns ristningar i form av skepp, sol, figurer samt runor.

Koret och tornrummet täcks av vardera ett tältliknande kryssvalv, långhuset av två romanska kryssvalv och absiden av ett hjälmvalv.

Bjälklag och golv
Golven i kor, sakristia, långhus och tornrummet utgörs av bräder, absiden har ett gjutet betonggolv belagt med heltäckningsmatta.

Sakristian har ett plant innertak av trä med synliga bjälkar. Tornvinden har under klockdäcket ett enkelt träbjälklag.

Trappor och stegar etc.
Upp till vindarna leder en murtrappa genom tornets murverk den leder upp till klockdäcket. Vidare upp genom tornhuven leder trästegar med vilplan.
Korets vind nås genom lucka i takfoten, sakristians vind nås genom en lucka upptagen i vindsbjälklaget.

Fast inredning
Den fasta inredningen utgörs av ett högaltare med altaruppsats, altarskrank, väggskåp, predikstol, kyrkbänkar samt en läktare.