ALBY KYRKA

Kyrksalen täcks av en öppen och vitmålad takstol, delvis överklädd med masonitskivor. Väggarna är målade i grå kulör och avgränsas nedtill av en bröstpanel i pärlspont.
Golvet är belagt med linoleum. Koret, som är något inskjutet i en nisch, markeras med en putsad triumfbåge. I nischens övre del finns ett stort lunettfönster med en glasmålning, som tillkom 1957 av José Samson. Glasmålningen föreställer "Det himmelska Jerusalem med dess tolv stadsportar, livsträdet och strömmen av livets vatten". José Samson är en konstnär med anknytning till Sundbyberg som gjort utsmyckningar i flera av kommunens kyrkor, bland annat i Hallonbergen.

Altarringen och predikstolen hör till kyrkorummets äldsta inredning och anskaffades när kapellstiftelsen tog över kyrkan, under 1910-talet. Sannolikt tillkom altaret under samma tid. Altarringen, som är uppbyggd med en balustrad, kan dock vara äldre och övertogs i så fall begagnad. Predikstolen i söder dekoreras med enkla ramar. Kyrksalen är inredd med lösa stolar av betsad björk från 1950-talet. På orgelläktaren i väster står orgeln som inköptes från Lettland 2004. Till det gamla orgelverket uppfördes en ny orgelfasad. 2002 försågs kyrkorummet med flera skåp under läktaren.

Inventarier
På altaret står ett guldskimrande kors, som skänktes till kyrkan under 1960-talet. Korset är, liksom glasmålningen, utförd av konstnären José Samson. Altarreliefen fick kyrkan i samband återinvigningen 1934, då Alby kyrka övergick till Solna församling. Reliefen är modellerad av skulptören Carl Elmberg. Andra inventarier är gipsskulpturen över dörren till kyrksalsdörren. Den är utförd av Carl Fagerberg. Kyrkans dopfunt tillverkades 1936 av hobbysnickaren Eric Klinthammar. Över kyrksalen hänger två monumentala kristallkronor från 1800-talets mitt. Kalk och patén, vinkanna och oblatask härrör från 1920-och 30-talet, medan kyrkans textilier daterar sig till 1900-talets andra hälft.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Kyrkan ligger i öst-västlig riktning. Exteriört kan kyrkan uppfattas som en korskyrka med de utstående gavelpartierna för de rum som tidigare inrymde vaktmästarbostad, numera sakristia och toalett. Själva kyrkorummet är uppfört som en salkyrka med rakt avslutad altarvägg. Kyrkans östra del med samlingssal har tillkommit sekundärt. Här fanns även sakristian innan den inreddes vid entrén i väster

Kyrkan har en stomme av tegel med vitputsade fasader. Av den ursprungligen rika nyrenässansdekoren återstår endast de släta fasadbanden. De rundbågiga fönstren med grönmålade snickerier kröns av enkla rustikbågar. Huvudfasaden mot väster markeras som ett kraftigt gavelparti, krönt av en enkel takryttare, klädd med träpanel. Klockan göts av KG Bergholtz & Co i Stockholm, 1944. Mittpartiet markeras med ett rundfönster samt den rundbågiga entrén, försedd med dubbeldörrar, klädda med kopparplåt.
Kyrkan täcks av ett sadeltak, belagt med falsad plåt. I nordväst finns en entré som leder direkt in till församlingssalen. Den sekundära byggnadskroppen är tydligt avskiljd från ursprungskyrkan genom separat och lägre tak. Den tillbyggda byggnadskroppen har enkla tvåluftsfönster.

Alby kyrka byggdes efter ritningar av Frans Lindskog och invigdes den 3 juli 1892 på initiativ av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Lindskog (18431910) har även ritat Betlehemskyrkan från 1904 i Sundbyberg. Kyrkans fasader dekorerades med nyrenässansens formspråk, till skillnad från Svenska kyrkans arkitektur som vid denna tid oftast förknippades med nygotiken. 1913 byggdes en sakristia till bakom altarväggen, samt en kyrksal. Sedan kyrkan uppfördes har fasaderna förenklats, framförallt västfasaden, som tidigare var rikt dekorerad. 1944 tillkom den nuvarande takryttaren och ersatte det tidigare rikt utsmyckade gavelkrönet.

Alby kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Under 1800-talets slut ägdes Alby gård av hovrättsnotarien Carl Abraham Humble. När järnvägen byggdes i området, började Humble exploatera sina ägor, i likhet med A P Löfström, som låtit bebygga Sundbyberg. En exploateringsplan upprättades 1878. I Lilla Alby var tomterna små, och utbyggnaden gick långsammare än i Sundbyberg.
Avståndet till församlingskyrkorna i Solna och Bromma var långt, och då godsägaren Humble var aktiv inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, lät han år 1878 uppföra ett enkelt kapell i Lilla Alby. Verksamheten präglades av den lågkyrkliga väckelsen och kapellet uppläts även för missionsförsamlingen, som kallade kyrkan Immanuelskapellet. På sikt lämnade dock missionsförsamlingen kapellet och byggde en egen lokal, numera Alby kyrka.

1904 lät missionsförsamlingen bygga en ny kyrka inne i Sundbyberg varpå det gamla kapellet stod tomt. 1913 förvärvades det f d missionskapellet i Alby av ett antal personer, som gemensamt kallade sig Lilla Alby kapellstiftelse. Deras tanke var att kapellet skulle kunna användas som stadsdelskyrka inom Solna församling. 1934 överlät kapellstiftelsen kapellet liksom prästgården till Solna församling. I samband med församlingsregleringen mellan Solna och Sundbyberg 1949, fördes Alby kyrka över till Sundbybergs pastorat.

Alby kyrka är i dag en stadsdelskyrka med regelbundna gudstjänster och förrättningar. Under sommaren hålls här även friluftsgudstjänster.