SORUNDA KYRKA

Kyrkan har ett rektangulärt långhus, rakslutet kor av samma bredd, torn i väster och korsarmar i norr och söder. Tornet har en strävmur i norr och ett utbygge i söder som troligen fungerat som kapell. Tornet har blinderingar i form av trappstegsfriser. Huven från 1730 är karnissvängd och tillkom efter en brand 1689. Huven kröns av en spira med kula och pil.
Den norra korsarmen består av sakristian och det Flemingska gravkoret. Sakristian är äldre än gravkoret. Gravkoret var sannolikt helgonkapell innan det omkring 1600 inrättades till gravkor. Den södra korsamen består av det Bååtska gravkoret och södra vapenhuset. Korsarmarnas gavelrösten har blinderingar och vapenkartuscher i fasaden samt runda hängtorn på var sida. Hängtorn är ovanliga på en kyrka men förekommer på slott under 1500-talet. Hängtornen har järnflöjlar med årtalet 1840. Den södra korsarmens fasad kan ha tillkommit på 1570-talet. Även Bååts gravkor kan ha uppförts som helgonkapell under senmedeltiden.
Kyrkan är putsad med en grov spritputs i gråbeige ton. Putsen har delvis släppt och under denna syns en gul färg på norra fasaden. Slätputs runt fönstren. Fönstren är spetsbågiga och snedsmygiga och av varierande form och storlek. 1842 fick kyrkan gotiserande fönster med enkla glas i gjutjärnprofiler och 1963 innerbågar av stålprofiler enligt Götaverkens konstruktion.
Ingången genom vapenhuset har en putsad rundbågig tegelomfattning. Dörren med sniderier i renässanssil tillkom 1898-1901. Den västra ingången är rundbågig med markerad slutsten, troligen från 1600-talet. Dörren tillkom 1898-1901, omgjord 1963-64. Spåntäckta sadeltak. Stuprör och rännor av koppar.