VÅXTORPS KYRKA

HELHET- Kyrkorummet har vitputsade kryssvalv av tegel. Kyrkans långhus och kor har dubbla bågar med lösa innanfönster. Den yttre bågen är av järn och den inre av trä.

VAPENHUS I VÄSTER- GOLV- Heltäckningsmatta/avtorkningsmatta, brun.
VÄGG- Slätputsad och avfärgad med en vit latexfärg. Inmurad i norra väggen sitter en gravhäll (i renässans från 1543) med Bildeska och Krummedigska vapen. Gravhällen låg tidigare i golvet framme vid altaret. Hällen låg över Sofi Krummedigsdotters grav, hustru till Eskild Bilde, dåtida ägare till Vallen.
TAK- Relativt plant, välvda hörn. Skivmaterial. Täckmålat i vit kulör. Äldre radiator på södra väggen. Tvåfyllnadspardörr täckmålad i grå kulör mot öster och väster. Den senare en beklädnadsdörr med överljus.

VAPENHUS I SÖDER- GOLV OCH VÄGG- Lika långhus.
INNERDÖRRAR- En tvåfyllnadsdörr mot vindfång i söder. Täckmålad i mörkgrå kulör och med profilerade foder.
FÖNSTER- Utrymmet har två småspröjsade fönster av trä, varav ett mot öster och ett mot väster. De är raka två luftfönster med innanfönster och ytterbågar. Innanfönstren är ospröjsade. Ytterbågarna är spröjsade och har 15 rutor per båge. Karm och båge är täckmålade i ljust grå kulör.
TAK- Taket är mansardformat.

VINDFÅNG MOT SÖDER- GOLV- Cementplattor i mönster. De större åttkantiga stenarna har varit bemålade i rostgul tegelimiterande kulör. De mindre fyrkanterna ser ut att vara gjutna av någon form av kol (genomfärgade svarta). Plattorna ligger i grus. Fogen är borta.
VÄGG- Slätputs avfärgad i vit kulör.
PORTAL- Ytterdörren utgörs av en tvåfyllnadsdörr, täckmålad i mörkgrå kulör.
INNERDÖRRAR- Trefyllnadsdörrar, täckmålade i mörkgrå kulör, till wc i väst och förråd i väst.
FÖNSTER- Segmentformat överljus av trä. Täckmålat i mörkgrå kulör.
TAK- Rakt och slätt, avfärgat lika vägg. Rundbågeform runt entrédörren mot söder.

TOALETT- GOLV- Betonggolv. Täckmålat med lackfärg i rosa kulör. VÄGG- Puts. Avfärgad i vitkulör, latex. TAK- Slätt, målat i vit kulör.

FÖRRÅD- GOLV- Betonggolv. VÄGG- Puts, avfärgad i gulvit kulör. TAK- Brädtak som följer takets välvning. Täckmålade i gulvit kulör.

LÅNGHUS- Långhuset är uppbyggt i fyra travéer. Entré i väster och vapenhus i söder, placerat i anslutning till tredje travén från väster.
GOLV- Smalt, spontat, klarlackat trägolv i öst-västlig riktning. Korgolvet skjuter ut i långhuset, på den södra sidan, där dopfunten står, och fram till södra bänkradsfronten. Golvet under orgeln är förhöjt ett steg. Klarlackad, smalt, trägolv (något bredare än långhusgolvet), i nord-sydlig riktning. I anslutning till västra entrén sluttar brädgolvet i nischen mot dörröppningen till vapenhuset.
VÄGG- Fyra spetsbågeformade väggfält mot norr och tre mot söder. Mitt i varje spetsbåge sitter en rundbågeformad nisch för fönster. I tredje väggfältet mot norr, från väster räknat, sitter ett smalare fönster än i övriga väggfält. Detta fönster sitter något förskjutet mot väster och har både ytter- och innerbåge av trä (två lufter exteriört). Öster om södra sidans västra fönster sitter ett ankarslut. Fragment av ett medeltida måleri i roströd och guldockra kulör finns framtaget på norra väggen, i långhusets nordöstra hörn. Väggarna är slätputsade med en något ojämn struktur och avfärgade i vit kulör, lika tak. Upp till höjden för valvbågarnas anfang är väggarna avfärgade i en tegelröd kulör.
FÖNSTER- Långhuset har fyra fönster mot norr och tre mot söder. Fönsterbågarna är rundbågeformade, men nischerna är något segmentformade. Fönsterbänkarna är täckmålade med en blank färg i vit kulör. Högt ovanför entrédörren i väster sitter ett spröjsat, rundbågeformat halvfönster, invändigt täckmålat i mörkröd och blå kulör.
TAK- Långhuset har fyra travéer med kryssvalv med synliga valvribbor. De är putsade och avfärgade i vit kulör lika vägg. Underliggande tegelstruktur är svagt synligt genom putsen. Valvbågen mellan första och andra travén från väster är kraftigare och bredare än de övriga.

KOR- GOLV- Breda golvbrädor av fur i öst-västlig riktning, klarlackat. Skarvat ca 2 dm in i triumfbågen från långhuset räknat. Golvet ligger två trappsteg upp i förhållande till långhusgolvet. Trappan ligger i långhuset, ca en meter in i långhuset. VÄGG- Slätputsade, men underliggande stenstruktur synlig, avfärgade i vit kulör. Avfärgning i tegelröd kulör till höjd ca 60 cm. Rundbågeformad östvägg. Spetsbågeformad nord och sydvägg. Triumfbågen något spetsbågeformad. I östra väggen, bakom altartavlan mot söder, skjuter oregelbundet formade, murstenarna ut. Fragment av en väggmålning finns framtagen på korets norra vägg i nordöstra hörnet. Ett mansansikte i rosa kulör med rostbrunt skägg. Målningen framtogs en ommålning 1945.
INNERDÖRRAR- Från ömse sida om altaruppsatsen leder två, tvåfyllnadsdörrar in till sakristian. Dörrarna är låga och indragna i djupa, slätputsade, nischer som är svagt segmentformade i överkant. Karm och ramverk är täckmålade i mörkgrå kulör, fyllningen är täckmålad med ljusgrå ram och mörkare går mittspegel. Ramprofilen är svagt karnisformad.
FÖNSTER- Ett rundbågeformat, spröjsat, öppningsbart, fönster mot norr och ett mot söder. Fönstren sitter indragna från vägg liv, i inåt fasade, slätputsade, segmentformade nischer. Fönsterbänken är slätputsad och täckmålad med en blank färg i vit kulör.
TAK- Kryssvalv med synliga valvribbor. Valvribborna vilar på hörnfundament. Hörfundamenten är utsmyckade på olika sätt. Nordöstra och sydöstra hörnet har breda fundamenten med raka hörn och rundbågeformade nischer i centrum, avsatsen upp till används för placering av kandelabrar. Nordvästra hörnets fundament är rakt med två utskjutande, putsdragna tegelband med rundade hörn under valvribban. I sydvästra hörnet avslutas valvribban mot en på bredden, stående, putsdragen tegelsten.
ÖVRIGT- I triumfbågsmuren, riktat mot koret, sitter glödlamps- och spotlights belysning. På golvet under triumfbågen står en brudbänk. Elradiatorer sitter monterade på östra väggen, samt i form av långa rör under bänkarna mot norr- och söder.

SAKRISTIA- Sakristian är uppdelad i två utrymmen, ett större mot norr och ett mindre mot söder. I det större utrymmet finns förvaringsskåp samt ett större brunbetsat ekbord med klaffar och sex stolar. I det mindre finns bl a ett altare.
SAKRISTIAN MOT NORR- GOLV- Heltäckningsmatta i mossgrön kulör, ingen golvlist.
VÄGG- Slätputsad och avfärgad i vit kulör.
INNERDÖRRAR- En tvåfyllnads spegeldörr till sakristian i väster. En tvåfyllnads spegeldörr till vindfång till entré från öster. En tvåfyllnads spegeldörr till utrymme i söder. Samtliga av dörrarna har ådringsmålade blad och foder i mörkbrun kulör.
FÖNSTER- Två rundbågeformade, öppningsbara, smala, fönster mot norr och ett mot öster. Sistnämnda dock delvis dolt bakom skåpsinredning. Fönster och karmar av trä i såväl inner- som ytterbåge och samtligt täckmålat i ljusgrå kulör. Fönstren sitter i slätputsade, rundbågeformade nischer. Fönsterbänkarna är täckmålade med en blank lackfärg i vit kulör.
TAK- Kassettak med tandsnittsfris som taklist. Smala spontade, brunbetsade bräder av gran, utanpå detta en kassettindelning med täckmålade, bredare, profilerade brädor.
ÖVRIGT- Förvaringsskåp av brunbetsad fur mot öster och väster. Överstycket har en målad vinrankedekoration i vitkulör och rundlar. Profilerat överstycke. Klaffbord av brunbetsad ekfanér med tillhörande sju stolar.

VINDFÅNG MOT ÖSTER- GOLV- Smalt, spontat, trägolv i öst-västlig riktning. Täckmålat med lackfärg i rosa kulör.
VÄGG- Putsad och avfärgat med kalkfärg i vit kulör.
INNERDÖRRAR- Dörr mot sakristian är täckmålad i grå kulör. Entrédörren är tvåfyllnadsdörr med överljus (lunettfönster), täckmålat i grå kulör.
TAK- Skivmaterial, täckmålat i vit kulör.

SAKRISTIAN MOT SÖDER- GOLV- Heltäckningsmatta i mossgrön kulör. Tunn, låg golvlist av trä. Täckmålad i vit kulör.
VÄGG- Slätputsad och avfärgad i vit kulör.
INNERDÖRRAR- En tvåfyllnads- spegeldörr till sakristian i väster. En tvåfyllnads spegeldörr till utrymme i söder. Samtliga av dörrarna har ådringsmålade blad och foder i mörkbrun kulör.
FÖNSTER- Två rundbågeformade, öppningsbara, smala, fönster mot söder och ett mot öster. Sistnämnda dock delvis dolt bakom skåpsinredning. Fönster och karmar av trä i såväl inner- som ytterbåge och samtligt täckmålat i ljusgrå kulör. Fönstren sitter i slätputsade, rundbågeformade nischer. Fönsterbänkarna är täckmålade med en blank lackfärg i vit kulör.
TAK- Brunlaserade, spontade, brädor av gran. Tunn dito hålkärlslist.
ÖVRIGT- Förvaringsskåp mot norr med ådringsmålade dörrar och överstycke med figursågad toppbräda. Altare av trä, med mörkbetsad faner. Tygklätt knäfall. Krucifix med kors av ek. Står framför fönstret mot öster. Lösa stolar. En lång, ådringsmålad bänk med ben i rokokostil.

FAST INREDNING- BÄNKINREDNING- Fem bänkrader samt front i öster och fem med front i väster. Bänkinredningen från 1950 har raka sidostycken med marmorerade spegelfyllningar. Ramverket är i grön kulör, fyllningen rödbrun med benvit och brunsvart omfattning. Sockeln och överliggaren är marmorerad i stiliserad valnötston. Sitt- och ryggyta är av transparent, brunlaserad, fur. Psalmbokshyllan är täckmålad i benvit kulör. Klädes krokar av svart smide. Lösa sittdynor med mörkbrunt tyg. Frontstycke samt 20 stycken bänkrader på norra sidan, varav de två bakre raderna är något förhöjda. Frontstycke samt fem rader på södra sidan, fram till korsgång mot söder. Därefter ytterligare ett frontstycke och 11 rader. I den utskjutande delen mot söder finns frontstycken och fem bänkrader mot öster och väster. Under bänkarna sitter bänkvärmare monterade.
PREDIKSTOL- I nordöstra hörnet står predikstolen utförd av bildhuggare J.J Beckman, Göteborg 1752, med uppgång från korgolvet. Trappen från 1925 utgörs av obehandlade brädor. Fundamentet till predikstolen är av brunbetsad furu med förgyllda, röda och svarta detaljer och tillkom 1925.
ORGEL- På södra sidan, i första travén från väster, står orgeln. Den har vita
sidostycken och front. Orgeln står på en förhöjd platå. En balustrad av sex svarvade balusterdockor, täckmålade i mörkt grå kulör och med beige detaljer och marmorerad överliggare, står i framkant av det i långhuset utskjutande korgolvet. I nordvästra hörnet i första travén från väster, leder en spiraltrappa av svart smide med klarlackade trappsteg av trä upp till tornrumsdörren.
ALTARE OCH ALTARUPPSATS- Altaruppsats vars två nedre parti, med en målning av nattvardens instiftelse samt skulpturen Kristi korsfästelse, antas härröra från 1500-talet. Det övre partiet föreställer Kristi uppståndelse och över detta står årtalet 1753 och Karl XII:s namnschiffer, sistnämnda del antas härröra från ett epitafium och när den monterades på altaruppsatsen är ovisst.
Altare: Troligtvis av reveterat trä. Skiva av brädor. Två bänkar, lika långhusets bänkinredning, en mot västra och en mot östra väggen.
Altarringen har en rak front och rundade sidostycken. Den är av trä och genomsiktlig med platta, figursågade, balusterdockor. Träet är täckmålat i mörkgrå kulör. Överliggare och knäfall är inklätt med ljusgrått tyg. Altarringen har haft gångdörrar vid altaret, vilka är borttagna.

SPECIFIKA INVENTARIER- DOPFUNT- Dopfunt av granit på ett sentida fundament av rödbrunlaserat trä, står i väster, under spetsbågen mot norr. Cuppan till dopfunten är medeltida. Framför södra bänkkvarteret, på en förlängning av korgolvet, står en dopfunt från 1700-talet, tillverkad av Tue Falck.

ÖVRIGT- Nummertavla i Louis Seize, med svart botten och förgylld lyra med lagerblad i toppen. Hänger på västra väggen mot norr. Ljusglob/ljusbärare i svart smide från 1991 står i öster i spetsbågen mot långhuset. Kannelerat kolonngolvur, med urtavla av O: Wallgren, Laholm, från 1820-talet, står i öster i spetsbågen mot långhuset. En åttaarmad malmkrona hänger över mittgången. Series pastorum, tre stycken av ljus faner, hänger på väggen mot söder. Bössa av koppar, hänger på dörrfodret.
Framför södra bänkkvarteret står en ambo av klarlackad fur, med dito pall. Framför fronten till norra bänkkvarteret står en ljugarbänk av klarlackad fur. Under predikstolen står en järnbeslagen kista. Den kommer från Vallen 1601 och har använts för förvaring av skrudar, altardukar o.dyl. Söder om predikstolen, på långhusgolvet, står ett piano med ljus ekfanér.
På ömse sidor om fönstren hänger vägglampor i mässing med vita kupor. På västra väggens norra sida hänger en järntriangel i en järnkätting. Triangeln användes för ringning till gudstjänst på Axelvolds gård, där gudstjänst hölls efter branden 1884, tills des kyrkan åter gick att bruka juldagen 1884. På golvet står en kapphängare av klarlackad fur. Vänd mot mittgången står en psalmbokshylla längst bak på norra sidan. Vid tornrumstrappen står en kista med årtalet 1772 med fack för "fattigpeng" och "gåfwopeng". Ljudpanelen sitter monterad längst bak i norra bänkraden.

Våxtorps kyrka är av medeltida ursprung från 1200-talet och präglas exteriört av medeltida byggande och nygotik. Den enskeppiga salkyrkan uppvisar med sina trappstegsgavlar det danska inflytandet över kyrkobyggandet i Halland och har således en tydlig sydskandinavisk prägel. Närbelägna Vallens Gård har ägt större delen av södra Halland och har genom adelsprivilegierna bl.a. haft patronatsrätt över Våxtorps kyrka. Patronatsrätten upphävdes 1922.

Kyrkan är uppförd av sten och vitputsad. Taken är belagda med olika material. På tornet ligger kopparplåt, på västra vapenhuset ett enkupigt tegel och i övrigt är taken belagda med svart takpapp. Kyrkokroppen har ett rektangulärt långhus med trappstegsgavlar och en rak något indragen koravslutning. Sakristian, öster om koret, uppfördes 1875 efter ritningar av arkitekt Helgo Zettervall. Tornet i väster antas härröra från senmedeltid och fick sin nuvarande utformning efter en brand 1884-85. Kyrkan har ett mindre vapenhus vid tornets västgavel från 1875 och ett större på långhusets sydsida. Sistnämnda uppfördes vid medeltidens slut 14-1500 och fyller idag funktion som korsarm med bänkplatser. Mellan åren 1543-1884 fanns ett gravkor för närbelägna Vallens gård på kyrkans norra sida, men det förstördes vid ett åsknedslag 1884.

Interiört har torn, långhus och kor slagna kryssvalv och valvribbor av tegel och i långhuset och koret finns spår av medeltida målningar. Den nuvarande interiören präglas mycket av den restaureringsinsats som genomfördes under ledning av arkitekt Hakon Ahlberg 1925-26. Då flyttades bl.a. predikstolen till sin plats vid långhusets nordöstra hörn och försågs med ny fot och uppgång. Altaret och predikstolen renoverades. De främsta bänkraderna avlägsnades. En ny dörröppning upptogs till sakristian som försågs med vindfång och avdelades med en sk cloisong-vägg med dörrar och skåp. Kyrkans yttertak belades med tegel, varvid takstolen förstärktes. Bänkinredningen härrör från 1950-talet. Långhusets västra del ändrade karaktär 1975-76, då den befintliga orgeln med fasad installerades, efter förslag av orgelbyggare Nils Hammarberg, Göteborg. Vid tillfället revs orgelläktaren och en spiraltrappa till tornet uppfördes.

Inventarier som speglar kyrkans långa historia är bl.a: Altaruppsats vars två nedre parti, med en målning av nattvardens instiftelse samt skulpturen Kristi korsfästelse, antas härröra från 1500-talet. Brudbänk, Kista från 1601, Kista från 1772, dopfunt från 1700-talet (tillverkad av Tue Falck). En gravhäll (i renässans från 1543) med Bildeska och Krummedigska vapen (dåtida ägare till Vallen). Vallens gravvård, söder om kyrkan. Person- och lokalhistoriskt intresse Patronatsrätt M.M.) Predikstolen utförd av bildhuggare J.J Beckman, Göteborg 1752. Triangel använd vid ringning till gudstjänst på Axelvolds gård, där gudstjänst hölls efter branden tills dess kyrkan åter gick att bruka juldagen 1884.

Brand 1884: Tre kyrkklockor smälte. Orgeln och "hvad af värde som fans i kyrkans inre vordo räddade",
likaså predikstolen, altaret, brudbänk, offerkista, bänkar, fönster och golv samt övrigt av trä i kyrkans inre. Nu förstördes även Vallens gravhus på kyrkans norra sida vartefter kvarlevor i graven flyttades till en ny gravplats sydöst om kyrkan.

1958-62 Uppförande av Bårhus, förråd och ekonomibyggnad. Bårhuset ritades av ark Kurt Stenberg Halmstad.

1961 Utrotning av träförstörande insekter i inredning och inventarier. Anticimexbolagen.

1962 Invigning av nya kyrkogården ritad av Stadsträdgårdsmästare John Almberg, Halmstad samt av gravkapellet ritat av Kurt Stenberg, Halmstad. Våxtorps Kyrka Anna-Maria Eriksson m.fl.

1975-76 Installation av ny orgel och orgelfasad. Efter förslag av orgelbyggare Nils Hammarberg, Göteborg. För placering svarade ark Sven Brolid. Placerades i kyrkans sydvästra del, på golvet. Befintlig orgelläktare revs och en spiraltrappa till tornet installerades.

1975 Förändring av exteriör?? (Uppgift i byggnadsregistret)

1992 Sanering mot strimmig trägnagare på vinden och tornet. Sprutning av Permex E. Anticimex, Malmö (LA)

1989 Minneslund på Våxtorps kyrkogård, norra sidan. Efter förslag upprättat av Lennart Lundquist, Uppsala 1989.03.14. (LA)

1986 Brottsförebyggande åtgärder samt översyn av brandskydd (värdering av inventarier samt stöldmärkning), ALLSEC Konsulting. Förslag daterat 85.02.18. (LA)

1988 Konservering av altaruppsats. Konservator Anders Darwall
"Altaruppsatsen är ett mycket vackert Renässans-arbete. Olika tidsepoker kan konstateras. En enkel beskrivning: Nederst predellan som skildrar Nattvarden, däröver Krucifix med Maria och Josef. På var sida härom Korintiska kolonner med flätverk och baldakinmönster. Överst finns en bild som föreställer Kristi uppståndelse, denna utskuren i trä. Karl XII:s namnschiffer återfinnes allra överst". Utdrag ur konserveringsförslag. Rengöring, felaktiga retuscher avlägsnades, nytt bladguld lades där så behövdes, maskangripet trä behandlades mot mask, originalfärg kompletterades med ljusbeständiga retuscher. Hela baksidan behandlades med Polyetylenglykol 15000 + insektsmedel, "för att bli fast och tålig". (LA)

1988 Installation av ljudanläggning, Ingenjörsfirma Mentet, Helsingborg. (LA)

På kyrkans norra sida, långhusets mitt, har det legat ett gravkapell för Vallens räkning. Våxtorps kyrka, A-M mfl. S 9)

Ändring, ombyggnad 1988:
Skorstenen från kaminen i kyrkans bakre del påmurades för att skapa bättre drag. Valv och väggar tvättades med vatten och stålborste och ommålades med kalkfärg i tre-fyra strykningar. Fönster och dörrar ströks med linoljefärg.
Kyrkgångarnas cementplattor ersattes med att gångarna jämnades och putsades med cement och försågs med papp och linoleummattor. Predikstolen flyttades tillbaka till sin tidigare plats vid långhusets nordöstra hörn och försågs med ny fot och uppgång. Altaret och predikstolen, vilka var "anfrätta av mask" och "grovt påmålade", renoverades. De främsta bänkraderna avlägsnades för att skapa större utrymme framför altarringen. Golvet i koret höjdes och försågs med plankgolv. En ny dörröppning upptogs till sakristian och den bef. Dörröppningen höjdes. Sakristian avdelades med en sk cloisong-vägg med dörrar och skåp och försågs med vindfång. Kaminen i sakristian ersattes med ny uppvärmningsanordning. Golvet i sakristian 1 ¼ tums golvbräder, lades i nivå med korgolvet. Svarvade dockor sattes in i altarrundeln och knäfallet kläddes med läder. Östra korväggen avjämnades och putsades. Brädtaken i vapenhusen och "lilla kyrkan" överspändes med juteväv och målades 2 ggr i olja. Uppgången till tornet ändrades. Kyrkans yttertak belades med tegel, varvid takstolen förstärktes. Bänkarna var målade i "smutsgul ekimitation" och målades i grågrön färg och marmoreringar.

2001 Biskopsvisitation i augusti. I samband med detta nedtecknades en inventarieförteckning, förvaras på pastorsexpeditionen. (Uppgift enl. Kyrkvaktmästaren)

Våxtorps kyrka är av medeltida ursprung. Den är uppförd av sten och vitputsad. Tornet och långhuset har trappstegsgavlar, vilket ger kyrkan ett karateristiskt, sydsvenskt utseende. Taken är täckta av papp, men har varit täckta av tegel. Tornet är täckt med plåt.

GRUND- Grunden är av natursten och grundstenarna skjuter ut ca 30 cm från fasadlivet, dessa och en bit av fasaden, ca 30 cm, är täckmålade i en mörkt grå, nästan svart, kulör. Fasadernas ytputs är en stänkputs med grov kornstorlek (typ spritputs). Putsen följer fasadernas ojämnheter och är avfärgade i vit kulör. Troligen en typ av kalkfärg (dock viss glimmerverkan).
FÖNSTER- Fönstren sitter indragna från fasadliv och är slätputsade samt avfärgade lika övrig fasad. Fönsterbänkarna är putsade i likhet med vägg och nisch, men avfärgade i grå kulör. I anslutning till taket har tornet en rundbågefris. I tornrummet, syns i nordvästra hörnet, en med tegel igenmurad, rundbågeformad, öppning. Härrör ev. från en tidigare utvändig ingång till tornet. På tornets södra och västra fasad sitter ett rikt antal ankarslutar målade i svart kulör.
Kyrkans järnfönster, samt träfönster är täckmålade i vit kulör på utsidan. Sakristians fönster mot norr och söder sitter utvändigt "kopplade" med en mittkolon med rakt, nästan tärningsformade kapitäl.
Tornluckorna utgörs av parluckor i segmentformade valvöppningar med nisch. Dessa har enkla bräddörrar, utvändigt täckmålade med ljust grå kulör. Automatisk stängningsanordning på en lucka i varje väderstreck. Luckorna sitter två och två mot samtliga väderstereck.
TAK- Kyrkan har trappstegsgavlar och sadeltak på torn, långhus, kor och sakristia. Vapenhuset mot söder har igen trappstegsgavel utan regelrätt sadeltak. Samtliga takfall, med undantag av tornet och västra vapenhuset, är täckta av svart asfaltspapp. Takfoten är intäckt av en bräda, täckmålad i vit kulör. På västra vapenhuset ligger ett enkupigt lertegel. På tornet, med sadeltak i nordsydlig riktning, ligger en skivplåt av koppar med rak skarvning och ståndfals. Vattenavrinningssystemet från tornet är av koppar, medan de lägre taken har ett vattenavrinningssystem av målad plåt.
Ovanför östra entrén finns årtalet 1875 angivet i svart, i putsen, samt där ovan bokstäverna TC. B.v.G. Initialerna står för Theodor Gyllensköld och Beate von Geijer. Ovanför detta sitter ett fyrpass, svartmålad puts i en rundnisch.
DÖRRAR- Kyrkan har tre entrédörrar och samtliga är pardörrar och beklädnadsdörrar med två fyllningar på insidan och med rundbågeformade, spröjsade, överljus. På utsidan är de beklädda i ett rombiskt mönster (västra) kantställda fyrkanter (öst och syd) och täckmålade i mörkbrun kulör. Ovan västra och östra dörren sitter smideslyktor med gult glas.
Trappstegen (tre st) till södra entrén är platta, obearbetade naturstenar. I mellersta stenen är ett kryss/kors inristat. Trappan i väster är av huggen granit, två steg. Trappan i öster är av delvis bearbetade naturstenar av olika storlek och fogade. Tre steg. Samt en huggen granitsten nedan entrédörren. Vattenavrinningssystem av brunmålad plåt.