HOPPETS KAPELL

Allmänt

Väggar: Ursprungliga och delvis utbytta plattor av Ekebergsmarmor mot väster.

Tak: Kopparplåt över hela. Omläggning i etapper. Omläggning pågår sommaren 1995.
Ursprungligen var endast kapellrummet täckt med kopparplåt, övriga utrymmen hade pappklädda betongtak. Betongen byttes mot koppar 1964. Samtidigt sattes flera ursprungliga lanterniner igen

Fönster: Ursprungliga skjutfönster utbytta 1972 mot pivotfönster med karmar, bågar och fönsterbänk av lackerat trä. Sju ursprungliga: ett ovanför entréporten, fem mindre mot söder och ett mot norr. Karmar och lodräta spröjsar av trä utbytta 1972. Ursprungligt "skyltskåp" av trä mot väster. I övre kanten en ursprunglig, skulpterad "bård".
Ursprungliga skjutfönster utbytta 1972 mot pivotfönster med karm och foder av lackerat trä.
Ursprunglig fönsterbänk av slipad kalksten, utbytt mot likadan 1972.

Förgård

Golv: Kalksten, omlagd och delvis utbytt 1972 och 1993.

Väggar: Ursprungliga och utbytta plattor av Ekebergsmarmor.

Dörrar: Ursprunglig port av oxiderad kopparplåt. Ursprungligt lås och handtag. Reliefer av Bror Hjorth.
Dörr av trä och glas. Nytillverkade enligt ursprunglig modell 1972.

Övrigt: Ursprungliga skärmtak av Ekebergsmarmor i kopparram.
Eventuellt ursprunglig, rund papperskorg av perforerad metall.
Betongmur mot väster, klädd med Ekebergsmarmor. Krönt av ursprungligt järnstaket, målad med sekundär färg. Senaste ommålning 1994.
Ursprunglig järngrind mot väster, målad med sekundär färg. Senaste ommålning 1994.
Lyktstolpe av järn, målad med sekundär färg. Nytillverkad enligt ursprunglig modell 1972. 1993 byttes även denna ut mot ny enligt då befintlig modell.

Kapellgård

Golv: Kalkstensplattor och gräs. Plattorna omlagda och delvis utbytta 1972.
Tröskelstenar av marmor.

Sockel: Plattor av Ekebergsmarmor.

Väggar: Puts, målad med sekundär färg. Mot norr betongmur.

Dörrar: Dörrar av trä och glas. Nytillverkade enligt ursprunglig modell 1972.
En ursprunglig järngrind, målad med sekundär färg. Senaste ommålning 1994.

Fönster: Karosseripanel ovan fönster. Panelen utbytt 1972.

Övrigt: Lyktstolpe av järn, målad med sekundär färg. Nytillverkad enligt ursprunglig modell 1972. 1993 byttes även denna ut mot ny enligt då befintlig modell.

Källa: Skogskyrkogården Hoppets kapell (Skogskrematoriet) Byggnadshistorisk Inventering 1995, Hedvig Schönbäck, Stockholms Stadsmuseum. Texten bearbetad av Lisa Sarban.

Kapellrum

Golv: Ursprungligt golv med beige mosaik av Botticinomarmor och refflad, grå kalksten. Under bänkarna slipad, grå kalksten. Anhörigplatsen utmärkt med hjärtan flätade i varandra i golvmosaiken.
Två ursprungliga luckor av oxiderad brons för blomavfall i sydöstra hörnet.
Ett antal ursprungliga mässingshållare för kransar. Dessa är nedsänkta i golvet men kan höjas upp vid behov.

Sockel: Ursprunglig list av slipad kalksten.
Ursprungliga varmluftsgaller i sockelstenen i sydöstra hörnet och mot norr.

Väggar: Puts, målad med sekundär färg. Ursprungligen troligen kalkfärg. Senaste ommålning 1986 med hartsfärg.
Ursprungligt parti av slipad Botticinomarmor mot söder.
Grovputsat parti, ursprungligen behandlat med asbestspray för ljudabsorbering, ovanför entréporten. Asbestsanering 1986.
Altarväggen utgörs av en skärm av vit och färgad marmormosaik med figurframställningar. Sign. "Otte S" och "P.C" i nedre högra hörnet.

Tak: Puts, målad med sekundär färg. Ursprungligen troligen kalkfärg. Senaste ommålning 1986 med hartsfärg.
Grovputsat parti, ursprungligen behandlat med asbestspray för ljudabsorbering, ovanför katafalken. Asbestsanering 1986.

Dörrar: Ursprunglig, fanérklädd pardörr. Troligen ursprungligt handtag. Där innanför ursprunglig dubbeldörr av målat järn.
Ursprunglig, fanérklädd enkeldörr. Ursprungligt lås, handtag och titthål.

Fönster: Sju ursprungliga: ett ovanför entréporten, fem mindre mot söder och ett mot norr. Karmar och lodräta spröjsar av trä utbytta 1972.

Källa: Skogskyrkogården Hoppets kapell (Skogskrematoriet) Byggnadshistorisk Inventering 1995, Hedvig Schönbäck, Stockholms Stadsmuseum. Texten bearbetad av Lisa Sarban.

SKOGSKREMATORIET med Trons, Hoppets respektive Heliga Korsets kapell

I tävlingsprogrammet från 1914 föreskrevs, att de deltagande skulle föreslå lämplig plats för ett huvudkapell med krematorium. Beslutet att låta uppföra denna byggnad sköts dock upp under närmare 20 års tid. Flera gånger under dessa år var frågan uppe till diskussion i kyrkogårdsnämnden och de båda arkitekterna, Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, anmodades att göra förslag till hur kapell- och krematorieanläggningen samt området däromkring skulle ordnas. Det sista gemensamma förslaget gjorde de 1932, men när kyrkogårdsnämnden 1934 beslutade sig för ett förverkligande, gick uppdraget att utföra ritningarna till Gunnar Asplund ensam.
Till skillnad från Skogskyrkogårdens två tidigare kapell, som enbart var ämnade för jordbegravningar, gällde det att den här gången utforma ett stort komplex med flera kapell och krematorieanläggning, som skulle kunna ta emot ett stort antal jordfästningar per dag. Programmet för anläggningen, som kyrkogårdsnämnden gjorde upp i januari 1935, stipulerade tre kapell, ett större och två mindre. Till vart och ett skulle också knytas rum för officiant, orgelläktare och väntrum. Dessutom skulle anläggningen förses med en vackert utformad lokal för utlämning av askurnor. Övriga utrymmen, som nämnden planerade för, var kremeringsavdelning, kistmottagning, kylrum och expeditionslokaler.
Gunnar Asplund hade med andra ord tämligen väl utvecklade planer att utgå från, när han enligt ett beslut av nämnden i januari 1935 fick i uppdrag att utforma ritningar. I november samma år var han färdig med de första förslagen och ritningarna behandlades av kyrkogårdsnämnden i december. I maj 1936 godkände stadsfullmäktige hans förslag och beslutade att anslå medel för att uppförandet skulle kunna ta sin början. Asplund lämnade huvudritningarna under våren följande år och i oktober skrevs kontraktet med huvudentreprenören AB Kasper Höglund under. Kapell- och krematorieanläggningen invigdes tre år senare, den 21 juni 1940.

Gunnar Asplunds och Sigurd Lewerentz ursprungliga tanke var att placera huvudkapellet med sitt krematorium på åskrönet, något sydväst om huvudentrén. Exakt hur arkitekterna föreställde sig byggnadens utseende framgår inte av förslagen från 1915 respektive 1916, eftersom endast skissartade teckningar var bifogade. Dessa antyder dock en långsträckt, kryssvälvd byggnad med en kapellgård framför.
Åren runt 1920 gjordes nya planer över Skogskyrkogårdens norra del och på dessa hade anläggningens läge ändrats till en bergsplatå i entrévägens fortsättning, öster om den ursprungligt föreslagna platsen. På den tidigaste av dessa ritningar, från 1918, har även byggnadens plan förändrats till att vara identisk med den som Asplund använde i sitt allra första förslag till Skogskapellet från augusti 1918 (se detta). Senare förslagsritningar visar ytterligare varianter på byggnadens planutformning, men ett inslag som togs upp redan under tidigt 20-tal var en framförstående kolonnförhall, ett motiv som till en början var utpräglat klassiserande men som i utförd form blev en modern version av antikens portiker.
När Asplund och Lewerentz lät placera anläggningen längre österut än från början tänkt, medförde det också att entrévägen kunde dras i rak linje ända fram till stora kapellets förhall, men denna tanke frångick Asplund i de slutgiltiga planerna. Han lät dra huvudvägen bakom anläggningen och istället anlägga en stensatt gångväg, Korsets väg, framför kapellen. Genom en sådan lösning öppnades möjligheterna att skapa det stora, mjukt böljande landskap, som möter besökarna vid huvudentrén.
Områdets vägsystem lades ut redan 1934 och var noggrant planerat av Gunnar Asplund för att ge både värdiga och praktiska transporter till kapellen. Fordon med besökare tog till vänster innanför huvudentrén och fortsatte vägen längs med krematoriets östra sida till den s.k. Monumenthallen där avstigning skedde. Bilarna fortsatte sedan en bit och väntade i vägslingan till jordfästningens slut, då de körde fram och hämtade besökarna nedanför trappan söder om Monumenthallen. För större fordon som bussar ordnades en särskild parkeringsplats sydväst om Skogskrematoriet. I början av 1970-talet gjordes vägsystemet om och bilar med begravningsgäster tar nu till höger innanför huvudentrén och kör en delvis nyanlagd väg fram till kapellen.

Källa: Skogskyrkogården Hoppets kapell (Skogskrematoriet) Byggnadshistorisk Inventering 1995, Hedvig Schönbäck, Stockholms Stadsmuseum. Texten bearbetad av Lisa Sarban.