RÅDHUSET, FALUN

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en tvåvåningsbyggnad av sten vars formspråk härrör från 1760-talets ombyggnad. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i ljusgult och takgesimsen är kraftig och profilerad. Fönsteromfattningarna är slätputsade i samma färg som fasaden i övrigt. Huset ligger i sutteräng och vilar på en sockel av sandstenskvader. Taket är av mansardtyp och belagt med skiffer. Mittpartiet på frontfasaden mot torget markeras av en mindre frontespis med ett vapen i blått, rött och guld. Huvudentrén är förlagd till mittpartiet och nås via en präktig dubbeltrappa av natursten. En klassicerande portal med rakt överstycke pryder entrépartiet. Det finns flera mindre entréer i sockelvåningen liksom en restaurang som för den gamla traditionen med rådhuskällare vidare.

Rådhusrättens forna sessionssal är belägen på andra våningen, i byggnadens västra gavelparti. Det är en rektangulär sal med ljus infallande från tre håll. När huset byggdes om 1966 fann man en takfris i salen (Olsson, 1991). Den förmodas ha målats av rådmannen och dekorationsmålaren Nils Johan Asplind. Han har troligen även målat de dörröverstycken som också finns att beskåda i rådhuset.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-04-28, Olsson, Sven Daniels, "Falu stads rådhus", Falu kommun och Dalarnas museum, 1991
, Kopparhanteringen har i århundranden präglat Faluns karaktär och utveckling. Vid mitten av 1600-talet hade verksamheten vid Falu gruva nått höjden av sin storhet och gjorde Falun till en av landets viktigaste städer och till den näst största staden i riket. Falun saknade vid den här tiden en särskild byggnad för stadens styrelse och på en grund, som ursprungligen var avsedd för Kronans kornbod, uppfördes det nuvarande rådhuset av tegel. Det hade till en början endast en våning och saknade alla dekorativa element . På 1670-talet påbyggdes rådhuset med ytterligare en våning och fick i huvudsak den utformning som det har idag.
Fasaderna är putsade och vitgulkalkade ovan sockeln av sandstenskvadrer. Det brutna och valmade skifferklädda taket fick sin nuvarande utformning efter stadsbranden 1761, då rådhuset skadades. Fortfarande har kommunstyrelsen sitt säte i byggnaden. De vackra salarna tjänar som sammanträdes- och representationslokaler. Även övrig verksamhet i rådhuset har gamla traditioner. Sålunda återuppstod Rådhuskällaren som restaurang 1984.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 - Förteckning över nya byggnadsminnen 1 juli 1978-31 december 1988 enligt lagen den 9 december 1960, nr 690. Riksantikvarieämbetet (RAÄ), (Uppsala: A & W), 1989. ISBN: 91-7192-752-2