KRONOPARKSKYRKAN

Komplettering vid 2005 :
Redan vid planeringen av hela stadsdelen Kronoparken fanns också tankar på en distriktskyrka. Först kring 1978 började planerna ta form genom att en samrådsgrupp bildades. Kronoparkskyrkan skulle bli en ekumenisk gudstjänstlokal genom ett samarbete mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet. Kyrkohistoriskt var det ett nytt och djärvt grepp med två samfund under ett och samma tak. Janne Feldt på Skanark arkitektbyrå fick uppdraget att rita anläggningen innehållande kyrka, församlingslokaler och stadsdelsbibliotek. Kyrkans lokaler kom att omfatta ca 600 kvm. Karlstads Missionsförsamling stod som ägare till byggnaden och Norrstrands församling var hyresgäst.
På 1980-talet hade kyrkans verksamhet vuxit så mycket att en mindre tillbyggnad av kyrkan var nödvändig. Tillbyggnaden gjordes som en fristående byggnadskropp vid sidan om den befintliga anläggningen och förbands med en glasad gång.

Byggnadskomplexet består av en långsträckt och rektangulär huskropp. Kyrkan och biblioteket omfattar tillsammans 1200 kvm med ungefär lika fördelning. I den norra delen av byggnaden inryms kyrksal, församlingssal, kyrktorg med servering samt en avdelning för barn- och ungdomsarbete. I den södra delen av byggnaden ryms Kronoparkens stadsdelsbibliotek. Kyrkorummet och anslutande klockstapel annonserar sig mot Sommargatan. Kyrkorummet är markerat i byggnadens exteriör genom sitt branta takfall mot korväggen, som även utgör en del av huvudbyggnadens gavel. Byggnadens tak är belagt med svart papp. Taknocken har förskjutits längs hela huvudbyggnaden och ett underliggande horisontellt fönsterband ger överljus till lokalerna. Byggnadskomplexet är klätt med ett brunrött fasadtegel. En beigegul panel har använts, dels diagonalställd dels liggande över och under byggnadens fönsterpartier. Gavelspetsarna har klätts in med svart liggande spontad panel. Fönsterkarmar och fönsterbågar har fått en faluröd färgsättning medan brun aluminium använts i dörrpartierna. Församlings- och biblioteksdelen har en kraftig vitmålad takfot som pryds av svarta hängrännor och tillhörande stuprör. Genom en glasad gång förbinds byggnaden med 1985 års tillbyggnad, en friliggande kontorsdel.
Arkitekten bakom utformningen av Kronoparkskyrkan, Janne Feldt, resonerade vid invigningen 1980 kring byggnadens form: " Kyrkorummet kan inte genom sin relativa litenhet manifesteras på sedvanligt sätt och i traditionell form. Vanemässigt förknippas en kyrkobyggnad ofta med vissa former och epitet som ger den en "sakral " karaktär. Det sakrala är emellertid inte i själva byggnaden utan i det som sker i den".

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkorummet har en rektangulär form med större bredd än djup. Vid behov kan det utvidgas genom en vikvägg till anslutande samlingssal. Den nedre delen av kyrksalens väggar är klädda med brunrött fasadtegel, den övre är liksom taket klädd med panel. Rummet har en brant takform som stupar från korväggen. Kyrkan har en medveten arkitektonisk ljusgestaltning med ljusinsläpp genom stora glasade väggytor på var sida om koret och ett horisontellt fönsterband vid takfoten. Kyrkan är sparsamt utsmyckad. Några av de mest framträdande inventarierna är altartavlan, altarbordet kombinerat med predikstol, de från taken hängande mässingsarmaturer och de lösa stolarna med linnesadelgjord. Samtliga inventarier har ett modernt och enkelt formspråk. Materialvalet och gestaltningen av kyrkorummet kan ses som tidstypiskt för det tidiga 1980-talets byggande.
Kyrksalen har en enkel och funktionell utformning. Sannolikt har nyttjandet av kyrkan som ekumenisk gudstjänstlokal bidragit till kyrkans sparsamma form. Golvet har belagts med en rutmönstrad plastmatta. Liksom utsidan har kyrkorummets väggar en murning av brunrött fasadtegel. Från fönsterhöjd är väggytorna av stående eller diagonalställd träpanel (spontad, obehandlad) som smälter samman med innertakens panel av samma typ. Rummet får sin karaktär genom att sitt oregelbundet formade tak med brant lutning upp mot korväggen. Kyrkorummets upplyses genom stora, glasade väggytor, över hörnen och ett horisontellt fönsterband vid takfoten i väster. Koret är inte förhöjt, utan är i samma nivå som det övriga kyrkorummet. Bakom altaret finns däremot ett flyttbart podium. Den diagonalställda panelen på korväggen delas in i fält av de bärande brunlaserade stolparna av limträ. Kyrkans kor är vänt mot norr. Till kyrkorummet är en samlingssal kopplad som kan avskiljas genom en vikvägg. Kyrkorummet rymmer 85 personer och samlingssalen ytterligare 120 personer. Samtliga inventarier har därför gjorts flyttbara för att öka kyrkorummets flexibilitet och ge möjlighet till utveckling av gudstjänstformerna.
KORVÄGGEN pryds av en ALTARTAVLA i form av en snidad plafond i brunröd bets och guld. Dess form kan närmast liknas med ett konsekrationskors. Altartavlan är utformad av Bengt Falkenström, slöjdlärare vid Herrhagsskolan. ALTARET är okonventionellt utformat med ALTARBORD och PREDIKSTOL i en enhet. De viktigaste kristna ceremonierna som dop, nattvard och predikan var tänkta att alla utgå från altarbordet. Kyrkans arkitekt Janne Feldt i samarbete med arkitekt Inger Berggrén gav altarbordet liksom knäfallsbänkarna en modern utformning. Materialet var klarlackad fura. Snart visade det sig att det var opraktiskt att förrätta dopet vid altarbordet och en fristående DOPFUNT i fura tillkom med tillhörande dopskål i keramik.
Kyrkorummet är möblerat med lösa STOLAR i ljust träslag med linnesadelgjord tillverkade av Balzar Beskow AB i Stockholm. Några av stolarna har karmar. Sittplatserna var från början tänkt att grupperas i tre rader kring altarbordet. Psalmnumren i mässing sätts upp direkt på tegelväggen vid altaret. Den blå röllakansmattan på golvet i koret har tillkommit på 1990-talet. Sedan våren 2003 är ett stort och dominerande glaskors av glaskonstnär Inga-Lena Klenell placerat i kyrkans sydvästra hörn. Korset sträcker sig från golv till tak är en påminnelse om den gudomliga förbindelsen mellan himmel och jord. I kyrkorummets och samlingssalens tak finns enkelt utformade mässingsarmaturer fästade. De branta panelklädda takfallen tillsammans med de enkla mässingsarmaturerna knyter samman kyrkorummet med samlingssalen.
Från början användes en hammondorgel i Kronoparkskyrkan. Den är idag utbytt mot en 2 manualig ORGEL med pedal av märket Plenum GEM. Orgeln är utförd i ljus bok och dess fasad mot kyrkorummet pryds med ett blått tyg. Idag används flygeln flitigast.
Golven i SAMLINGSSALEN, FÖRHALLEN och KAPPRUMMET är belagda med rödbrunspräcklig platsmatta, indelad i rutor. Samlingssalens väggar är klädda med väv. En brunmålad vikvägg och ett ovanliggande fönsterparti skiljer samlingssalen från kyrkorummet. De separata entréerna till samlingssal och kyrkorum har bruna släta pardörrar. I anslutning till kyrkorummet och samlingssalen finns stora utrymmen för FÖRSAMLINGSVERKSAMHETEN. Grupprum, ungdomsrum, lekhall och expeditionsrum ligger i anslutning till ett kyrktorg med cafeteria. Kyrktorgets snedtak går ända till taknocken och ger rymd och karaktär åt rummet. Även lekhallen har getts extra volym genom att taket är öppet till nocken och de horisontella fönsterbanden kan på så vis ge hallen ett fint överljus. Kronoparkskyrkan hade tidigare ett separat rum som fungerade som sakristia. Idag är rummet omgjort till arbetsrum och de kyrkliga textilierna och nattvardskärlen förvaras i skåpen i korridoren.