RÅDHUSET, VÄSTERÅS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Rådhuset är en tvåvåningsbyggnad av stora dimensioner med fasader av ljus slätputs, en gråmålad sockel och ett flackt valmat sadeltak. Bottenvåningen är rusticerad och exempel på andra klassicistiska detaljer är tandsnittsfris, pilastrar och kraftigt profilerade fönsteröverstycken. Byggnaden är symmetrisk och uppförd utifrån en mittaxel. Centralpartiet består av en risalit med fronton och urverk. Tre rundbågiga fönster i risaliten markerar den forna solennitetssalens placering i andra våning och tre motsvarande rundbågiga, uppglasade dörrar i bottenvåningen utgör husets paradentré. Interiören är förändrad för att fungera som ett konstmuseum.

Utrymmen för magistrat och rådhusrätt, med sessionssalen i mitten, var belägna i bottenvåningen. Ursprungligen fanns här även två arrester. I övervåningens mitt var en festsal belägen och på ömse sidor om denna låg de rum som avsetts för drätselkammaren. Festsalen kom senare även att tjäna som stadsfullmäktiges sessionssal (Drakenberg, 1962, s 36 ff). År 1908 delades borgmästarens ämbetsrum i två , därav ett kanslirum , arresterna togs bort och rättssalens vidgades, vaktmästarens lägenhet omändrades till tjänstelokaler med arkiv för stadsingenjören och centraluppvärmning infördes. (Öberg, 1948, s 631)

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1999-06-15, Drakenberg, Sven, "Stadens byggnadshistoria från 1800-talets mitt", I: "Västerås genom tiderna". Del V:2, 1962
Öberg, Teofil, Västerås stads kommunala historia 1863-1937. Del I, Västerås 1948