SANDHAMNS KAPELL

Sandhamns kapell uppfördes 1934 efter ritningar av arkitekt Gustaf Odel. Arbetet leddes av byggmästare Petrus Carlsson, Sandhamn på uppdrag av Sandhamns kapellstiftelse. Trefaldighetsdagen 1935 invigdes kapellet av ärkebiskop Erling Eidem.
Gustaf Odel hade tidigare tillsammans med ingenjör Evert Milles genom förbundet för Fysisk Fostran lanserat fritidsstugan för den breda allmänheten under 1910- och 1920-talet.

Sandhamns kapell är skyddat enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.

"Sandön" med betydelsen "den sandiga ön" omnämns under medeltid som "Svenska Sandön" för att skilja den från Gotska Sandön och Sandö i Åbolands skärgård i Finland. "Sandhamn" "Sandha hampn" cirka 1500, "Sandöhambn" 1670, "Sandh hampn" 1672 är namnet på Sandöns centralort, Sandöns hamn, men har i folkmun fått beteckna hela ön.

Sandö är omnämnt i svenska och danska källor redan under 1200-talet i samband med beskrivning över segelleden från Danmark till Estland som via svenska östkusten passerade Sandhamn. 1288 ingår Swea Sandhø i en donation av skärgårdsöar till S: ta Clara kloster från kung Magnus Ladulås. Men under 1500-talet drog Gustav Vasa åter in Sandö skärgård till kronan och segelleden via Sandhamn var fram till 1600-talets slut endast tillåten för Kronans fartyg, samt för fartyg till Estland och Lettland. På grund av Sandös strategiska läge lät Gustaf II Adolf1623 uppföra en stjärnformig skans på en utskjutande udde i Sandhamnssundet till Stockholms inlopps försvar. Ön var vid tiden obebodd och nyttjades som betesholme under Eknö by, vars fiskarbönder även åtog sig lotsuppdrag. När förbudet att segla i området släppte ökade lotsningsbehovet och amiralitetet upprättade en lotsstation. 1680 inrättades en tulljaktpostering och 1737-1928 en tullstation. Tulltjänstemännen var de första att bosätta sig i Sandhamn, vars befolkning sedan dess i huvudsak haft anknytning till lots- och tullverksamheten. 1728 uppfördes ett timrat tullhus där skansen tidigare låg. Denna byggnad ersattes sedermera av en ståtlig gulputsad stenbyggnad i två våningar, ritad av slottsarkitekt Carl Hårleman. Detta tullhus stod färdigt 1752 och förklarades som statligt byggnadsminne 1935.

Eknö/Sandhamn hörde ursprungligen till Värmdö socken, men kom att ingå i Djurö kapellförsamling då Djurö kapell invigdes 1683. Resan till Djurö var både lång och understundom svår, varpå Kgl. Tull- och Lotsverket bekostade regelbunden gudstjänst var tredje söndag den varma årstiden. Gudtjänsten hölls fram till 1894 av Möjas komminister, på övervåningen, i det nyuppförda tullhusets sal. Det fanns dock en önskan att uppföra ett kapell, och vid ett flertal tillfällen mellan 1770 och 1871 ansökte tull- och lotspersonalen om bidrag därtill hos Kungl. Majestätet. Vid samtliga tillfällen avslogs anhållan.

På 1830-talet inleds en ny epok i Sandhamns historia. Lustfärder med ångbåt gjorde Sandhamn känt för en ny publik och det som sedermera blev Kungl. Svenska Segelsällskapet bildas. 1865 invigs en reguljär ångbåtsförbindelse från Stockholm och de första badgästerna anländer. På 1880-talet utvecklades Sandhamn till en populär bad- och semesterort för överklass och kulturelit med följd att sommarhus och grosshandlarvillor började uppföras även utanför byn. 1897 invigde Konung Oscar II KSSS klubbhus i Sandhamn, ritat av arkitekt Fredrik Liljekvist, vilket stadfäste Sandhamn som centrum för seglarsporten.

Den nya tiden samt växande befolkningsunderlag gjorde önskan om ett kapell än mer aktuell. 1890 - 1901 etablerade sig frälsningsarmén och 1906 bildades missionsförsamlingen. Redan 1901 skänker disponent Axel Kjellström en grundplåt på 1 000 kronor till kyrkobyggnadsfonden. Men då Sandhamns första kyrkobyggnad, missionshuset, invigs 1912 får man nöja sig med en ny klockstapel vid tullhuset. Först 1921 bildades en kyrklig arbetskrets för insamling av medel till kapellbygge. På initiativ av kyrkoherde Lars Hedblom grundades 1932 Sandhamns kapellstiftelse under överinseende av Svenska Kyrkans Diakonistyrelse. Två år senare förfogar kapellfonden över cirka 24 000 kronor och arkitekterna Anders Hedblom och Gustaf Odel får uppdraget att upprätta förslag till kapellbyggnad. Kapellstiftelsens önskan var ett mindre skärgårdskapell, med ett kyrkorum på cirka 13 x 7 meter, hållet i en värdig stil för exteriör och interiör. Tomt skänktes invid lotsutkiken av Sandhamns Fastighets AB. Där på Sandös högsta punkt tänkte man uppföra kapellet på "& klippan som höjer sig över sandhavet. På södra och östra sidan kommer kapellet att omramas av tallskog, och blir vitt synligt särskilt mot norr, väster och sydväst". I kapellet planerades, förutom andra gudstjänster, högmässogudtjänst att hållas som tidigare var tredje söndag under sommarmånaderna maj till oktober.

Arkitekt Anders Hedblom upprättade två kapellförslag, vilka av byggnadstekniska skäl förkastades av Kgl. Byggnadsstyrelsen. Gustav Odels förslag ansågs däremot ur konstruktiv synpunkt fullt tillfredställande och godkändes. Ritningarna, som skänktes till kapellstiftelsen av arkitekten, visar en enkel träkyrka med sadeltak, på långhusets sidor stöttat av kraftiga kontreforter. Den traditionella planen med vapenhus och sakristia alluderar på medeltida uppländska stenkyrkor medan materialval och färgsättning var mer tidsenlig. Den 9 september 1934 lades grundstenen till kapellet som invigdes året därpå. 1936 stod klockstapeln klar, likaledes ritad av arkitekt Gustaf Odel.

KSSS har under flera år hållit kombinerade seglings - och konfirmationsläger vilket medfört att många, framför allt utlandssvenskar, ser Sandhamns kapell som sin hemkyrka. Idag hålls ett flertal vigslar, barndop samt cirka 20 högmässor om året.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum arkivet
SSA Stockholms Stadsarkiv
Muntligt meddelande, Sundberg, B M, 2005
Aspfors, J, Sandhamn - en riksintressant kulturmiljö i Värmdö kommun, Oskarshamn 2000
Bianchini, L, En bok om Sandhamn, Stockholm 1985
Boëtius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Boström, R, Sandhamns kapell. Sveriges Kyrkor vol 62, Uppland, Band I. Häfte 3. Värmdö skeppslag, Stockholm 1949
Edström, L, Sandhamns kapell, Värmdö 1986
Kilström, B I, och Edström, L, Djurö kyrka med Sandhamns och Runmarö kapell. Upplands kyrkor - 175, Strängnäs 1977
Källman, R, Skärgårdsbygd. Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun, Stockholm 1987
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Wahlberg, M, Svenskt ortnamnslexikon, Uppsala 2003
Sveriges Kyrkor, Uppland 1:3. Sandhamns kapell, Stockholm 1950
Thurell, S, & Ulin, P, Fritidshuset. Vid havet, i granskogen, på heden, Laholm 2000

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Omgivning
Sandön är belägen cirka 48 km öster om Stockholm i ytterskärgården. Den cirka 3 x 1 km stora ön är förmodligen resterna av ett isälvsdelta bildat genom inlandsisens avsmältning för 10 000 år sedan och karaktäriseras följaktligen av en sandig terräng, med långsträckta sandstränder, samt enstaka vindslipade hällar av urberg. Bebyggelsen är koncentrerad till stränderna medan den inre delen av ön är bevuxen med en gles tallskog över en låg, tät markvegetation av ljung, blåbärs- och lingonris.

Centralorten Sandhamn på öns norra sida har vuxit fram i anslutning till hamnen, med en äldre tätbebyggd del med slingrande grusvägar samt en glesare mer planerad bebyggelse från 1900-talets första hälft, vilken även omfattar kyrkoområdet. Sandhamn är i sin helhet utpekat som riksintresse för kulturmiljövården med motiveringen: "ett unikt skärgårdssamhälle med bebyggelse från 1700-talet och framåt med tillkomst som hänger samman med en farled och dess behov av lotsar, tullfolk och fyrar. Sekelskiftets grosshandlarvillor och enstaka nyare fritidshus följer strandlinjen bort mot sportstugeområdet Trouville på öns sydsida. Trouville anlades vid 1940-talet mitt och har sedan dess behållit sin typiska karaktär med enklare sportstugor diskret inplacerade i barrskogsvegetationen. Idag finns det 458 fastigheter på Sandön varav ca 400 är fritidshus. Ön har ca 125 bofasta invånare".

Anläggningen
Sandhamns kapell är beläget på en naturlig platå på Sandhamns högsta punkt tillsammans med lotsutkik och klockstapel. Det mjukt sluttande hälleberget utgör kyrkbacken som omgärdas av en gles tallskog med tät undervegetation. En brant grusväg leder från samhället upp till kapellet via missionskyrkan och skolan, som båda uppfördes 1912.
Från kyrkbacken ser man ned till kyrkogården som anlades 1835. Den är belägen cirka 500 meter väster om kapellet.

1936 uppfördes strax norr om kapellet en klockstapel av trä efter Gustaf Odels ritningar. Den ersatte då stapeln från 1912 vid tullhuset. Arbetet utfördes av Petrus och Stig Carlsson i Sandhamn. Sandhamns kapellstiftelse anger till Kgl byggnadsstyrelsen "En större klocka, vägande 500 kg, kommer i dagarna att såsom gåva att överlämnas till kapellstiftelsen, varför en värdig klockstapel är nödvändig". Klockstapeln är uppförd av rundtimmer på sockelplintar av sprängsten med betong direkt på berghällen. Trappan utgörs av kluvna, obearbetade granitblock och taket med spira täcks av svart och grå skiffer från Grythyttan med kantbeslag av koppar. Spiran avslutas med en flöjel av smidesjärn i form av ett skepp. Klockan tillverkades 1936 av K G M Bergholtz klockgjuteri och är försedd med inskriften "Jesus stillar stormen". Elektrisk ringning installerades 1975. Av den äldre stapelns klockor flyttades den större av klockorna till klockstapeln invid gamla skolan på Harö. Den mindre klockan förvaras i Sandhamns kapell.

Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden med stomme av trä är uppförd på naturstensgrund direkt på hälleberget. Det rektangulära långhuset är försett med ett lägre och smalare vapenhus i väster samt sakristia i norr. Kyrkporten är placerad i vapenhuset som även rymmer en trappa upp till läktaren. En mindre ingång leder till sakristian. Det brant sluttande sadeltaket är belagt med skiffer.

Sandhamns kapell uppfördes 1934 efter ritningar av arkitekt Gustaf Odel. Arbetet leddes av byggmästare Petrus Carlsson, Sandhamn på uppdrag av Sandhamns kapellstiftelse. Trefaldighetsdagen 1935 invigdes kapellet av ärkebiskop Erling Eidem.
Gustaf Odel hade tidigare tillsammans med ingenjör Evert Milles genom förbundet för Fysisk Fostran lanserat fritidsstugan för den breda allmänheten under 1910- och 1920-talet.

Sandhamns kapell är skyddat enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.

"Sandön" med betydelsen "den sandiga ön" omnämns under medeltid som "Svenska Sandön" för att skilja den från Gotska Sandön och Sandö i Åbolands skärgård i Finland. "Sandhamn" "Sandha hampn" cirka 1500, "Sandöhambn" 1670, "Sandh hampn" 1672 är namnet på Sandöns centralort, Sandöns hamn, men har i folkmun fått beteckna hela ön.

Sandö är omnämnt i svenska och danska källor redan under 1200-talet i samband med beskrivning över segelleden från Danmark till Estland som via svenska östkusten passerade Sandhamn. 1288 ingår Swea Sandhø i en donation av skärgårdsöar till S: ta Clara kloster från kung Magnus Ladulås. Men under 1500-talet drog Gustav Vasa åter in Sandö skärgård till kronan och segelleden via Sandhamn var fram till 1600-talets slut endast tillåten för Kronans fartyg, samt för fartyg till Estland och Lettland. På grund av Sandös strategiska läge lät Gustaf II Adolf1623 uppföra en stjärnformig skans på en utskjutande udde i Sandhamnssundet till Stockholms inlopps försvar. Ön var vid tiden obebodd och nyttjades som betesholme under Eknö by, vars fiskarbönder även åtog sig lotsuppdrag. När förbudet att segla i området släppte ökade lotsningsbehovet och amiralitetet upprättade en lotsstation. 1680 inrättades en tulljaktpostering och 1737-1928 en tullstation. Tulltjänstemännen var de första att bosätta sig i Sandhamn, vars befolkning sedan dess i huvudsak haft anknytning till lots- och tullverksamheten. 1728 uppfördes ett timrat tullhus där skansen tidigare låg. Denna byggnad ersattes sedermera av en ståtlig gulputsad stenbyggnad i två våningar, ritad av slottsarkitekt Carl Hårleman. Detta tullhus stod färdigt 1752 och förklarades som statligt byggnadsminne 1935.

Eknö/Sandhamn hörde ursprungligen till Värmdö socken, men kom att ingå i Djurö kapellförsamling då Djurö kapell invigdes 1683. Resan till Djurö var både lång och understundom svår, varpå Kgl. Tull- och Lotsverket bekostade regelbunden gudstjänst var tredje söndag den varma årstiden. Gudtjänsten hölls fram till 1894 av Möjas komminister, på övervåningen, i det nyuppförda tullhusets sal. Det fanns dock en önskan att uppföra ett kapell, och vid ett flertal tillfällen mellan 1770 och 1871 ansökte tull- och lotspersonalen om bidrag därtill hos Kungl. Majestätet. Vid samtliga tillfällen avslogs anhållan.

På 1830-talet inleds en ny epok i Sandhamns historia. Lustfärder med ångbåt gjorde Sandhamn känt för en ny publik och det som sedermera blev Kungl. Svenska Segelsällskapet bildas. 1865 invigs en reguljär ångbåtsförbindelse från Stockholm och de första badgästerna anländer. På 1880-talet utvecklades Sandhamn till en populär bad- och semesterort för överklass och kulturelit med följd att sommarhus och grosshandlarvillor började uppföras även utanför byn. 1897 invigde Konung Oscar II KSSS klubbhus i Sandhamn, ritat av arkitekt Fredrik Liljekvist, vilket stadfäste Sandhamn som centrum för seglarsporten.

Den nya tiden samt växande befolkningsunderlag gjorde önskan om ett kapell än mer aktuell. 1890 - 1901 etablerade sig frälsningsarmén och 1906 bildades missionsförsamlingen. Redan 1901 skänker disponent Axel Kjellström en grundplåt på 1 000 kronor till kyrkobyggnadsfonden. Men då Sandhamns första kyrkobyggnad, missionshuset, invigs 1912 får man nöja sig med en ny klockstapel vid tullhuset. Först 1921 bildades en kyrklig arbetskrets för insamling av medel till kapellbygge. På initiativ av kyrkoherde Lars Hedblom grundades 1932 Sandhamns kapellstiftelse under överinseende av Svenska Kyrkans Diakonistyrelse. Två år senare förfogar kapellfonden över cirka 24 000 kronor och arkitekterna Anders Hedblom och Gustaf Odel får uppdraget att upprätta förslag till kapellbyggnad. Kapellstiftelsens önskan var ett mindre skärgårdskapell, med ett kyrkorum på cirka 13 x 7 meter, hållet i en värdig stil för exteriör och interiör. Tomt skänktes invid lotsutkiken av Sandhamns Fastighets AB. Där på Sandös högsta punkt tänkte man uppföra kapellet på "& klippan som höjer sig över sandhavet. På södra och östra sidan kommer kapellet att omramas av tallskog, och blir vitt synligt särskilt mot norr, väster och sydväst". I kapellet planerades, förutom andra gudstjänster, högmässogudtjänst att hållas som tidigare var tredje söndag under sommarmånaderna maj till oktober.

Arkitekt Anders Hedblom upprättade två kapellförslag, vilka av byggnadstekniska skäl förkastades av Kgl. Byggnadsstyrelsen. Gustav Odels förslag ansågs däremot ur konstruktiv synpunkt fullt tillfredställande och godkändes. Ritningarna, som skänktes till kapellstiftelsen av arkitekten, visar en enkel träkyrka med sadeltak, på långhusets sidor stöttat av kraftiga kontreforter. Den traditionella planen med vapenhus och sakristia alluderar på medeltida uppländska stenkyrkor medan materialval och färgsättning var mer tidsenlig. Den 9 september 1934 lades grundstenen till kapellet som invigdes året därpå. 1936 stod klockstapeln klar, likaledes ritad av arkitekt Gustaf Odel.

KSSS har under flera år hållit kombinerade seglings - och konfirmationsläger vilket medfört att många, framför allt utlandssvenskar, ser Sandhamns kapell som sin hemkyrka. Idag hålls ett flertal vigslar, barndop samt cirka 20 högmässor om året.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum arkivet
SSA Stockholms Stadsarkiv
Muntligt meddelande, Sundberg, B M, 2005
Aspfors, J, Sandhamn - en riksintressant kulturmiljö i Värmdö kommun, Oskarshamn 2000
Bianchini, L, En bok om Sandhamn, Stockholm 1985
Boëtius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Boström, R, Sandhamns kapell. Sveriges Kyrkor vol 62, Uppland, Band I. Häfte 3. Värmdö skeppslag, Stockholm 1949
Edström, L, Sandhamns kapell, Värmdö 1986
Kilström, B I, och Edström, L, Djurö kyrka med Sandhamns och Runmarö kapell. Upplands kyrkor - 175, Strängnäs 1977
Källman, R, Skärgårdsbygd. Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun, Stockholm 1987
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Wahlberg, M, Svenskt ortnamnslexikon, Uppsala 2003
Sveriges Kyrkor, Uppland 1:3. Sandhamns kapell, Stockholm 1950
Thurell, S, & Ulin, P, Fritidshuset. Vid havet, i granskogen, på heden, Laholm 2000

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Omgivning
Sandön är belägen cirka 48 km öster om Stockholm i ytterskärgården. Den cirka 3 x 1 km stora ön är förmodligen resterna av ett isälvsdelta bildat genom inlandsisens avsmältning för 10 000 år sedan och karaktäriseras följaktligen av en sandig terräng, med långsträckta sandstränder, samt enstaka vindslipade hällar av urberg. Bebyggelsen är koncentrerad till stränderna medan den inre delen av ön är bevuxen med en gles tallskog över en låg, tät markvegetation av ljung, blåbärs- och lingonris.

Centralorten Sandhamn på öns norra sida har vuxit fram i anslutning till hamnen, med en äldre tätbebyggd del med slingrande grusvägar samt en glesare mer planerad bebyggelse från 1900-talets första hälft, vilken även omfattar kyrkoområdet. Sandhamn är i sin helhet utpekat som riksintresse för kulturmiljövården med motiveringen: "ett unikt skärgårdssamhälle med bebyggelse från 1700-talet och framåt med tillkomst som hänger samman med en farled och dess behov av lotsar, tullfolk och fyrar. Sekelskiftets grosshandlarvillor och enstaka nyare fritidshus följer strandlinjen bort mot sportstugeområdet Trouville på öns sydsida. Trouville anlades vid 1940-talet mitt och har sedan dess behållit sin typiska karaktär med enklare sportstugor diskret inplacerade i barrskogsvegetationen. Idag finns det 458 fastigheter på Sandön varav ca 400 är fritidshus. Ön har ca 125 bofasta invånare".

Kyrkomiljön
Sandhamns kapell är beläget på en naturlig platå på Sandhamns högsta punkt tillsammans med lotsutkik och klockstapel. Det mjukt sluttande hälleberget utgör kyrkbacken som omgärdas av en gles tallskog med tät undervegetation. En brant grusväg leder från samhället upp till kapellet via missionskyrkan och skolan, som båda uppfördes 1912.

Från kyrkbacken ser man ned till kyrkogården som anlades 1835. Den är belägen cirka 500 meter väster om kapellet.

1936 uppfördes strax norr om kapellet en klockstapel av trä efter Gustaf Odels ritningar. Den ersatte då stapeln från 1912 vid tullhuset. Arbetet utfördes av Petrus och Stig Carlsson i Sandhamn. Sandhamns kapellstiftelse anger till Kgl byggnadsstyrelsen "En större klocka, vägande 500 kg, kommer i dagarna att såsom gåva att överlämnas till kapellstiftelsen, varför en värdig klockstapel är nödvändig". Klockstapeln är uppförd av rundtimmer på sockelplintar av sprängsten med betong direkt på berghällen. Trappan utgörs av kluvna, obearbetade granitblock och taket med spira täcks av svart och grå skiffer från Grythyttan med kantbeslag av koppar. Spiran avslutas med en flöjel av smidesjärn i form av ett skepp. Klockan tillverkades 1936 av K G M Bergholtz klockgjuteri och är försedd med inskriften "Jesus stillar stormen". Elektrisk ringning installerades 1975. Av den äldre stapelns klockor flyttades den större av klockorna till klockstapeln invid gamla skolan på Harö. Den mindre klockan förvaras i Sandhamns kapell.

Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden med stomme av trä är uppförd på naturstensgrund direkt på hälleberget. Det rektangulära långhuset är försett med ett lägre och smalare vapenhus i väster samt sakristia i norr. Kyrkporten är placerad i vapenhuset som även rymmer en trappa upp till läktaren. En mindre ingång leder till sakristian. Det brant sluttande sadeltaket är belagt med skiffer.