svartsö by

På norra delen av ön, mellan Storträsk och Svartsömaren ligger Svartsö by. Byn var under äldre tid den största bebyggelseenheten på ön med två gårdar, Norrgården och Södergården. De två gårdarna hade ett för skärgården typiskt marläge vid Svartsömaren, på äldre kartor även kallad Hemmaren, som ursprunglig hamnplats. Maren var redan på 1600-talet avsnörd från havet och byns sjövisten flyttades till sitt nuvarande läge nordöst om byn vid Svartsöfladen. Norrgården ligger på samma plats som när gården karterades 1630. Södergården flyttades något västerut till nuvarande plats intill Storträsk.

Norrgården och Södergården var en av de rikare byarna i trakten med skärgårdens mått relativt stora odlingsmarker. Byn hade även ett stort kreatursbestånd, vilket avspeglas i de många stengärdesgårdarna och den omfattade ängsmarken som bl.a. sträckte sig ned mot södra Svartsö vid Abborrvass. Svartsö har goda förutsättningar för odling, men den omfattande åkerarealen tyder också på långvarigt odlingsarbete. Troligen har byn, liksom många andra byar i skärgården anlagts redan under tidig medeltid. Vid laga skifte på 1850 är Södergården och Norrgården sammanslagen till en by, Svartsö by, med fem gårdar. Två av dessa blev skyldiga att flytta ut. En till skiftet öster om Svartsömaren och en till skiftet utmed Svartsös östra strand (nuvarande Grytan).

Svartsö ligger i Värmdö kommuns nordligaste del och är mellersta skärgårdens största ö. Området omfattar Svartsö by och sträcker sig från sjön Storträsk till Svartsöfladen vid Svartsös norra kusträcka. Utgångspunkten för avgränsningen har varit den äldre byakärnan inklusive tillkommen bebyggelse omkring förra sekelskiftet, byns hamnläge samt tidigare inägomark (odlingsmark). På norra delen av ön, mellan Storträsk och Svartsömaren ligger Svartsö by. Troligen har byn, liksom många andra byar i skärgården anlagts redan under tidig medeltid. Byn var under äldre tid den största bebyggelseenheten på ön med två gårdar, Norrgården och Södergården. De två gårdarna hade ett för skärgården typiskt marläge vid Svartsömaren, på äldre kartor även kallad Hemmaren, som ursprunglig hamnplats. Den omfattande åkerarealen tyder på långvarigt odlingsarbete men byn hade även ett stort kreatursbestånd, vilket avspeglas i de många stengärdesgårdarna och den omfattade ängsmarken.

Området kring Svartsö by präglas av ett ålderdomligt kulturlandskap och där särskilt Norrgården avspeglar en äldre bykaraktär med bostadshus samlade kring ett krön med ekonomibyggnaderna i mitten. En brukningsväg leder in genom byn ifrån norr och ned till den äldsta mangårdsbyggnaden från mitten av 1800-talet. Trädgårdarna är uppväxta med gamla fruktträd och höga syrenhäckar och kring bytomten växer flera höga gamla askar. Den före detta odlingsmarken hålls närmast byn öppen genom betesdrift och vallodling. Bostadshusen och ekonomibyggnaderna präglas av byggnadsskicket efter laga skifte och tidigt 1900-tal.

Svartsö ligger i Värmdö kommuns nordligaste del och är mellersta skärgårdens största ö. Området omfattar Svartsö by och sträcker sig från sjön Storträsk till Svartsöfladen vid Svartsös norra kusträcka. Utgångspunkten för avgränsningen har varit den äldre byakärnan inklusive tillkommen bebyggelse omkring förra sekelskiftet, byns hamnläge samt tidigare inägomark (odlingsmark). På norra delen av ön, mellan Storträsk och Svartsömaren ligger Svartsö by. Troligen har byn, liksom många andra byar i skärgården anlagts redan under tidig medeltid. Byn var under äldre tid den största bebyggelseenheten på ön med två gårdar, Norrgården och Södergården. De två gårdarna hade ett för skärgården typiskt marläge vid Svartsömaren, på äldre kartor även kallad Hemmaren, som ursprunglig hamnplats. Den omfattande åkerarealen tyder på långvarigt odlingsarbete men byn hade även ett stort kreatursbestånd, vilket avspeglas i de många stengärdesgårdarna och den omfattade ängsmarken.

Området kring Svartsö by präglas av ett ålderdomligt kulturlandskap och där särskilt Norrgården avspeglar en äldre bykaraktär med bostadshus samlade kring ett krön med ekonomibyggnaderna i mitten. En brukningsväg leder in genom byn ifrån norr och ned till den äldsta mangårdsbyggnaden från mitten av 1800-talet. Trädgårdarna är uppväxta med gamla fruktträd och höga syrenhäckar och kring bytomten växer flera höga gamla askar. Den före detta odlingsmarken hålls närmast byn öppen genom betesdrift och vallodling. Bostadshusen och ekonomibyggnaderna präglas av byggnadsskicket efter laga skifte och tidigt 1900-tal.

På norra delen av ön, mellan Storträsk och Svartsömaren ligger Svartsö by. Byn var under äldre tid den största bebyggelseenheten på ön med två gårdar, Norrgården och Södergården. De två gårdarna hade ett för skärgården typiskt marläge vid Svartsömaren, på äldre kartor även kallad Hemmaren, som ursprunglig hamnplats. Maren var redan på 1600-talet avsnörd från havet och byns sjövisten flyttades till sitt nuvarande läge nordöst om byn vid Svartsöfladen. Norrgården ligger på samma plats som när gården karterades 1630. Södergården flyttades något västerut till nuvarande plats intill Storträsk.

Norrgården och Södergården var en av de rikare byarna i trakten med skärgårdens mått relativt stora odlingsmarker. Byn hade även ett stort kreatursbestånd, vilket avspeglas i de många stengärdesgårdarna och den omfattade ängsmarken som bl.a. sträckte sig ned mot södra Svartsö vid Abborrvass. Svartsö har goda förutsättningar för odling, men den omfattande åkerarealen tyder också på långvarigt odlingsarbete. Troligen har byn, liksom många andra byar i skärgården anlagts redan under tidig medeltid. Vid laga skifte på 1850 är Södergården och Norrgården sammanslagen till en by, Svartsö by, med fem gårdar. Två av dessa blev skyldiga att flytta ut. En till skiftet öster om Svartsömaren och en till skiftet utmed Svartsös östra strand (nuvarande Grytan).