Sjömärke

Numera är Skoghallsverkens industrikomplex på nordvästra Hammarö ett vida synligt riktmärke. Skoghalls hamn med sitt läge vid Klarälvens delta var emellertid redan på medeltiden en viktig målpunkt för sjöfart och transport i centrala Värmland. Längre in vid älven låg den medeltida kyrkbyn och handelsplatsen Tingvalla, ursprunget till Karlstad som blev stad 1584. Karlstad blev snabbt en centralort för bl.a. skeppsfart och järn frakter. Det märkliga deltasystemets föränderlighet har liksom landhöjningen bidragit till att stadens hamn flyttats efterhand. Karlstad har bibehållit positionen som den ledande vänerhamnen, numera i belägen i helt modern miljö ett gott stycke från stadscentrum. Hammarö är en förhistorisk bygd om vilket åtskilliga fornlämningar vittnar. Här skall uppmärksamheten dock riktas mot kust och skärgård där Hammarö Timmeröarna Härön är en större maritim kulturmiljö av särskilt intresse. Skärgården är ett vatten land skap med stora kontraster allt från små vikar och sund inomskärs till Värmlanssjöns väldiga vattenvidder vid ytterskären. Frodig ljus grönska omväxlas med kärva bergholmar och kalspolade skär. Skärgården är till stora delar av riksintresse ur naturvårdssynpunkt och mycket är skyddat som naturreservat. Den maritima kulturmiljön bär huvuddrag av fyrväsendet, gamla skärgårdsboplatser och fiskenäringens historia. De många fyrplatserna vittnar om seglationens stora betydelse och sjöfartens utveckling i denna del av Vänern. Särskilt Hammarö Skage och Söökojan hör till Vänerns främsta äldre fyrmiljöer och skärgårdsbosätt ningar. Märrholmen och Timmerkojan ger en god bild av fyrbyggande under 1900-talet. Bl.a. på Östra Söön finns husgrunder och stenmurar efter en gammal skär gårdsboplats från 1800-talet. Fiskenäringen har historiskt sett haft mycket stor betydelse på Hammarö och öborna var länge ledande i Vänern vad gällde innovationer inom fiske och båtbyggeri. En liten kulturmiljö av stort intresse är fi skeläget vid Rud på östra Hammarö där flera rödfärgade iskällare och bodar står på rad. I ytterskärgården byggde fi skelagen både tillfälliga visten och fasta övernattningsstugor. Om detta vittnar den ensliga Härön, en särpräglad och ålderdomlig kulturmiljö som inte har någon annan motsvarighet i Vänern. Här står tre små fi skarstugor som byggdes under sent 1800-tal och 1900-talets början. Vid Timmerkojan fi nns två f.d. fiskarstugor i nära anslutning till 1900-talets fyrplats. Nutida kommungränser delar skärgården så att kulturmiljön når in i tre kommuner: Hammarö, Karlstad och Kristinehamn.

KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.

Numera är Skoghallsverkens industrikomplex på nordvästra Hammarö ett vida synligt riktmärke. Skoghalls hamn med sitt läge vid Klarälvens delta var emellertid redan på medeltiden en viktig målpunkt för sjöfart och transport i centrala Värmland. Längre in vid älven låg den medeltida kyrkbyn och handelsplatsen Tingvalla, ursprunget till Karlstad som blev stad 1584. Karlstad blev snabbt en centralort för bl.a. skeppsfart och järn frakter. Det märkliga deltasystemets föränderlighet har liksom landhöjningen bidragit till att stadens hamn flyttats efterhand. Karlstad har bibehållit positionen som den ledande vänerhamnen, numera i belägen i helt modern miljö ett gott stycke från stadscentrum. Hammarö är en förhistorisk bygd om vilket åtskilliga fornlämningar vittnar. Här skall uppmärksamheten dock riktas mot kust och skärgård där Hammarö Timmeröarna Härön är en större maritim kulturmiljö av särskilt intresse. Skärgården är ett vatten land skap med stora kontraster allt från små vikar och sund inomskärs till Värmlanssjöns väldiga vattenvidder vid ytterskären. Frodig ljus grönska omväxlas med kärva bergholmar och kalspolade skär. Skärgården är till stora delar av riksintresse ur naturvårdssynpunkt och mycket är skyddat som naturreservat. Den maritima kulturmiljön bär huvuddrag av fyrväsendet, gamla skärgårdsboplatser och fiskenäringens historia. De många fyrplatserna vittnar om seglationens stora betydelse och sjöfartens utveckling i denna del av Vänern. Särskilt Hammarö Skage och Söökojan hör till Vänerns främsta äldre fyrmiljöer och skärgårdsbosätt ningar. Märrholmen och Timmerkojan ger en god bild av fyrbyggande under 1900-talet. Bl.a. på Östra Söön finns husgrunder och stenmurar efter en gammal skär gårdsboplats från 1800-talet. Fiskenäringen har historiskt sett haft mycket stor betydelse på Hammarö och öborna var länge ledande i Vänern vad gällde innovationer inom fiske och båtbyggeri. En liten kulturmiljö av stort intresse är fi skeläget vid Rud på östra Hammarö där flera rödfärgade iskällare och bodar står på rad. I ytterskärgården byggde fi skelagen både tillfälliga visten och fasta övernattningsstugor. Om detta vittnar den ensliga Härön, en särpräglad och ålderdomlig kulturmiljö som inte har någon annan motsvarighet i Vänern. Här står tre små fi skarstugor som byggdes under sent 1800-tal och 1900-talets början. Vid Timmerkojan fi nns två f.d. fiskarstugor i nära anslutning till 1900-talets fyrplats. Nutida kommungränser delar skärgården så att kulturmiljön når in i tre kommuner: Hammarö, Karlstad och Kristinehamn.

KÄLLA: Vänerns fyrar - en lysande historia. Erik Holmström, 2000.