Manillaskolan

Manillaskolan ligger i ett naturskönt område som är lågt exploaterat, på en trädbevuxen höjd med huvudfasaden vänd mot Saltsjön. Tomten är terrasserad och huvudbyggnaden står högre än Djurgårdsvägen som löper parallellt söder om huskroppen. Slänten mot vägen är gräsbevuxen med glest stående stora träd. Framför huvudbyggnaden finn en grusad platå. Den inre gården bakom och mellan flyglarna är asfalterad med avgränsade trädplanteringar mellan flyglarna.
Parallellt med byggnaden på nordsidan finns en terrassmur som gränsar mot en högre nivå som idag har en anlagd fotbollsplan med konstgräs. Terrassmuren är i huggen natursten och försedd med två trappor. Också på denna sida av gården finns stora träd. Invid muren, på avträdets tidigare plats, står det rytmikhus som uppfördes 1998.

Den norra delen av tomten med förråd, gymnastikhus och slöjdhus är mestadels gräsbevuxen med enstaka träd. En grusad taxiinfart finns i nordöstra hörnet mot Manillavägen. Här finns även det tidigare avträdet som idag används som förråd.

Områdets färgsättning är enhetlig. Huvudbyggnad, gymnastik- och slöjdbyggnad är gulputsade med engelskt röda snickerier. Taken är i svartmålad skivtäckt plåt. Alla byggnaderna har flacka sadeltak som valmats över gavlar på de större byggnaderna. Det tidigare avträdet och rytmikhuset har en längsgående lanternin i taknocken

Manillaskolan hette under lång tid Allmänna institutet för döfstumma och blinda å Manilla.
När blindundervisningen flyttade till egen anläggning på 1870-talet byttes namnet till Allmänna institutet för döfstumma. Från grundandet 1809 och fram till slutet av 1850-talet var det landets enda dövstumanstalt och verksamheten bedrevs initialt helt ideellt. Genom lagstiftning 1889 blev undervisning av hörselskadade obligatorisk och 1894 blev institutionen vid Manilla första
dövstumskoledistriktet av flera i landet, med benämningen Manilla dövstumskola.

Manillaskolan grundades av Per Aron Borg1807. Borg hade till en början undervisning i sin egen lägenhet, och senare i olika lokaler i staden. Borg hade en tid önskat flytta institutet från staden till ett mer ostört och naturnära läge och 1812 köpte han Övre Manilla samt trädgården söder om Djurgårdsvägen. År 1812 brukar därför räknas som skolans etableringsår vid Manilla

Vid 1800-talets mitt upplevde institutet en expansion med ökade statsanslag och ett ökat antal elever. Lokalerna blev efter en tid otillräckliga och 1854 gjorde direktionen en framställan till Kungl. Maj:t om uppförande av en ny institutionsbyggnad för dövstumundervisningen. J. A. Haverman, arkitekt och professor vid Överintendentsämbetet, fick uppdraget att rita anläggningen. Den nya huvudbyggnaden uppfördes 1860-64 och finansierade med dels statsbidrag, institutets egna medel och donationer. 28 maj 1864 invigdes skolans kyrksal i drottningens närvaro och 16 juni samma år invigdes byggnaden i sin helhet.

Institutet var avsett att rymma alla nödvändiga funktioner för både elever och personal, i form av sov-, mat- och undervisningslokaler. I drygt hundra år, fram till 1960-talets slut, bodde samtliga på skolan större delen av året. Huvudbyggnaden disponerades med lokaler för flickor i den västra delen och för pojkar i den östra. Nedre plan inreddes för matsalar, kök, dagrum och verkstäder. På våning 1 tr inrymdes lärosalar och den centralt placerade kyrksalen som sträckte sig över två plan. På våning 2 tr placerades sovsalar, de största var över 200 kvm. Bostäder för direktören och de högsta lärarna spreds över våningsplanen i husets västra del, vilket gav att flickornas avdelningar var mindre än pojkarnas.

Efter att skolans behov av gymnastikfunktion diskuterats i omgångar sedan 1830-talet godkände Riksmarskalksämbetet år 1868 uppförande och statlig finansiering av ett gymnastikhus. Huset uppfördes 1870 efter ritningar av arkitekt Ernst A. Jacobsson.

1886 uppfördes terrassmurens östra del och en av de till övre terrassen ledande trapporna. Här anlades en park som upprättades efter ritningar av trädgårdsarkitekten Sven Lindh och innehöll bland annat en stor köksträdgård där eleverna undervisades i trädgårdsskötsel. Skolan blev med parken självförsörjande på frukt och grönsaker. Några år senare organiserade man även området mellan gymnastikbyggnaden och Manillavägen på liknande sätt med planteringar.

Avträdet kan uppskattningsvis ha uppförts 1886 eller 1887. Terrassmurens form med ett indrag i mitten talar också för detta.

Under lång tid bodde en stor del av personalen i första hand i äldre byggnader på Nedre Manilla och flera undervisnings- och verkstadsfunktioner fanns här. Dessa revs under slutet av 1800-talet. Som kompensation för de rivna byggnaderna beslöt styrelsen 1912 att huvudbyggnaden skulle byggas på med en fjärde våning för bostadsrum, två lärosalar samt på vinden en skräddarverkstad. Också byggnadens krönande mittorn höjdes något.

Samma år byggdes också ett slöjdhus med snickar- och metallverkstäder en trappa upp,
tvättstuga med mangel- och strykrum, tvagningsrum och bastu på bottenvåningen, samt torkvind. Slöjdbyggnaden uppfördes med vidbyggt stall innehållande även vagn och vedbod, parallellt med gymnastikhuset. Redan 1915 byggdes stallet ut på längden vid norra gaveln.

Förrådet uppfördes som stall, vagnsbod och vedbod och har sedan dess byggts om både ut- och invändigt. Sedan 1950-talet är exteriören oförändrad. Enligt ritningar är den även interiört närmast intakt från den tiden, frånsett att en dörr tagits upp mellan slöjdhuset och ett rum i förrådsbyggnaden.

Förrådsbyggnadens vidbyggda växthus togs troligtvis bort på 1920- eller 30-talet. Invändigt består det av ett enda rum, med stommens restimmer och takstol exponerad. Huset har renoverats vid flera tillfällen. Stommen och resvirket i tre av väggarna är äldre medan den södra väggen har nyare virke.

Det tidigare avträdet kan ha tappat sin funktion i och med att toaletter sattes in i huvudbyggnaden på 1930-talet. Vid någon tidpunkt härefter byggdes avträdet ut till garage och soprum. I samband med uppförandet av rytmikhuset 1998 återställdes avträdet till vad som tros vara ursprunglig planform. Byggnaden flyttades samtidigt till sitt nya läge.

Tomten har omarbetats, främst genom att trädgårdarna försvunnit och en konstgräsplan har tillkommit på den övre terrassen under sent 1900-tal. I senare tid har också ett fritidshem uppförts nordväst om slöjdhuset.