Kinna kraftverk

Kinna kraftverk är uppfört 1937-1939 längs Viskan inne i Kinna samhälle. Cirka en kilometer uppströms ligger Stämmemads kraftverk och 250 meter nedströms ligger Kinnaströms kraftverk. Mitt emot anläggningen på Viskans motsatta sida finns en äldre kvarnbyggnad bevarad.

Dammen är en lamelldamm med stödpelare. Dammkonstruktionen är helt av betong och cirka 85 meter lång. Intaget ligger i dammens vänstra del i strömriktningen och utskoven i den högra. Vattenspegeln som bildas uppströms har en area på cirka två hektar innan Viskan återfår sin normala bredd.

För avbördning vid höga flöden eller när kraftverket inte är i drift finns en maskindriven sektorlucka, en maskindriven planlucka samt sju spettluckor. Intagsluckan är en välvd maskindriven stållucka.

Vattnet leds ner till kraftverket via en cirka 285 meter lång ståltub, som efter cirka två tredjedelar vinklar av lite grand. I denna vinkel finns ett svalltorn. Tuben har en diameter på 3,4 meter. Endast några meter innan tuben når kraftverksbyggnaden förgrenar den sig i två delar in till kraftverkets två turbiner. Utloppet från kraftverket sker via en betong- och stenskodd utloppskanal som mynnar ut i ån cirka 40 meter nedströms.

Fallhöjden vid Kinna kraftverk är 24,8 meter och den utbyggda vattenföringen är 18,4 kubikmeter per sekund. Kraftverkets märkeffekt är 4 800 kVA och normalårsproduktionen är cirka 15,9 GWh.

Maskineri
Kraftverket har två aggregat. Aggregat 1 är en tvillingfrancisturbin i cylindriskt tryckskåp. Den är tillverkad 1938 av KMW, (AB Karlstads Mekaniska Werkstad, verkstaden Kristinehamn). Tillverkningsnummer är 2364, effekten är 1 766 kW (2 400 hk vid 23,3 meters fallhöjd) och varvtalet är 428 varv per minut.

Turbinen regleras med fallviktsstängare och hydrauliskt pådrag. Generatorn är en synkron Asea av typen G 187. Den har tillverkningsnummer 994043, effekten är 2 400 kVA och varvtalet är 428 per minut. Asea-mataren är i drift. Den har beteckningen LB 80 och tillverkningsnummer 994045. Aggregat 2 exakt är likadant som aggregat 1, men turbinens tillverkningsnummer är 2365, generatorns är 994044 och matarens är 994046.

Nytt utomhusställverk byggdes 1988 och ny kontrollutrustning installerades 1989.

Kinna kraftverk uppfördes 1937-1939. Byggherre var Viskans Kraft AB. Projektör var VBB Vattenbyggnadsbyrån och entreprenör var Betong AB Vestra Sverige.

Kinna kraftverk var den första anläggningen som Viskan Kraft AB byggde i egen regi. Kraftbolaget bildades 1917. Detta var ett resultat och en fortsättning på den goda samverkan som uppkommit mellan de större industrierna i Viskadalen under deras gemensamma arbete med att reglera vattenföringen i Viskan.

I oktober 1917 köpte intressenterna in samtliga aktier i Lekvads Kraftaktiebolag. Dessa aktier fördelades enligt principen antal disponibla fallmeter precis som kostnaderna för Viskans reglering hade fördelats. Aktierna var uppdelade enligt följande procentsats Rydboholms Aktiebolag, 52 procent, Borås Wäfveri AB, 21 procent, Rydahls Manufaktur AB, 16 procent, Kinnaströms Väfveri AB, 6 procent och Skandinaviska Gummi AB, 5 procent.

Namnet Lekvads Kraftaktiebolag ändrades omgående till Viskans Kraft Aktiebolag och den 24 oktober 1917 antogs bolagsordningen. Huvudsyftet var att bygga ut och dra nytta av en samverkan mellan de respektive industriernas kraftproduktion. Ett konkret resultat av detta var anläggandet av en 33-kilovoltsledning som förband kraftstationerna längs Viskadalen från Rydboholm och till gränsen mot Halland.

År 1937 togs beslutet att bygga bolagets första egna kraftverk och två år senare togs anläggningen i drift. Den kom att ha en central roll i distributionsnätet genom att den anslöts till den 33-kilovoltsledning som var sammankopplad med Vattenfalls nät. Kraftstationen i Kinna var bemannad dygnet runt och fungerade som ett slags driftcentral.

År 1974 köptes Viskans Kraft AB av Statens Vattenfallsverk (idag Vattenfall AB) och år 1989 delades Viskans Kraft AB upp i fyra resultatenheter produktion, överföring, energiområde Kinna och energiområde Bollebygd. År 1992 samordnades Viskans Kraft AB inom Vattenfalls Västgöra Energi och fick det nya namnet Vattenfall Sjuhärad AB. Idag bedrivs verksamheten i bolaget Vattenfall Vattenkraft AB.

Källor:
Ägaren Vattenfall Vattenkraft AB
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Lasse Brunnströms och Bengt Spades inventeringsblankett (1989-05-29)
75 år med Viskans Kraft AB - en jubileumsskrift, Rustan Älveby (1992)

Kinna kraftverk är uppfört 1937-1939 längs Viskan inne i Kinna samhälle. Cirka en kilometer uppströms ligger Stämmemads kraftverk och 250 meter nedströms ligger Kinnaströms kraftverk. Mitt emot anläggningen på Viskans motsatta sida finns en äldre kvarnbyggnad bevarad.

Dammen är en lamelldamm med stödpelare. Dammkonstruktionen är helt av betong och cirka 85 meter lång. Intaget ligger i dammens vänstra del i strömriktningen och utskoven i den högra. Vattenspegeln som bildas uppströms har en area på cirka två hektar innan Viskan återfår sin normala bredd.

För avbördning vid höga flöden eller när kraftverket inte är i drift finns en maskindriven sektorlucka, en maskindriven planlucka samt sju spettluckor. Intagsluckan är en välvd maskindriven stållucka.

Vattnet leds ner till kraftverket via en cirka 285 meter lång ståltub, som efter cirka två tredjedelar vinklar av lite grand. I denna vinkel finns ett svalltorn. Tuben har en diameter på 3,4 meter. Endast några meter innan tuben når kraftverksbyggnaden förgrenar den sig i två delar in till kraftverkets två turbiner. Utloppet från kraftverket sker via en betong- och stenskodd utloppskanal som mynnar ut i ån cirka 40 meter nedströms.

Fallhöjden vid Kinna kraftverk är 24,8 meter och den utbyggda vattenföringen är 18,4 kubikmeter per sekund. Kraftverkets märkeffekt är 4 800 kVA och normalårsproduktionen är cirka 15,9 GWh.

Maskineri
Kraftverket har två aggregat. Aggregat 1 är en tvillingfrancisturbin i cylindriskt tryckskåp. Den är tillverkad 1938 av KMW, (AB Karlstads Mekaniska Werkstad, verkstaden Kristinehamn). Tillverkningsnummer är 2364, effekten är 1 766 kW (2 400 hk vid 23,3 meters fallhöjd) och varvtalet är 428 varv per minut.

Turbinen regleras med fallviktsstängare och hydrauliskt pådrag. Generatorn är en synkron Asea av typen G 187. Den har tillverkningsnummer 994043, effekten är 2 400 kVA och varvtalet är 428 per minut. Asea-mataren är i drift. Den har beteckningen LB 80 och tillverkningsnummer 994045. Aggregat 2 exakt är likadant som aggregat 1, men turbinens tillverkningsnummer är 2365, generatorns är 994044 och matarens är 994046.

Nytt utomhusställverk byggdes 1988 och ny kontrollutrustning installerades 1989.

Kinna kraftverk uppfördes 1937-1939. Byggherre var Viskans Kraft AB. Projektör var VBB Vattenbyggnadsbyrån och entreprenör var Betong AB Vestra Sverige.

Kinna kraftverk var den första anläggningen som Viskan Kraft AB byggde i egen regi. Kraftbolaget bildades 1917. Detta var ett resultat och en fortsättning på den goda samverkan som uppkommit mellan de större industrierna i Viskadalen under deras gemensamma arbete med att reglera vattenföringen i Viskan.

I oktober 1917 köpte intressenterna in samtliga aktier i Lekvads Kraftaktiebolag. Dessa aktier fördelades enligt principen antal disponibla fallmeter precis som kostnaderna för Viskans reglering hade fördelats. Aktierna var uppdelade enligt följande procentsats Rydboholms Aktiebolag, 52 procent, Borås Wäfveri AB, 21 procent, Rydahls Manufaktur AB, 16 procent, Kinnaströms Väfveri AB, 6 procent och Skandinaviska Gummi AB, 5 procent.

Namnet Lekvads Kraftaktiebolag ändrades omgående till Viskans Kraft Aktiebolag och den 24 oktober 1917 antogs bolagsordningen. Huvudsyftet var att bygga ut och dra nytta av en samverkan mellan de respektive industriernas kraftproduktion. Ett konkret resultat av detta var anläggandet av en 33-kilovoltsledning som förband kraftstationerna längs Viskadalen från Rydboholm och till gränsen mot Halland.

År 1937 togs beslutet att bygga bolagets första egna kraftverk och två år senare togs anläggningen i drift. Den kom att ha en central roll i distributionsnätet genom att den anslöts till den 33-kilovoltsledning som var sammankopplad med Vattenfalls nät. Kraftstationen i Kinna var bemannad dygnet runt och fungerade som ett slags driftcentral.

År 1974 köptes Viskans Kraft AB av Statens Vattenfallsverk (idag Vattenfall AB) och år 1989 delades Viskans Kraft AB upp i fyra resultatenheter produktion, överföring, energiområde Kinna och energiområde Bollebygd. År 1992 samordnades Viskans Kraft AB inom Vattenfalls Västgöra Energi och fick det nya namnet Vattenfall Sjuhärad AB. Idag bedrivs verksamheten i bolaget Vattenfall Vattenkraft AB.

Källor:
Ägaren Vattenfall Vattenkraft AB
Länsstyrelsens WebbGIS-karta
Lasse Brunnströms och Bengt Spades inventeringsblankett (1989-05-29)
75 år med Viskans Kraft AB - en jubileumsskrift, Rustan Älveby (1992)