LORENSBERGSTEATERN

Beskrivning
Lorensbergsteaterns interiör är tydligt avläsbar i exteriören. Den norra delen med entréhall, foajé och trappor är smalare än byggnadens mittparti med salong, korridor och loger. I den södra delen ligger scenhuset och loger. Scenhuset med tågvinden skjuter upp ur byggnaden. Det nedre partiet på byggnaden följer den runda formen och logerna är inrymda som tårtbitar. Placeringen av salongens takkrona är synlig i exteriören genom den stora ventilationstrumma som var sammankopplad med armaturen. Entrépartiet är utformat som en tempelportik med fyra kannelerade doriska halvkolonner. Fönster- och portomfattningar består av räfflad betong med gråvit kulör. En bred trappa av granit leder upp till de fem uppglasade portarna. Trappan flankeras på båda sidor av lyktor på postament. Gavelröstet markeras av ett lunettfönster. Byggnadens långa mittparti har fyra symmetriskt placerade portar. Fasaden är spritputsad i en sandfärgad nyans. Sockeln är slätputsad i grå kulör. Taket är av falsad svartmålad plåt. Fönstren har en grundform med tätspröjsade kvadrater. Bågarna har en mörkbrun kulör.

Lorensbergsteatern uppfördes 1916 i Lorensbergsparken efter ritningar av arkitekt Karl M Bengtsson. För scentekniken ansvarade Carl Röder. Lorens-bergsteatern var vid denna tid landets modernaste och näst största teater. Den utmärktes av en permanent vridscen och en salong med en övre och en undre parkett utan klassindelade rader. När stadsteatern var färdigbyggd 1934 flyttades verksamheten dit. Lorensbergsteaterns åskådardel kom att fungera som biograf fram till 1987 då den återigen användes som teater.

Platsen för Lorensbergsparken tillhörde ursprungligen landeriet Lorensberg. Marken inlöstes av Göteborgs stad 1823 då man beslöt att marken skulle användas för promenadplats och värdshusrörelse. I området uppfördes re-stauranger och skjutbana. Lorensbergsteatern är den enda byggnaden som återstår i Lorensbergsparken.

Idag är parken med träd och gångstråk det enda som påminner om den ur-sprungliga landeriverksamheten. Parkdelens gångar är idag begränsade till två raka grusgångar men trädbeståndet med sina frodiga lövkronor och ore-gelbundna placeringar ger parken en lummig karaktär.