SKUMMESLÖVS KYRKA

Skummeslöv kyrka är en av Hallands äldsta kyrkobyggnader, med från 1100-talet bevarat långhus, kor och halvrundabsid. I väster ett tvärställt, något senare uppfört, medeltida torn av lika bredd som långhuset. Tornets bottenvåning öppnar sig ursprungligen mot långhuset genom en bred rundbåge och nedre tornrummet täcks av ett ribbförsett kryssvalv av tegel på fyrsidiga hörnpilastrar, med baser och kapitäl.

Torn, långhus, kor och absid av gråsten i skalmursteknik (blandat kluven och obearbetad gråsten med riklig förekomst av rödgranit) Omfattningar kring dörrar och fönster är av tegel.
Kor, långhus och nedre torntaket täcks av enkupiga falstegel på ribbat tjärpapptak. Absidtak och tornspira är täckta av kopparplåt.

Gråmålade gjutjärnsfönster från tidigt 1800-tal.
Medeltida kyrkogårdsmur avtäckt med skift av medeltida murtegel samt munk- och nunnetegel, delvis uppblandade med yngre tegelpannor (1500-talet).

Skummeslöv kyrka har till det yttre bevarat den tidigmedeltida prägeln. Också det breda västtornet är medeltida, även om det troligen är byggt senare än resten av kyrkan.

Exteriört har en rad insatser påverkat kyrkans arkitektoniska uttryck. När tornet försågs med spira 1774 revs en klockstapel vid korets södra sida. Vid 1840-talet igenmurades en rundbågeformad öppning till tornet, högt upp på dess norra sida och dess utvändiga trappa av trä togs bort. Samtidigt revs ett senmedeltida vapenhus (byggt i fyrkant med spåntak) vid långhusets nordvästra sida. 1935-37 försågs kyrkan med ett pannrum under långhus/kor (används ej sedan restaureringen 1991-92 då det installerades elvärme, är idag igenmurat.)
Byggnadsarkeologiska undersökningar genomfördes 1983, -88 och -90, i samband med reparations- och omputsningsarbeten, och har påvisat en igensatt rundbågeformad öppning i tornets nordfasad (se ovan), ett igensatt romanskt fönster med omfattning av huggen sten i nordfasaden, två igensatta rundbågeformade fönster av olika format med rundbågar av tegel (placerade i läge för ett nutida spetsbågeformat fönster), en igenmurad fönsteröppning på östfasaden (ovanför dörröppningen till absiden med två bevarade huggna stenar som bildar rundbågen - öppningen igensatt med sten), ett igensatt romanskt fönster på sydfasaden med omfattning av huggen sten (igensatt med tegel och sten), en igensatt sydportal under det västligaste fönstret på sydfasaden, ett igensatt fönster med rundbåge av tegel ovanför det västligaste fönstret på sydfasaden, två stenar i sydfasaden som skulle kunna stödja teorin om att torn och långhus ej är samtida. 1988 konstaterades att kyrkan haft ett vapenhus i norr, men inget i söder.

De senaste stora exteriöra insatserna gjordes 1991-92 under ledning av Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor, Helsingborg, varvid all bef. puts höggs ner, fogar lagades med kalkbruk, skadat murverk reparerades, fasaderna kalkmålades, äldre tornluckor med locklist ersatte bef. jalusiluckor, vattenavledningssytemet av zink byttes mot koppar, tornhuven målades om och dörr- och fönsterkulören byttes från brunt till grått m.m. 1991 lades trapporna om, en skorstensstock revs och fasaderna kalkvittrades ånyo.
Även interiört har kyrkan påverkats av en rad insatser. Under 1840-talet togs bl.a. ett gravkor, tillhörande ägaren av säteriet Skottorp, bort från tornrummet och år 1904 fick kyrkan ny inredning och schablonmålerier på taklist och i fönstersmygar. 1935-37 skedde insatserna under ledning av domkyrkoarkitekt Th. Wåhlin. Då utvidgades orgelläktaren, nedre tornrummet byggdes om, en förbindelse mellan tornrum och läktare anordnades och 1904 års dekorativa måleri tvättades ner och övermålades. 1943, under ledning av stadsarkitekt A. F. Wetterqvist, byggdes koret om genom att ett genombrutet korskrank ersatte en skärmvägg från 1860 till sakristian, en ny predikstol, men med delar bl.a. från en stol från 1600-talet från Östra Karup, monterades. 1946 kompletterades den med en baldakin. Gustav Andersson, Lund, tillverkade en kopia av ett medeltida altarskåp, vilket fram till 1754 prydde altaret, men som nu förvaras på historiska museet i Lund.
Den senaste och mycket omvälvande interiöra åtgärden genomfördes under ledning av arkitekt Erik Wikerstål, Forsberg & Wikerstål Arkitektkontor, Helsingborg, 1991-92, med strävan att återge kyrkan sin "medeltida rumsordning och karaktär". Från denna insats härrör den bef. bänkinredningen, altarringen, förvaringsskåpen m.m. Korgolvet ändrades och försågs med en trappa. Korskrank från 1943 avlägsnades, altaret flyttades in under tribunbågen, sakristian flyttades till nytt utrymme under läktaren, toalett, förråd och ny reglercentral inordnades i ny läktarunderbyggnad, läktartrappens läge ändrades och ersattes av ny, andra pelarkvarteret flyttades för att ge ett bredare trapplöp, bakre bänkraderna avlägsnades, kyrkorgeln restaurerades och orgelfasaden flyttades fram till läktarbarriären, läktaren kompletterades med ytterligare en pelarrad. Pelarna placerades, pga av golvets sänkning, på låga socklar av sten.
Takets revetering revs ner och brädtaket återställdes. Skulpturer konserverades av konservator. Nischer för radiatorer igenmurades, golven sänktes och höjderna anpassades till äldre framtagna golvhöjder i långhuset. Golvytorna avjämnades med singel och 100 mm markisolerskivor. I bänkkvarteren lades trägolv och förövrigt lades kalkstensplattor (Äldre plattor i mittgången och plattor från 1936 i vapenhuset återanvändes(sistnämnda kanthöggs), korgolvet från 1943 återanvän. ej). Golvvärme installerades i korgolvet. Bänkvärmare installerades. Ny masonite och linoleummatta på läktaren, källare under långhusets nordöstra del igensattes, isolering av takvalv, nya vindslandgångar, ny el och reglercentral. Ytterdörrarna förlängdes i nederkant, ny ihålig pelare för eldragning i långhusets nordvästra hörn, ny läktarbarriär, ny ljudanläggning, skeppsklockan placerades i vapenhuset, brandlarm och inbrottslarm installerades.

GENERELLT- Skummeslövs kyrka utgörs av torn i väster, långhus, kor och absidial avslutning i öster. Murarna är uppförda i skalmursteknik av utvalda släta stenar. Fogarna är slätstrukna med kalkbruk. Fasaderna är vitkalkade med tunn kalkfärg med skönjbart mutverk. Ursprungligen var kyrkan oputsad, med utdragna fogar och markeringar i de senare som syftade till att ge ett intryck av att kyrkan var uppförd av regelbundna kvaderstenar. Därefter var kyrkan putsad fram till en restaurering 1991-92, då fasaden fick sitt nuvarande utseende. Kyrkan har ingen markerad sockel, med grundstenarna skjuter ut en bit utanför fasad. På tornets sydvästra och södra fasad är smidda ankarslutar synliga i fasad, dessa är tillkomma i försök att förhindra den yttre muren från att "kalva ut". I absiden sluttar det nedre sockelpartiet något utåt.
Kyrkan har tre spetsbågiga fönster mot norr och tre mot söder. Fönstren sitter indragna från fasadliv. Solbänkarna mot söder utgörs av ståndfalsad plåt av koppar. Solbänkarna mot norr är av rött murtegel. I fasaderna finns markeringar över äldre muröppningar som kyrkan har haft. Muröppningarna dokumenterades vid en byggnadsarkeologisk undersökning inför en fasadrestaurering 1983.
TORN- Entrédörren i väster är en beklädnadsdörr av liggande profilkantade bräder, täckmålade i ljust grå kulör (grön umbra?) och med ett spröjsat lunettfönster av trä. Tunna handledare av smide sitter utanför den rundbågeformade dörrnischen. En entrésten av granit ligger i nischen (för övrigt ingen trappa). Ovanför dörren sitter ett rundfönster/hjulfönster (radiell spröjsning). Längst upp i den murade delen av tornet sitter ett litet fyrkantigt, spröjsat träfönster, täckmålat i ljust grå kulör.
Tornets gavelspetsar är avvalmade. Vindskivorna på tornet mot väster och samtliga gavlar mot öster utgörs av rödmålad zinkplåt. Kyrkan vattenavrinningssystem är av koppar med raka krökar. TAK- Taket är belagt med enkupigt falstegel. Takfoten är inbyggd och målad i en mörkt brun kulör. Tornöverbyggnaden är av stående locklistpanel som är täckmålad i vit kulör.Tornöverbyggnaden och spiran är täckt av kopparplåt med förskjutna längdfalsar och ståndfals. I vindflöjeln av smide står årtalet 1926. Lucka av koppar i spirans topp för inspektion. Tornluckorna är rundbågeformade men ej markerade, utan utgör en del av den stående locklistpanelen. Två mot söder och norr en mot öster och en mot väster.
ENTRÉ MOT ÖSTER- utgörs av en beklädnadsdörr, täckmålad i ljust grå kulör, fiskbensmönstrad med pärla i sponten. Lunettfönster av trä i överkant, något indragen från fasad. Fyra steg av granit leder upp till dörren.

LÅNGHUS- Golv: Ölandskalksten Hors, ca 50x50 cm. Ojämna kanter, breda fogar. Delar av dopfuntens stenfundament ligger i kyrkans mittgång (något mot norr), vid läktarens framkant. Ytan skjuter upp något ur kalkstensgolvet. I bänkkvarterens brädgolv i nord-sydlig riktning, lutat och oljat. Eklist vid gavlarna. Under varannan bänkrad finns elschaktsluckor med infällt ventilationsgaller av mässing (ventilation av golvbjälklaget). Framför södra bänkkvarteret ligger ett fält med handslaget rött tegel i fiskbensmönster. Framför norra bänkraden finns mässingsinfästningar i kalkstenen. Under plattorna döljer sig det tidigare pannrummet. I norra bänkkvarteret sticker rester av medeltida sittplatser upp genomgolvet.
VÄGGAR- Kalkputsade och kalkavfärgade i vit kulör. Murstenarnas struktur synlig genom den tunna, släta, putsen. 2 st. rundbågeformade, inåt fasade nischer högt upp, i anslutning till taklist. En mot söder och en mot norr, ca 1,10 från de västliga fönstren. I den södra nischen sitter en lucka av omålade ekplankor med ett snidat gallerverk av gotisk typ, den norra är slätputsad. Markeringar i putsen efter de byggnadsarkeologiska fynd av äldre muröppningar, som gjordes i samband med omputsningsarbeten 1983, mot norr och söder. Under de spetsbågeformade fönstren är väggarna i stort sett slätputsade sedan igenmurandet av radiatornischer år 1991. Valvslagningen av tegel är dels oputsad, dels är fogar och tegel förstärkt med bemålning, och synlig i triumfbågen. Långhuset har två spetsbågeformade fönster mot norr och två mot söder. Spår av kalkmålningar, bl. a ett konsekrations kors i tegelröd kulör, på norra väggen innan koret samt i nordöstra hörnet, på triumfbågsmuren (ovan Mariaskulptur) finns fragment av en sidoaltardekoration (bl.a en tronstol).
TAK- Målat brädtak i tryckt valvbågeform. Turkosflammig kulör. Brädorna är av varierande bredd och monterade topp-rot. Fyra längdskarvar. Taklist av trä, marmorerad i grått, grönt, turkost och violett.
FÖNSTER- Långhuset har två spetsbågeformade fönsteröppningar mot norr och två mot söder. Nischer kvar sedan f d vattenradiatorer. Nischerna är slätputsade, men oregelbundenheter i underliggande murverk är synligt. Nischerna är fasade inåt. Fönsterbågarna är enkla och av järn och i gotisk stil. De är uppbyggda av två spetsbågar som bär ett fyrpass. Mellan spetsbågarna står en halvkolonn med kannelerat hålkälskapitäl och en kula i toppen. Fönsterbänken har ritsar för avledande av ev. kondensvatten. På varje fönsterbänk står en smal, rund, radiator/fönstervärmare.
DÖRRAR- Från vapenhuset i väster leder en pardörr/svängdörr med blyspröjsat glas. Täckmålat i grå kulör. Skinnklädd kant och mässingshandtag.
FAST INREDNING- I sydöstra hörnet sitter en predikstol med tre av de fyra evangelisterna samt Kristus. Den vilar på en sexkantig piedestal. Piedestalen och trappen upp till predikstolen är murade, putsade och avfärgade i lika kulör som vägg. Trappens sättsteg är belagda med kalksten, lika övr. golv. En tunn handledare av omålat smide är monterad i väggen. Ovan predikstolen en baldakin med duva.
BÄNKINREDNING- Bänkinredningen tillverkades vid renoveringen 1991-92. Den är täckmålad, in- och utvändigt, med en äggoljetempera i en roströd kulör (av Caput Mortuum och guldockra) och har en förgylld skåra i överkant samt som indelning av bänkraderna. I nederkant har bänkkvarteren en omålad sockel av ek. Lösa sittdynor i roströd kulör ligger i bänkarna. 10 bänkrader i söder och 10 i norr. Slutna kvarter. Något större sittutrymme i främsta raden. Under bänkarna sitter bänkvärmare (Pyrox typ BM 800) monterade. Tio fyrkantiga pelare, på låga stensocklar och med förgylld list i kapitälet, marmorerade med kolmårdsmarmorimitation. Två bössor av svart smide, står på en figursågad piedestal (1800-tals modell) under läktaren mot södra bänkkvarteret.
LÖSA INVENTARIER- Över mittgången hänger tre mässingskronor av olika typ. Samtliga hänger i smidda krokar, de två västliga har förgyllda kulor. Två mässingslampetter hänger mellan fönstren på norra väggen och två på södra samt två på västra träväggarna under läktaren. En stående Mariaskulptur (sörjande Maria vid Jesu kors från 1500-talets början) i ek står på en vitmålad konsol, mellan mässingslampetterna på norra sidan. En sittande Mariaskulptur, barnet saknas, från tiden omkring 1300 av ek står på ett murat sidoaltare/vitputsat, murad, pedistal, på norra sidan av triumfbågsmuren.
Längst fram, mot norra väggen, står ett svart piano. Längst fram, framför norra bänkraden, står en brudbänk i rokoko från 1771 (Har haft sin plats i triumfbågen. Restaurerades 1950 av Erik Sköld, Halmstad) Förankrad med svarta smideskonsoler hänger på norra väggen, längst fram, framför norra bänkraden, en hopfällbar nummertavla (svart botten, grå ram med förgyllt listverk).

KOR- Golv: Golvet ligger två steg högre upp än långhusgolvet. Kalksten, ca 50x50 cm, ojämna kanter, breda fogar (lika långhus). Brathes gravhäll från 1400-talet, vilken tidigare låg i långhusets mittgång, ligger i öst-västlig riktning invid södra korväggen.
VÄGG- kalkputsad och kalkavfärgad i vit kulör. Murstenarnas struktur synlig genom den tunna, släta, putsen. 2 st rundbågeformade, inåt fasade, nischer, högt upp, i anslutning till taklist. En mot söder och en mot norr, ca 1,10 från de västliga fönstren. Markeringar i putsen efter de byggnadsarkeologiska fynd av äldre muröppningar, som gjordes i samband med omputsningsarbeten 1983, mot norr och söder. Under de spetsbågeformade fönstren är väggarna i stort sett slätputsade, sedan igenmurandet av radiatornischer på 1900-talet. Spår av kalkmålningar högt upp på södra väggen av bl.a. en senmedeltida ängel samt på norra väggen i nordvästra hörnet. Ett spetsbågeformat fönster mot norr och ett mot söder. Tunna vita gardiner sitter i nischen. (Se fönsterbeskrivning). Tunn handledare av omålat smide sitter i norra triumfbågsmuren.
TAK- Platt brädtak, topp-rot lagt av varierande bredder. En längdskarv. Lika kulör som i långhuset. Slät, platt, taklist, målad lika övrigt tak.
ABSID- Fast inredning: Altare byggt av skivmaterial och täckmålat i mörkgrå kulör som svampmålats med en mörkt brungrå lasyr. Skiva av stavlimmad bok. Dopfunt i tre sektioner av granit från 1100-talet, står placerad i korets främre parti i norr. En modern stegpall av kalksten står invid dopfunten. Långa, låga, smala, radiatorer sitter monterade på väggarna - två mot norr och två mot söder. Golvvärme finns också. Mot altarets baksida står ett förvaringsskåp som nås via luckor i absiden. Skåpet är täckmålat i gråkulör och har en skiva av stavlimmad bok. På skåpet står spotlights som lyser upp absiden.
LÖSA INVENTARIER- Altarring av trä, täckmålad i roströd kulör med ett förgyllt hålkäl i överliggaren. På insidan, på ett grunt bokstöd, finns en tunn mässinglist infräst. Knäfall av brunt tyg. Altarskåp från 1945-46 tillverkat av G Andersson. Skåpet är en kopia av ett skåp som förvarandes i kyrkan fram till 1754 och antas vara tillverkat av en mästare från Lübeckerskolan, som tillhörde kretsen kring Berndt Notke (ca 1440-1509). Idag finns skåpet på Lunds Historiska museum. Kopian har ommålade skulpturer av trä mot förgylld botten. Ett förgyllt kors och förgyllda trepass i överkant (förgyllningen härrör ev. från kyrkans restaurering 1991-92). Altarskåpet föreställer en Gregoriemässa.
GOLV- Runda kullerstenar med breda, utstrukna kalkfogar. Något bredare flata naturstenar av granit i framkant. Golvet i absiden höjer sig ca 0,5 dm högre än korgolvet. Ca 1 dm ovan absidgolvet, i en dörrnisch mot öster, ligger fyra kalkstensplattor.
VÄGG- Lika kor. Ca 1,10 från golv finns uttag i väggen, två mot söder och tre mot norr, tros härrör från ställningen för valvslagningen. Mot öster finns en låg bräddörr (slät insida, beklädd utsida) täckmålad i ljusgrå kulör (oljefärg) med ett lunettfönster av trä över. Över dörren markerar en nisch läget för ett smalt, äldre rundbågeformat fönster.
TAK- hjälmvalv av natursten, kalkputsat och avfärgat lika vägg (var på 1800-talet målat ljusblått med guldstjärnor).

SAKRISTIA- Sakristian finns inrymd i ett utrymme mot norr, under läktaren. Golv: Kalksten lika långhus. Vägg: Mot öster, söder och del av västra väggen - Stående handhyvlade bräder, synliga spikskallar. Täckmålade med linoljefärg i ljust grå kulör. Mot norr och del av vägg mot väster - kalkputsat och avfärgat lika långhusets väggar. Fönster: Sakristian har ett spröjsat (12 rutor) fönster med blyspröjsat glas (fyra glas /ruta). Fönstret sitter i en vinklad vägg mot nordöst. Ingången till sakristian sker under läktaren från söder.
FAST INREDNING- Klädförvaringsskåp. Knoppbräda.
LÖSA INVENTARIER- Bord och stol från 1960-talet, en äldre armlänsstol samt två kollekthåvar.
Tak: Synliga bjälkar, vilka bär läktaren, och smala, spontade brädor. Täckmålade med linoljefärg i ljust grå kulör lika vägg.

Mot söder: Läktartrappen inryms under läktaren mot söder. Handledare, sätt- och stigsteg samt vagnstycke är också täckmålade i ljust grå kulör (grönumbra).
Under läktartrappen finns förrådsutrymme samt plats för styr- och reglerutrusnting samt skåp för brandpost.

LÄKTARE- Golv: Linoleummatta i ljust beigegrå kulör. Vägg: Lika långhusvägg. Mot väster genombryts dock den putsade väggen av en rundbåge, vars fornt utgörs av stående glest monterade brädor, täckmålade i ljust grå kulör (grön umbra). I utrymmet bakom väggen finns träpipor till orgeln. Här bakom finns delar av mekaniken till orgeln samt utrymme till förvaring. I väggen finns på sidorna enkla bräddörrar. I nordvästra hörnet finns en slät, gråmålad dörr, som leder upp till tornrummet. Tak: lika långhuset
FAST INREDNING- Orgel restaurerades 1991-92 och fasaden från 1845-46 flyttades då fram till sitt nuvarande läge i läktarbarriären. Orgeln målades röd vi restaureringen men ändrades till grå, vilket ansågs mer tidsenligt. Orgeln sidospelas från norr. Orgelskåpet (täckmålades vid restaureringen i lika kulör som bänkinredningen men med oljefärg) idag 2001 är den täckmålad i ljust grå kulör med förgyllda lister och detaljer i fronten. Läktarbarriär med marmorerade täta spegelfyllningar och förgyllda kanter. Ramverket täckmålat i ljut grå kulör (grön umbra).

VAPENHUS- Golv: Kalkstenplattor ca 70x70 cm med breda fogar. Vägg: Kalkputsade och avfärgade med kalkfärg i vitkulör (bruten mot gulbrunt). I tornrummet är väggarna mot norr, väst och söder, inte lika slätputsade som på östra väggen och i långhuset. Tak: Kryssvalv rundbågeformat i öst-västlig riktning och spetsbågeformat i nord-sydlig. Synliga valvribbor. I hörnen vilar valven på utskjutande hörnpilastrar med två utskjutande raka tegelband som markerar kapitäl. Luftningshål i valvkapporna.
FAST INREDNING- En klassicistisk portal från 1936 med runda, rödbrunmarmorerade kolonner och förgyllda doriska kapitäl, bär en rak, gråmarmorerad, arkitrav med två träskulpturer (Markus och Lukas, härrör från en altarprydnad från 1754). Kolonnerna står på raka stenfundament.
LÖSA INVENTARIER- Norr om portalen står en ljusbärare (ekfanér). Söder om portalen står en smidesbeslagen kista med välvt lock. Mot norra och södra väggen står två långa träbänkar. Sittytan är täckmålad i engelskt röd kulör och benstyckena utgörs av kalkskivor. Under sittbänkarna sitter totalt 4 st kamrörsradiatorer monterade. På västra väggen, norr om entrédörren, hänger en skeppsklocka, inköpt år 1761 i två ekkonsoler. Nedanför denna står ett bokbord och skåp i ekfanér. På södra väggen hänger två stycken series Pastorum. Förgylld text på svart botten och med förgylld ram.
I utrymmet mellan vapenhuset och läktarunderbyggnaderna, finns ett toalettutrymme mot söder. Ytor och dörrar är täckmålade i ljust grå kulör.