GÖSSLUNDA KYRKA

GÖSSLUNDA KYRKA - Kyrkan består av ett litet långhus med läktare, rakt avslutat, fullbrett kor i öster, sakristia i norr, äldre vapenhus i söder samt ett torn i väster. Tornet har bevarad murtrappa. Interiören omgestaltades dels under 1800-talet och dels 1913-1914. Koret uppfördes efter en brand 1851. Kyrkorummets nuvarande tak tillkom 1913-1914.
LÅNGHUS - Det korta och breda långhuset uppdelas genom en mittgång. I väster är en djup läktare. Under läktaren går bänkarna i norr ända intill vapenhusväggen. I söder är en ingång till vapenhuset och framför denna en bred tvärgång under läktaren. På långhusets sydvägg är ett huvudbanér.
GOLV - Golvet i mittgången och tvärgången i sydväst utgörs av hyvlade kalkstenar. Under bänkarna är ett förhöjt golv av smala längsgående, obehandlade bräder. I mittgången och tvärgången ligger rödbruna gångmattor.
VÄGG - Väggarna putsade och gulmålade. Långsidans väggar avslutas upptill av en bred, vinklad, blåmålad trälist med röd bård i nedre partiet samt av utsågade konsoler. I västgavelns norra sida är en rektangulär nisch.
INNERDÖRRAR - Mot vapenhuset i väster är en gråmålad, ny rektangulär pardörr, placerad i en grund, rektangulär nisch. Varje dörrblad pryds av tre kvadratiska beigemålade speglar nedtill samt upptill ett rundbågat fönster med mönstrat glas och fyra spröjsar. Dörren till det södra vapenhuset är enkel, blågråmålad och försedd med åtta beigemålade rektangulära ljusare speglar, placerade parvis. Dörren sitter i en djup, rektangulär nisch, putsad och målad som väggen. Nischens sidor är ålderdomligt ojämna, och i öster är två smidda, ålderdomliga gångjärnskrokar. Det rektangulära överstycket/taket inramas i norr, söder och öster av en oputsad bård med runor!
FÖNSTER - Långhus/kor har två större, rundbågiga gråmålade fönster på vardera sida. Innerbågarna, troligen från 1900-talets början, är gråmålade och indelade i vardera fyra lufter, i sin tur spröjsade i smårutor genom grå, profilerade träspröjsar. Över läktaren finns, på sydsidan ett litet, grått halvrunt fönster av samma typ. Fönstren är placerade i rundbågiga, utåt konande fönstersmygar, målade och putsade som väggarna. Fönsterbänkarna pryds av vardera en inpressad vinkel.
TAK - Taket från 1913 är tunnvälvt, slätputsat och vitmålat. Under läktaren består taket av gula, smala bräder.
KOR - Det fullbreda koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg. I den raka östväggen finns i mitten en hög, segmentbågad, ca 50 cm djup nisch samt vid vardera sida en lägre, rundbågad nisch. I sidonischerna har troligen kaminer varit placerade. I mittnischen är en altaruppsats och större delen av altaret placerade. På varje sida om altaret, i nischen är en gråmålad profilsvarvad träpiedestal med en sjuarmad malmljusstake. Ca en halv meter väster om väggen står altarringen. Innanför denna är golvet ytterligare förhöjt. På vardera sida om altaret, mellan nischerna, är en nummertavla. Vid korets södra sida står en dopfunt och vid dess norra predikstolen. Ovanpå predikstolens krönlist står en madonnaskulptur. På väggen bakom predikstolen är en inmurad, stor gravhäll. Öster om denna är ingången till sakristian och över ingången krönet till ytterligare en altaruppsats. På västgaveln, över nischen, är en skulpterad ängel.
GOLV - Korgolvet utgörs av längsgående smala, såpade brädor. Golvet innanför altarringen täcks väster om nischen av en blå heltäckningsmatta. Framför altaret ligger en rektangulär golvmatta med geometriska klara färger, vävd vid Agda Österbergs ateljé Tre Bäckar, Varnhem. Golvet i de två sidonischerna täcks av en kalksten. Framför vardera sidonisch är en rektangulär kalksten infälld i korgolvet.
VÄGG - Korväggen är en fortsättning på långhusväggen. I norr är en gravhäll från 1600-talet över Håkan Nilsson. Hällen inramas av växtranka i relief och visar överst vapen, härunder namn och årtal samt underst textband omgivet av fåglar i relief.
DÖRR - Den segmentbågiga dörren till sakristian är skodd med järnplåtar, lagda omlott och fästa med järnnitar. Dörren, som möjligen är medeltida, har kraftigt lås, dragring och rombformad nyckelskylt.
FÖNSTER - Koret har ett fönster i söder. Se långhus.
TAK - Se långhus.
FAST INREDNING
ALTARE - Altaret, som möjligen är medeltida, är murat av rektangulära naturstenar, troligen sandsten, och täcks av en rektangulär, polerad kalksten. Den har nedtill en finhuggen, skrånande sockel. På altarets framsida är en liten, högt placerad nisch - troligen en relikgömma.
BÄNKINREDNING - Långhusets bänkinredning består av två helt slutna kvarter. De är placerad intill långväggarna och har ett förhöjt golv. (Se långhus) På nordsidan finns elva bänkar och på sydsidan åtta stycken. Gavlornas utsidor är ådrade i gulbrunt., medan insidorna är ljust gråbruna med list ådrad i gulbrunt överst. Ryggarnas in - och utsidor pryds av små kvadratiska, utsparade speglar och nedsänkta ramar. Utsidan har omväxlande smalare och bredare rektangulära speglar, ådrade i ljust blågrått med röda ramar. Bänkarna stammar troligen från 1800-talets början och är försedda med bänkvärmare.
PREDIKSTOL - Den ljusbruna predikstolen från ca 1700 är femsidig. På vardera sida är en blå spegel, inramad av guldfärgad ram. Mellan fälten är gråådrade, korintiska kolonnetter i friskulptur med guldfärgade kapitäl. Pelarna vilar på volutformade konsoler med guldfärgade akantusblad. På fälten finns skulpturer föreställande de fyra evangelisterna, målade i grått, rött respektive grönt samt guld. Över och under bildfälten är skulpterade festonger med bland annat guldfärgade stora rosor. Under predikstolen hänger skulpterade medaljonger och fruktklasar. Predikstolen vilar på en åttasidig, gulbrun fot. Den har ett polygonalt ljudtak med skulpterade sköldar och fialer i guld, blått och rött på ovansidan. En av medaljongerna innehåller släkterna Reuters av Skälboö och Bondes vapen. Under taket hänger i mitten en silverfärgad duva och runt kanterna guldfärgade festonger. Trappan till predikstolen leder upp från öster. Den har en barriär med samma spegelindelning och färg som predikstolen.
ORGEL - Orgelfasaden är gråmålad med dekor i blått och guld. Formen är rektangulär med en uppskjutande spetsvinkel i mitten och vid vardera sida skulpterade voluter, målade i guld. I det triangulära överstycket är en lyra i relief och vid vardera sida två skulpterade oljelampor i guld. Orgelfasaden, ritad av Ragnar Östberg, är tillverkad 1913. Orgelverket från 1997 - 1998 är tillverkat av Smedmans orgelbyggeri och har 12 stämmor med en manual och pedalstämma. Spelbordet är vänt mot väster.
LÄKTARE - Läktaren vilar på två fyrsidiga, grönmarmorerade pelare med vardera en guldfärgad och en röd list i övre delen. Pelarna är fästa i bänkar. Ovanpå pelarna stöttas läktargolvet av två bjälkar. Bjälkarna, blå med guldornering ytterst, går parallellt med långhuset. Läktaren har en något utskjutande mittdel, där nu orgelns spelbord är placerat. Läktarbröstet är grått med guldfärgade lister och pryds av vita fält, omväxlande breda och smala. Mitt på fälten finns grönmarmorerade speglar. Läktaren från 1781-1782 ombyggdes 1913 - 1914.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavlan från 1800-talet utgörs av en calvariegrupp i halvskulptur mot en oljemålad, mörk bakgrund. Maria och Johannes är klädda i grönt och guld. Korset är guldfärgat. I de övre hörnen är två skulpterade änglahuvuden.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är grå med rik skulptur i grönt, rött och guld. Altartavlan inramas av två spiralkolonner i guld med korintiska kapitäl. På det frontonliknande överstycket är i norr en skulpterad kerub med kors och bägare, i söder en kerub med ankare och i mitten en kvinna med tvillingar inom en medaljong. På södra flygeln är Johannes döparen och på den norra Moses skulpterade. De står på skulpterade voluter med bladrankor. På altaruppsatsens bas är en svart texttavla med inskription i form av bibelcitat i vitt. Altaruppsatsen, troligen från 1600-talets mitt, har varit övermålad. Underliggande färger framtogs 1913-1914.
ÖVERSTYCKE TILL ALTARUPPSATS - Överstycket till en tidigare altaruppsats (nu över dörren till sakristian) innehåller i mitten en skulpterad krans i grönt. Innanför kransen är ett mörkt krucifix och vid sidorna akantusblad i silver och blått. Kransen kröns av tre skulpterade keruber.
ALTARRING - Altarringen består av ett halvrunt skrank från 1913. Altarringen är gråmålad med rektangulära speglar i grå och vit ådring innanför guldlist. Armstöd och knäfall är stoppade och klädda med rött ylletyg. Vid en renovering på 1990-talet sektionerades altarringen i tre delar.
DOPFUNT -Den stora dopfunten från 1100-talets början är helt cylindrisk och vilar på en utskjutande rund skulpterad fotplatta. På plattan finns en skålformad fördjupning, troligen för dopsaltet. Dopfunten har i sen tid placerats på en sockel av större bredd en fotplattan.
MADONNA - Predikstolens madonna är en omålad träskulptur av sen tillverkning.
BASUNÄNGEL - korväggens ängel avbildas i flygande, framåtlutad ställning. Den vitklädda ängeln håller i högerhanden en guldärgad basun och i den västra en vit texttavla med bibelcitat. Ängeln är troligen från 1600-talet.
NUMMERTAVLA - De rektangulära nummertavlorna är svarta med brun ram. De har uppskjutande, triangulärt, blått mittstycke, krönt av ett grekiskt kors inskrivet i en cirkel. Sakristians nummertavla, troligen 1800-tal, är svart med brun ram och rektangulär. Det svängda överstycket pryds av en målad lyra och en trumpet i brunt.
HUVUDBANER - Huvudbaneret har i mitten ovalt, guldfärgat fält med skulpterad blomma, omgiven av rik växtornamentik i barock. Det kröns av två armar med fanor. Baneret över kommendören Leonard Roos av Hjälmsäter flyttades hit från Huggenäs i Värmland 1856, enligt inskription nederst. Det ommålades 1856.
VAPENHUS I VÄSTER - I nordväggen är en dörr till torntrappan och i östväggen en dörr till långhuset. Över vapenhusets östra del är en smal, grund läktare till orgelläktaren. Trappan, utmed sydväggen, går upp från väster och svänger överst mot norr. Trappstegen är omålade. Trappbarriär samt läktarbröst är gråmålade med ljusare grå speglar. Från läktaren går en dörr till orgelläktaren. Läktarbröstet pryds överst av en profilerad sarg samt romber i relief. Under trappan är en elcentral.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och gulmålade. På sydväggen är ett ankarslut av järn. Under trappan samt på läktaren är väggarna av vertikala, gula bräder.
PORT - Porten i väster består av en gråmålad, rektangulär pardörr av vertikala brädor. Dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch. Över dörren, i nischen, är ett ljusinsläpp.
DÖRRAR - Torndörren är blågrå med tre ljusare speglar och framför dörren ett trappsteg av kalksten. Pardörren till elcentralen är målad i samma färger och har fyra speglar i varje blad. Långhusdörr - se långhus. Läktardörren är indelad i sex speglar och har samma färger. Över dörren är ett äldre, putsat valv.
FÖNSTER - Ljusinsläppet är grått, halvrunt och spröjsat i fyra rutor.
TAK - Det tunnvälvda taket är slätputsat och gulmålat.
VAPENHUS I SÖDER - Vapenhuset är troligen senmedeltida. Utrymmet används nu som förråd. Porten är placerad i söder och i norr är en skulpterad romansk portal bevarad. I golvet är murat en gravhäll från 1745. Mot östväggen är lutat en häll, målad i brunt och med svart minnesinskription från ca 1700.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar
VÄGG - Innerväggarna är slätputsade och gulmålade.
PORT - Porten i väster består av en ny, gråmålad, rektangulär pardörr med ljusinsläpp. Dörrbladen är av vertikala brädor. Dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch. Den medeltida portalen i norr består av en rundbågig valvbåge med perspektiviska pilastrar. Pilastrarna har figurativa reliefer i form av en korsbärande man på vardera sida. I tympanonfältets rika reliefornament avbildas Mikael och draken samt ytterligare två fyrfota djur.
DÖRRAR - Långhusdörr - se långhus.
FÖNSTER - Ljusinsläppet är grått, halvrunt och spröjsat i fyra rutor.
TAK - Det tunnvälvda taket är slätputsat och gulmålat.
SAKRISTIA - Sakristian är troligen senmedeltida. Utmed sakristians sydvägg finns ett textilskåp från 1998 med gulmålade spegeldörrar. I västväggen är dörr till vindfång och i norr och öster vardera ett fönster. I söder är kordörren. Framför östfönstret är ett helt träaltare med kalkstensskiva. Altarets framsida har ett grekiskt, nedsänkt, guldfärgat kors. Sakristian ligger ett trappsteg högre än koret.
GOLV - Golvet består av nyare hyvlade, rektangulära kalkstenar.
VÄGG - Väggen är slätputsad och gulmålad.
DÖRRAR - Dörren i öster är gråmålad med sex ljusare speglar Kordörr - se kor.
PORT - . Porten öster om vindfånget består av grå, vertikala bräder.
FÖNSTER - Det gråmålade nordfönstret är rektangulärt med två lufter, vilka är spröjsade i vardera åtta smårutor. Fönstret är placerat i en djup, segmentbågad , utåt konande fönstersmyg, putsad och målad som väggen. Östfönstret är rektangulärt, mycket smalt och indelat i tre rutor. Det är placerat i en segmentbågad, utåt starkt konande fönstersmyg. Fönstersmygen börjar ca 2 dm utanför väggen. Ca 2 dm under smygen är en oputsad fönsterbänk mellan väggen och fönstersmygen.
TAK - Taket är putsat, gulmålat och tunnvälvt.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Torntrappans nedre del är infälld i muren. De nedersta trappstegen är av kalksten och de övre troligen av cement. Golv och tak på våning 2 och utgörs av grå träplankor. Mot öster är en lucka mot långhuset och mot norr ett litet fönster. En trästege leder vidare till en halvvåning och därefter till våning 3. Väggar, tak, golv våning 3 - Se våning 2. Här hänger även de medeltida klockorna. Ljudgluggarna täcks av träluckor.

GÖSSLUNDA KYRKA - Kyrkan byggdes troligen under första hälften av 1100-talet. Den bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus, smalare, rakslutet kor och i väster ett murat torn. Taket välvdes under senmedeltid med kryssvalv, som dekorerades med kalkmålningar. Troligen tillkom under senmedeltid även vapenhus och sakristia. Från tidig medeltid är bevarat långhusmurar och samtida torn, mittpartiet av östra korväggen, en inre sydportal, en runsten, en Eskilstunakista, romanska reliefer och en dopfunt. Troligen är även västportalen ursprunglig. Ett murat altare kan vara medeltida. Altaruppsatsen tillkom sannolikt 1698. Predikstolen och en basunängel är från tiden omkring 1700. Vid samma tid kröntes tornet med en hög "spira".
På 1700-talet var kyrkan förfallen och tankar på rivning fanns redan då. 1788 uppsattes nuvarande grindstolpar i sydväst. En reparation beslutades 1818 och utfördes sannolikt. Koret breddades till långhusets bredd efter en brand 1851. Östra korväggen bevarades dock. Tornet försågs nu med huv istället för "spira". Samtidigt revs de medeltida valven och kyrkorummet fick ett plant trätak. Tornmuren sänktes jämfört med tidigare. Fönstren fick troligen sin nuvarande form. 1907 ansökte församlingen om rivning av kyrkan, men istället genomfördes en renovering 1913 - 1914. Orgelverk inköptes från Nordfors och co. Underliggande färglager på altaruppsats och predikstol, vilka under en period varit övermålade, framtogs av C.W Pettersson. Färgerna var dock inte de ursprungliga. Under arbetena hittades en runsten. Ett äldre läktarbröst påträffades av Pettersson, men var då redan uppsågat till ved. Läktaren ombyggdes och fick nya bänkar. I kyrkorummet tillkom ny bänkinredning med användande av gamla dörrar, orgelfasad enligt ritning av Ragnar Östberg, altarring, nischer för kaminer med galler, nisch för altare, skorsten med flöjel och ett kors. Sockeln reparerades och murarna fogades med cementblandat bruk. Tornet förhöjdes ett skift och fick torntak istället för huv. Även på kyrkorummet lades ett nytt och högre yttertak. Detta täcktes med skiffer istället för, som tidigare, med tegel. Fönstren fick nya bågar samt solbänkar. Nya ytterdörrar, innerdörrar och nya tornluckor insattes. Ritningarna var gjorda av arkitekt Ragnar Östberg och Anders Roland. Målarmästare Bergqvist, Lundsbrunn, medverkade vid arbetena.
1922 installerades elektricitet. 1928 målades kyrkan invändigt. Innertaket, som tidigare varit klätt med väv, lagades och gipsades. Även visst utvändigt underhållsarbete utfördes. 1936 flyttades och restaurerades en runsten genom G.A. Hellman.1950 infördes elvärme och 1959 elektrisk klockringning och lucköppning.
Kyrkogården omplanerades 1952, enligt förslag av Hjalmar Karlsson, Karlstad. Den utplanades och häckar planterades i den brantaste delen. Gamla stenkors och en så kallad Eskilstunakista uppställdes vid muren. 1954 lagades sprickor i tornet. Byggmästare var August Hurtig, Lidköping. 1956 beslutades om vitlimning av väggar och tak invändigt samt målning av fönster och dörrar. 1976 utvidgades kyrkogården och en ekonomibyggnad uppfördes.
Kyrkan genomgick 1997 - 1998 en grundlig renovering. Altaruppsats, altartavla, predikstol, ljudtak, epitafium och basunängel konserverades genom konservator Rolf Karlsson, som fäste det översta färglagret. Interiören, inklusive bänkar, orgelfasad, altarring och läktarbröst, ommålades. Väggarna täcktes med kalkfärg , taket och taklist med oljefärg. En bänk i sydväst borttogs och ny textilförvaring samt förråd inreddes i sakristian. Orgelverket utbyttes av Smedmans orgelbyggeri, altarringen sektionerades och ny elcentral byggdes. Bänkvärmare och paneler insattes. Måleriarbeten ombesörjdes av Mellby måleri - och mattservice och murningsarbeten av Zälles . 1999 togs en del buskar och träd ned och 2000 renoverades taket genom JA´s Skifferanläggningar AB.

GÖSSLUNDA KYRKA - Kyrkan uppfördes ursprungligen på 1100-talet. Exteriören har delvis behållit sin medeltida gestalt, men präglas även av en restaurering 1851, då koret breddades. Torntaket återställdes 1913 till sitt utseende före 1851. Kyrkan består av ett kortare långhus - kor, vapenhus i söder, sakristia i norr samt ett smalare, troligen ursprungligt, västtorn.
FASAD - Kyrkan är huvudsakligen uppförd av oputsade sandstenskvadrar av varierande storlek. I tornet och de västra delarna av långhuset är stenmaterialet av större format. En före detta hörnkedja kan iakttagas på östra delen av syd- respektive nordfasaden. Vapenhuset samt sakristian består av obearbetad gråsten. Under takfoten på alla sidor är en svart trägesims med dekor av utsparade kvadrater. Tornet har på alla sidor smidda ankarslut. Den ca två dm höga sockeln är skråkantad och bredare nedtill. På långhusets sydsida är sockeln betydligt högre och huggen i tre språng. Tornets ca 50 cm höga sockel är huggen i två språng. Sakristians sockel består av obearbetade, här och var utstickande stenar. Mitt i sydfasaden är en romansk relief med två personer på ömse sidor av ett kors. Nära det sydöstra hörnet är i korgaveln ett annat reliefornament i form av slingor. På västra tornfasaden, norr om porten är ytterligare en romansk relief i form av en tydlig kentaur. Söder om tornet är en rest runsten.
PORT - Västporten kallas Dalboporten, och sägs ha tillkommit på grund av att "dalboarna" på andra sidan Vänern tidigare firade gudstjänst i Gösslunda kyrka. Porten var under en period igenmurad. Dörren från 1913 består av en rödmålad rektangulär pardörr med fiskbensmönstrad fyllning. Över dörren är ett halvrunt brunt fönster, spröjsat i fyra rutor. Dörr och fönster är placerade i en rundbågig nisch, vars övre del har omfattning i form av kantställda kalkstenflisor. I söder är en rödmålad, enkel port, klädd med fiskbensmönstrad fyllning. Dörren har likadant ljusinsläpp som västporten samt spritputsad omfattning. Tre trappsteg av kalksten leder upp till dörren.
FÖNSTER -Kyrkan har i långhuset/koret två större, rundbågiga brunmålade fönster på vardera långsida. Fönstren är spröjsade i smårutor genom träspröjs. De är placerade i rundbågiga nischer, upptill omfattade av kantställda kalkstensflisor. Över sydsidans vapenhus är ett lunettfönster. Tornet har på andra våning ett rektangulärt, brunmålat fönster, indelat i åtta rutor. Sakristian har mot öster ett rektangulärt, smalt fönster, indelat i tre små rutor och placerat i en rektangulär nisch. Sakristians brunmålade nordfönster är rundbågigt och placerat i en rundbågig nisch. Det har i övre partiet en omfattning av spritputs. Tornet har på varje sida en rundbågig ljudglugg, täckt av bruna träluckor. Gluggar och fönster, utom det östra, är försedda med solbänkar av kalksten.
TAK - Långhus, vapenhus och sakristia har sadeltak och tornet ett svängt torntak. Samtliga tak är skifferklädda. Vid långhusets östra gavelspets är en skorsten samt en flöjel med tupp av järnplåt. Tuppen bär årtalet "1914". Torntaket kröns sedan 1913 av ett ringkors av järn med kulor på ändarna.