Vänge kyrka

Kyrkorummet täcks av valv av kalkstensflis: tornrummet av ett romanskt kryssvalv, koret och långhuset av ett respektive två kupolartade kryssvalv av den speciella gotländska typen.

Väggarna och valven är invändigt i kyrkorummet putsade och vitkalkade. Medeltida kalkmålningar finns på norra korväggen.
Sakristians väggar är putsade och vitkalkade, innertak av bräder. Farstuutrymmet i sakristian är utformat på likartat sätt.

Sakristians ingång från koret är försedd med ett medeltida dörrblad av trä, klätt med talrika och välarbetade smidesbeslag.

Kyrkans väggar är som nämnts uppmurade av kalksten. Långhusets murar stöds av strävpelare av kalksten på norra och södra sidorna. Dessutom är ett dragstag inlagt i N-S riktning i vartdera koret och långhuset.

Golven i långhuset och sakristian är belagda med bräder (skurgolv), medan koret och tornrummet har golv av slipade kalkstensplattor, altaravsatsen är dock belagd med äldre gravstenar.

Sakristians vind har trägolv, medan pannrummets golv består av betong.
Utanför sakristians ytterdörr finns en betongtrappa, och till sakristivinden leder en invändig trätrappa.

Tornets övre våning nås ifrån kyrkorummet via en lös aluminiumstege. Därifrån leder trästegar/-trappor till klockdäcket. I tornhuven finns stegar och vilplan av trä, och på kor- och långhusvindarna finns inspektionsbryggor av trä.

Den fasta inredningen består i koret av ett medeltida altarbord av kalksten med en altaruppsats med delar från olika tider. Altarring av trä, korbänkar av trä med dekorerade fronter från 1700-talet, samt i norra väggen ett väggskåp.
I långhuset predikstol av trä från 1700-talet, samt sluten bänkinredning av trä från 1700-talet i två kvarter med dekorerade bänkluckor.

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av kor, sakristia med pannrum, långhus och torn. Sakristian är ovanlig till sin stora volym, och den är även försedd med en rymlig kallvind.

Ytterväggarna är uppmurade av kalksten i skalmursteknik. Pannrummet är dock uppfört av s.k. silikattegel.

Samtliga byggnadsdelar har socklar av huggen kalksten.
Långhusets och korets södra fasader består av släthuggna kalkstensblock, återanvända från den rivna romanska kyrkobyggnaden, varav ett antal reliefprydda stenar är inmurade i bl.a. långhusportalens vimperg och under takfoten på koret.

Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade och tjärade bräder (s.k. tornpanel). Höjden till flöjeln är ca 36 m.

Kyrkklockan hänger i tornhuven, som har åtta ljudöppningar i panelen. Vattendäcket under klockan är klätt med asfaltpapp med fall mot en utkastare åt norr.

Yttertaken över kor, långhus och sakristia med pannrum är alla täckta med enkupigt, falsat tegel.

På långhuset och koret består bördningen under teglen av två lag falar. Takstolskonstruktionerna är utförda av bilade virken. Sakristian har undertak av råspånt och asfaltpapp.

En del av pannrummet under mark täcks av ett betongvalv.
Långhusets tak, sakristians och pannrummets västra takfall samt stödmurarnas tak har hängrännor av stålplåt. Övriga takfall saknar avvattningsanordningar.
I tornets översta våning (innanför ljudgluggarna) finns ett pappklätt vattendäck med utkastare åt norr.

Fasaderna på långhuset, koret (ej södra fasaden) och sakristian med pannrummet är putsade med kalkbruk och kalkavfärgade. Socklar, hörnkedjor, fönster- och portalomfattningar har lämnats oputsade. Tornets samt korets och långhusets södra fasader består av släthuggna kalkstensblock.
Fönstren i koret och långhuset har blyinfattade glas insatta direkt i omfattningarna. Det södra långhusfönstret har masverk av kalksten. Sakristian har dubbelkopplade snickerifönster med blyinfattade glas.

Ljud- och ljusgluggarna i tornet samt gluggen i korets gavelröste är försedda med galvaniserade fågelnät.

Kyrkan har tre portaler, varav den södra långhusportalen utgör kyrkans huvud-ingång. De är huggna av kalksten.

Portalernas portblad är utvändigt klädda med tjärad panel. Den norra portalen är tillmurad medan den södra är försedd med ett överljus av blyinfattat glas.

Vänge kyrka byggdes under medeltiden, undantag är sakristian och pannrummet, vilka tillkom 1866 resp. 1915. Sakristian ersatte en motsvarande men mindre byggnad från 1300-talet.

Kyrkan uppfördes som församlingskyrka för Vänge församling, och används fortfarande för detta ändamål. Dess äldsta del är tornet som uppfördes omkring år 1200. Övriga delar av en romansk kyrka på platsen långhus och kor från slutet av 1100-talet revs under andra hälften av 1200-talet då det nuvarande koret och långhuset kom till.

Kyrkan har förutom nybyggnaden av sakristian och pannrummet endast undergått ett fåtal utvändiga förändringar sedan byggnadstiden. Stödmurar på långhusets norra och södra sidor har tillkommit vid okänd tidpunkt före 1700-talet möjligen efter att kyrkan skadats av ett föregivet jordskalv 1540 och takmaterialet på yttertaken över kor och långhus har under senare århundraden ändrats från falar (bräder) till taktegel.

Senaste ut- och invändiga restaurering
Den senaste större restaureringen utfördes 1947-50 efter förslag av arkitekt Erik Fant, Stockholm, då bl.a. tegeltaken lades om och fasaderna putsades och avfärgades. Invändigt rengjordes väggar och valv, läktaren togs bort, elektrisk belysning installerades och uppvärmningssystemet moderniserades. Rengöring av väggar och valv i kyrkorummet har även skett vid ett senare tillfälle, 1974.
Under år 2005 utförs en utvändig restaurering av kyrkan, de tilltänkta åtgärderna har inarbetats i planen.